DN Debatt

”Det kriminella mjölkandet av välfärden ska stoppas”

Den allvarligaste konsekvensen är att människor med verkliga behov riskerar att inte få den hjälp de behöver, skriver Morgan Johansson.
Den allvarligaste konsekvensen är att människor med verkliga behov riskerar att inte få den hjälp de behöver, skriver Morgan Johansson. Foto: BSIP SA Alamy

Systematiska bedrägerier. Olika myndigheter ger samma bild: bidragssystem som rot, rut, lönebidrag och assistansersättningar har blivit grogrund och finansieringskälla för organiserad brottslighet. Det krävs striktare regler. Bland annat ska samordnade utbetalningar utredas, skriver Morgan Johansson, justitie- och migrationsminister.

Grunden för en modern välfärdsstat som Sverige är att välfärden kommer alla till del. Vi betalar skatt efter förmåga och får stöd när vi behöver det. Men det kräver att vi litar på välfärden och att den inte kan missbrukas. Regeringen ser nu över hur man ska minska den omfattande ekonomiska brottsligheten med skattepengar.

Under åtta år av borgerligt styre förändrades delar av välfärden på ett i grunden genomgripande sätt och flera av våra välfärdssystem öppnades upp för nya aktörer i hopp om ökad valfrihet. Alla förändringar har inte varit dåliga, men den förra regeringen skapade inte nödvändiga säkerhetsåtgärder och kontroller för att stoppa fusk. Det har skapat möjligheter för personer med kriminella avsikter att utnyttja våra gemensamma skattefinansierade system.

Exemplen är otaliga på hur falska företag och andra aktörer i brottsligt uppsåt mjölkar system på stora belopp. Brottsligt utnyttjande av rot, rut, lönebidrag, assistansersättningar och etableringslotsar är bara några exempel. Listan kan göras lång. Medier och myndigheter har redovisat kriminella upplägg och DN:s ledarsida (31/8 2015) pekar på det bristande politiska ansvaret under den förra mandatperioden.

I dag fattar regeringen beslut om att utreda välfärdstatens förmåga att stå emot denna typ av organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet. Syftet är att identifiera risker i våra skattefinansierade välfärdssystem och föreslå åtgärder för att motverka att bidrag och förmåner hamnar i händerna på kriminella. Det handlar i grunden om att skapa bra förutsättningar för så väl välfärden som för seriösa aktörer.


Morgan Johansson, justitie- och migrationsminister. Foto: TT

För att få en uppfattning om vilka belopp det kan handla om kan ett antal rättsfall nämnas. I juli i år föll domen för Sveriges hittills dyraste rättegång, Södertäljemålet, där 34 åtalade dömdes för assistansersättningsbedrägerier mot Försäkringskassan på nästan 30 miljoner kronor. I Malmö stod 32 personer förra året åtalade för fusk med statliga lönegarantier på 9 miljoner kronor. I Täby tjänade en företagare miljontals kronor på rot-avdrag för arbeten som aldrig utfördes.

Myndigheterna ger samma bild. Ekobrottsmyndigheten beskriver i sin årliga lägesrapport hur välfärdssystem i en allt högre grad har blivit ett område för systematisk kriminalitet där oseriösa företag används som ett brottsverktyg för att tillskansa sig medel från det allmänna.

Brottsförebyggande rådet beskriver i sin rapport ”Intyget som dörröppnare till välfärdssystemet” (2015) hur falska intyg används som ett brottsverktyg. Id-handlingar, läkarintyg, arbetsgivarintyg och tidrapporter förfalskas eller manipuleras och används för att systematiskt och under lång tid utnyttja de luckor och glapp som finns i systemen. Brottsuppläggen löper som en kedja genom välfärdssystemen där alla hål längs vägen noggrant utnyttjas.

 

Bedrägeriet snedvrider inte bara konkurrensen för de ärliga och seriösa företagen som gör nytta, skapar jobb och tillväxt. Fusket riskerar även att på sikt undergräva allmänhetens och skattebetalarnas förtroende för välfärdssystemen.

 

Dessa systematiska bedrägerier har blivit en grogrund och finansieringskälla för den grova organiserade brottsligheten. Den allvarligaste konsekvensen är att människor med verkliga behov riskerar att inte få den hjälp och det stöd som de behöver. Därför krävs ett striktare regelverk som stoppar fusket med våra offentliga resurser.

Det systematiska bedrägeriet snedvrider inte bara konkurrensen för de ärliga och seriösa aktörerna som gör nytta, skapar jobb och tillväxt. Det riskerar även att på sikt undergräva allmänhetens och skattebetalarnas förtroende för välfärdssystemen.

Utredningar som tittat på enskilda delar av välfärdssystemen har funnits förr men vi saknar en heltäckande bild och analys av det systematiska bedrägeriet. Den utredning som regeringen nu tillsätter kommer att se helheten och komma med genomgripande förslag på förändringar.

Utredningens uppdrag blir att:

Kartlägga och föreslå åtgärder. En kartläggning ska visa vilka system som utsätts samt uppskatta brottslighetens omfattning och om den har internationell koppling. Utredningen ska komma med konkreta förslag på åtgärder för att skydda välfärdssystemen.

Överväga samordnade utbetalningar. En riskfaktor i den svenska modellen är att förmåner betalas ut av många olika myndigheter. För att öka möjligheten till kontroll kan de statliga utbetalningarna samordnas. Centraliserade utbetalningar finns i Norge och Danmark. Utredningen ska överväga för- och nackdelar med ett sådant system.

Se över näringsförbud och spärrtider. Utredningen ska se över tillämpningen av lagen om näringsförbud för företag som begår brott mot välfärden. Även frågan om hur länge en företagare ska vara spärrad från att kunna uppbära bidrag eller andra förmåner på nytt ska ses över.

Minska missbruket av falska intyg. Falska intyg är en ingång till flera av våra välfärdssystem. Utredningen ska föreslå åtgärder för att minska missbruket av falska intyg.                              


Överväga spårbara betalningsmedel. Rot, rut och lönebidrag är exempel på när kontanta betalningar ligger till grund för subventioner och utbetalningar av bidrag och förmåner. Riskerna med det har bland annat Skatteverket pekat på. Utredningen ska överväga om möjligheten till kontant betalning ska begränsas för att motverka fusk.

Kontroll, brottsbekämpning och ökat informationsutbyte. Utredningen ska komma med förslag när det gäller utbetalande myndigheters rutiner och hur informationsmöjligheten mellan myndigheterna kan utvecklas. Förslag ska även tas fram för hur de brottsbekämpande myndigheternas arbete kan stärkas.

Utredarens uppdrag är medvetet brett för att på bästa sätt möta det samhällsproblem som vi ser. Regeringen tillsätter en utredning som ska se hela system, identifiera risker och komma med förslag på hur vi kan skydda vår välfärd mot brott. Alla som betalar skatt eller är i behov av det allmännas stöd har rätt att förvänta sig ordning och reda i välfärdssystemen och att våra skattepengar inte hamnar i oriktiga händer. Endast så upprätthåller vi förtroendet för välfärden.