Svenska bolag i odemokratiska länder

”Det är inte vi som bryter mot mänskliga rättigheter”

Publicerad 2012-04-21 00:50

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Enskilda bolag är aldrig skyldiga. Det är orimligt att kräva att TeliaSonera eller andra internationella teleoperatörer ensamma ska ta världssamfundets roll när det gäller att värna det fria ordet. Ansvaret vilar rimligen på politiker och regeringar. Men vi blir självfallet också illa till mods när information från näten används för att bryta mot mänskliga rättigheter. Självklart är det ett dilemma, men vi får enligt OECD inte bryta mot den lokala lagstiftningen, skriver Lars Nyberg.

Enskilda bolag är aldrig skyldiga. Det är orimligt att kräva att TeliaSonera eller andra internationella teleoperatörer ensamma ska ta världssamfundets roll när det gäller att värna det fria ordet. Ansvaret vilar rimligen på politiker och regeringar. Men vi blir självfallet också illa till mods när information från näten används för att bryta mot mänskliga rättigheter. Självklart är det ett dilemma, men vi får enligt OECD inte bryta mot den lokala lagstiftningen, skriver Lars Nyberg.

Vi och hela världen är överens om att telekommunikation är bra för invånare i alla länder. Listan över goda exempel kan göras hur lång som helst. Tanken att det i dag inte skulle finnas tillgång till mobiltelefoni är otänkbar. Vi som verkar i telekombranschen tvingas ofta till en svår balansgång när vi finns i länder med svaga demokratiska traditioner – men att stänga ute människor från möjligheten att kommunicera med hjälp av telefoni är inte ett alternativ.

Självklart uppstår det stora svårigheter när tekniken missbrukas för att spåra och avlyssna oskyldiga människor. När de mänskliga rättigheterna utsätts för press är det en fråga för alla delar av samhället. Därför är det orimligt att kräva av TeliaSonera, Telenor, Tele2, Millicom eller andra internationella teleoperatörer att ensamma ta världssamfundets roll när det gäller att värna det fria ordet. Vi kan som företag inte överta den roll som rimligen vilar på politiker och regeringar.

TeliaSonera och många andra svenska företag har valt att även finnas i länder som bara för något decennium sedan var helt slutna, och där det fortfarande inte råder demokrati såsom vi i Västeuropa känner den. Självklart innebär detta ett dilemma. Å ena sidan ger våra tjänster möjlighet att kommunicera globalt, å andra sidan kan tekniken användas i repressiva syften. Den teknik som är avsedd för att kunna nå vem som helst var som helst, innebär också att alla som använder en mobiltelefon kan återfinnas och avlyssnas.

I den debatt som följt efter ”Uppdrag Granskning” har TeliaSonera fått utstå kritik för att vi hävdat att vi är tvingade att följa de nationella lagar som gäller på de marknader där vi valt att finnas. Vi har också uppmanats att tydligare beskriva hur vi agerar för att följa upp såväl FN:s vägledande principer som OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

Så här uttrycker sig OECD om hur vi och andra företag ska förhålla oss när det uppstår en konflikt mellan å ena sidan en stats lagstiftning och å andra sidan OECD:s egna riktlinjer:

”Företagens främsta skyldighet är att följa lokala lagar. Dessa riktlinjer står varken över eller bör stå över lokala lagar och regleringar. Trots att riktlinjerna i många fall går längre än lagen, ska de inte och avses inte försätta företag i en sådan situation att de står inför motstridiga krav. I länder där lokala lagar och regleringar står i strid med principerna och normerna i riktlinjerna bör företag söka vägar att så långt som möjligt uppfylla principerna och normerna på ett sätt som gör att de inte bryter mot lokal lagstiftning.”

FN:s hållning är också tydlig och klar. Det är staternas uppgift att skydda rätten till det fria ordet. Den uppgift vi och andra företag har, det är att respektera de mänskliga rättigheterna.

Det är därför som TeliaSonera för ett år sedan var en av initiativtagarna till den dialog som nu omfattar 12 telekombolag från Europa och USA. Uppdraget är att arbeta fram gemensamma handlingsplaner som vi kan utgå ifrån när de tjänster vi erbjuder riskerar att utnyttjas på ett sätt som står i strid mot rätten till det fria ordet.

Detta arbete är ännu i sin linda men vi har kommit en bit på väg. I torsdags presenterades de första resultaten vid konferensen Internet Freedom Forum i Stockholm. Mycket arbete återstår men en sak är klar – ett enskilt telebolag har små möjligheter att påverka, men en enad industri har något bättre förutsättningar.

Myndigheter och säkerhetstjänster i hela världen har rätt att ta del av trafiken i näten. Kraven kan antingen finnas direkt i lagstiftningen eller på annat sätt innefattas i de villkor som ställts när en mobillicens tilldelats. Kraven omfattar bland annat att polis och rättsväsende ska få tillgång till den trafik som sker i näten.

Teleoperatörerna är därmed förpliktade att förse myndigheterna med detta – även här i Sverige där polisen bedriver teleövervakning varje dag, där riksdagen beslutat att samtals- och datatrafik ska lagras, och där Försvarets radioanstalt (FRA) har tillgång till all data som passerar våra gränser.

Så länge det finns ett rättssystem som vilar på en demokratisk grund gör det situationen enklare att acceptera. Det är svårare när det finns risk att tekniken används i repressiva syften. Men kravet att följa nationell lagstiftning kan ingen teleoperatör avvika från.

Vi blir självfallet också illa till mods över att de tjänster vi tillhandahåller inte bara ger möjlighet att kommunicera globalt, utan också ger risk för övergrepp mot grundläggande mänskliga rättigheter. Samtidigt måste vi vara tydliga med att det inte är telebolagen som bryter mot mänskliga rättigheter.

När informationen från näten används för att bryta mot mänskliga rättigheter vilar ansvaret på regimerna. När det sker är det inte ett enskilt telebolag som är skyldigt. Brott mot de mänskliga rättigheterna är ett problem för oss alla – alltså alla vi som har förmånen att leva i demokrati, för politikerna och för internationella organisationer som FN, EU och OECD.

Alla är överens om att tillgången till telekommunikation är en viktig förutsättning för att människor med stöd av de tjänster vi erbjuder ska kunna kommunicera med vem som helst och få tillgång till information från hela världen. Telekom bidrar till att göra världen mer öppen. Vi får inte glömma det när vi diskuterar telebolagens, politikernas, och vårt eget ansvar för att så långt som möjligt värna de mänskliga rättigheterna.

Lars Nyberg, vd och koncernchef, TeliaSonera

Tipsa via e-post

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Mer från förstasidan

saturnus_244119
Foto:TT

”Spännande och oväntat.” Forskare har sett tecken på att planeten väntar tillökning. 36  3 tweets  32 rekommendationer  1 rekommendationer

tyreso-500
Foto:Christine Olsson / TT och Niklas Larsson / Bildbyrån

Tyresöbacken förvånad. ”Självklart tycker jag att den bör tv-sändas.”

Annons:

Enligt åtal. Kvinnan bands fast, våldtogs och stacks med en blodig kanyl.

Annons:
Annons: