Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Det finns olika sorters fetma”

I en artikel på DN Debatt (1/8) antyder fem framstående forskare och läkare att LCHF-dietens popularitet under de senaste 10 åren skulle kunna vara orsaken till ökningen av stroke och hjärtinfarkt hos unga män och kvinnor. Man avslutar med att göra reklam för de nya uppdaterade näringsrekommendationerna som skall lanseras i höst, skriver Birgitta Strandvik, senior professor vid Karolinska Institutet.

För att komma från seriösa forskare är artikeln anmärkningsvärd. Alla som arbetar inom kost- och näringsforskning vet att födoämnens sammansättning och individernas ämnesomsättning kan skilja avsevärt trots samma yttre benämningar. Det finns olika sorters fetma.  Artikelns författare pläderar för vegetabiliska oljor, men informerar inte om att fettsammansättningen i desamma kan skilja hundrafallt, något som har stor betydelse för kroppens ämnesomsättning.

I en färsk ny genomgång av ett stort material i Australien där man jämfört intag av mättat fett med stort intag av linolsyra, den vanligaste fettsyran i de vegetabliska oljorna, befanns dödligheten i hjärtkärlsjukdomar mycket högre i gruppen som fått den vegetabliska oljan. I Sverige har vi förmånen att ha rapsolja som inhemsk produkt, vilken har en mycket gynnsam fettsammansättning och detta kan mycket väl vara förklaringen till att vi klarat oss så relativt bra med den nordiskt medelhavskostliknande dieten.

Mejeriprodukternas fett är inte bara mättat fett av tvivelaktig karaktär, där finns en riklig mängd av kortare fettsyror, vars betydelse vi börjar lära känna. Om kossorna får äta gräs och ensilage i stället för kraftfoder så är deras fettsammansättning 4-6 gånger bättre för människan. Detsamma gäller fettsammansättningen i köttets fett om djuren får beta ute. Kan detta vara en förklaring till att ”gröna gårdars” försäljning ökar trots att produkterna är dyrare? Kan det vara så att människor känner att de mår bättre av dessa produkter?

Har författarna funnit att LCHF är överrepresenterat hos de som drabbas så tidigt? Om inte, vad grundar sig i så fall påståendet att det kan finnas ett samband? Kan det vara så att vissa människor faktiskt mår bättre på LCHF än på högt intag av vegetabiliska oljor? Varför har man inte undersökt dessa individer som är så nöjda med sin nya diet för att se om de har en annan ämnesomsättning som kan förklara deras välbefinnande och genom en sådan undersökning också kunna förklara för andra att de absolut inte bör hålla en sådan diet. Det skulle innebära en vetenskaplig analys i stället för ett auktoritärt fördömande.

En annan viktig förklaring som inte berörs i artikeln är den ökade forskningen om att vi under fosterlivet och den tidigaste barndomen kan programmeras för sjukdomar senare i livet. De individer som nu får stroke och hjärtsjukdomar i tidig ålder är födda under den tid när margarinprodukter och vegetabiliska oljor hade sina största genomslag, det vill säga 70-80-talet. Inom forskningen med djurförsök har vi länge sett faran av en obalans i fettintaget under graviditet och amning, vilket bland annat kan förorsaka både allergi och metabolt syndrom hos den vuxna individen. I försök där djurmammorna endast fick mättat fett under amningstiden kunde inte ens högfettskost göra de vuxna djuren feta.

Longitudinella studier på människa tar lång tid men resultat börjar komma som verifierar djurförsökens resultat.

Inom vetenskapsvärlden är det en regel att sanningen alltid måste omprövas och vi måste vara öppna för att granska även det som till en början verkar avvikande. I Lancet skrev man redan på 1880-talet att udda resultat kan vara källan till ny kunskap.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.