DN Debatt

”Det ser ljust ut – om vi klarar etableringen av nyanlända”

De resurser som Arbetsförmedlingen tilldelas har självklart stor betydelse. Vårt förvaltningsanslag år 2011 var 56 000 kronor per deltagare per år. Förra året minskade anslaget till mindre än hälften, 21 000 kronor per deltagare, skriver Mikael Sjöberg.
De resurser som Arbetsförmedlingen tilldelas har självklart stor betydelse. Vårt förvaltningsanslag år 2011 var 56 000 kronor per deltagare per år. Förra året minskade anslaget till mindre än hälften, 21 000 kronor per deltagare, skriver Mikael Sjöberg. Foto: Henrik Montgomery

Höjda anslag. De val vi gör i dag avgör Sveriges framtid. Det som krävs nu är en framgångsrik etablering av nyanlända. För detta behövs fler bostäder, kortade väntetider, vuxenutbildning och reformer på arbetsmarknaden. Och Arbetsförmedlingens anslag måste höjas, skriver Mikael Sjöberg, generaldirektör.

Det gångna året präglades av två motstridiga verklighetsbilder av Sverige. Den mörka bilden dominerades av samhällsoron orsakad av det rekordstora antalet asylsökande. I samhällsdebatten rådde rena undergångsstämningar: Klarar vi av en så hög inströmning? Är vi på väg mot en systemkollaps?

Mot slutet av året trädde en annan verklighetsbild fram med betydligt ljusare nyanser. Arbetsförmedlingens prognos för 2016–2017, som presenterades före jul, bokstavligt ångar av framtidstro och optimism – ekonomin går strålande och vi har en stark arbetsmarknad. Sysselsättningen beräknas öka med 140.000 personer under 2016 och 2017, samtidigt minskar arbetslösheten från 7,5 till 6,6 procent år 2017.

Det finns ytterligare en viktig samhällsfråga som i hög grad kommer att påverka vår framtid, men som mer eller mindre var bortglömd under förra året: den demografiska verkligheten i Sverige. Medellivslängden ökar stadigt och vi lever allt längre. En oerhörd framgång självklart men det har också sina konsekvenser. Vi blir allt färre i arbetsför ålder som måste försörja en växande andel äldre i befolkningen.

En möjlig väg för att hantera denna demografiska skevhet är att öka antalet arbetade timmar bland annat genom att höja pensionsåldern. Ett annat vägval stavas invandring. Befolkningen och arbetskraften liksom vår välfärd skulle krympa betydligt utan invandring. En bilaga till Långtidsutredningen menar att om sysselsättningsgraden för människor födda utanför Europa ökar med cirka sju procentenheter förbättras de samhällsekonomiska förutsättningarna kraftigt.

 

I den utgiftsprognos som vi nu lämnar in förutsätter vi att anslaget ökar till 31.000 kronor per deltagare för att den nyanlända ska få det professionella stöd som hon behöver för sin etablering. Det totala förvaltningsanslaget för i år är 1,4 miljarder kronor och behöver öka till 2,4 miljarder nästa år och 3,1 miljarder år 2018.

 

Frågan är hur vi ska få denna samhällsekvation med motstridiga variabler att gå ihop och smälta samman till en positiv utveckling?

Det krävs ingen avancerad analysförmåga för att komma fram till att Sverige inte kan klara av förra årets höga asylinvandring år efter år. Men redan i dag, utan en fortsatt hög asylinvandring, har vi ett svårt läge med tusentals nyanlända som står vid tröskeln till den svenska arbetsmarknaden med ett skriande behov av arbetskraft.

I den utgiftsprognos som vi i dag lämnar till regeringen räknar Arbetsförmedlingen med att vi under 2016 kommer att ta emot drygt 37.000 nya deltagare i det tvååriga etableringsuppdraget, som förbereder nyanländas väg in på arbetsmarknaden. År 2017 och 2018 tillkommer drygt 53.000 respektive 59.000 nya deltagare i etableringsuppdraget. Antalet nya deltagare till etableringen har ökat stadigt under de senaste åren, år 2013 var det 18.000 personer.

En framgångsrik etablering av nyanlända är vad som krävs för att få pusselbitarna falla på plats. Men vi står inte inför en linjär ekvation med två variabler, den är betydligt mer komplex än så. En framgångsrik etablering förutsätter en rad koordinerade och kraftfulla samhällsinsatser.

För det första måste Migrationsverket ges de rätta förutsättningarna för att korta handläggningstider i asylärenden. Vi vet av erfarenhet att långa väntetider är förlamande för individen och leder till passivitet som är svår att bryta.

För det andra behövs bostäder. Det räcker inte med att den asylsökande får uppehållstillstånd och därmed kan börja med sin etablering. Saknar man bostad blir tillvaron så pass skakig att motivationen för etableringen sjunker kraftigt. Också tillgång till lärare i svenska, hälso- och sjukvård samt socialtjänst är viktiga för en nystart i Sverige.

För det tredje behövs kraftfulla satsningar på vuxenutbildning för dem som saknar utbildning. Utan minst gymnasiekompetens är det svårt i dag att få ett stadigt fotfäste på den svenska arbetsmarknaden.

För det fjärde behövs det reformer på arbetsmarknaden. Jag tror inte att det finns en universallösning för att stimulera en framgångsrik etablering. Det krävs en rad mindre reformer som sammantaget kan ge effekt.

Arbetsförmedlingen som ansvarig myndighet har en central roll för etablering av nyanlända, men de förutsättningar som jag nämner ovan och som ligger utanför vår räckvidd har stor påverkan på våra möjligheter att lyckas.

De resurser som Arbetsförmedlingen tilldelas har självklart stor betydelse. Vårt förvaltningsanslag år 2011 var 56.000 kronor per deltagare per år. Förra året minskade anslaget till mindre än hälften, 21.000 kronor per deltagare, vilket innebär att en handläggare måste hantera mer än dubbelt så många nyanlända. I den utgiftsprognos som vi nu lämnar in förutsätter vi att anslaget ökar till 31.000 kronor per deltagare för att den nyanlända ska få det professionella stöd som hon behöver för sin etablering. Det totala förvaltningsanslaget för i år är 1,4 miljarder kronor och behöver öka till 2,4 miljarder nästa år och 3,1 miljarder år 2018.

En av de viktigaste framgångsnycklarna för etableringsuppdraget handlar om vår förmåga att samverka. Det krävs att vi både breddar och stärker vår samverkan med såväl kommuner som med näringslivet. Att underteckna vällovliga intentioner i samverkansavtal på nationell nivå med olika företag är bra men inte tillräckligt. Dessa måste följas upp av en handfast samverkan där ute på det lokala planet. Därför satsar vi nu stort för att utveckla vår samverkansförmåga lokalt.

Våra kontakter med arbetsgivarna har stor betydelse. Vi skapar inte nya jobb och praktikplatser, det gör arbetsgivarna, inte minst småföretagen. För drygt ett år sedan inledde vi ett omfattande arbete för att förbättra kontakterna med arbetsgivarna. Det arbetet fortsätter att utvecklas och fördjupas i oförminskad takt.

Utbildnings- och yrkesbakgrunden för de nyanlända varierar. Men det finns en stor grupp med yrkeserfarenheter som efterfrågas på arbetsmarknaden – allt från sjukvårdspersonal till elektriker. De snabbspår som regeringen initierade för att påskynda inträdet hittills har varit gynnsamma. Vi fortsätter självklart att utveckla snabbspåren för bristyrken som är till för gagn både för de nyanlända med goda yrkeskunskaper och för de arbetsgivare som söker specialkompetens.

Sist men inte minst är det oerhört viktigt att vi oförtröttligt fortsätter att förnya Arbetsförmedlingen till att bli en av Sveriges effektivaste myndigheter. Ett långsiktigt förnyelsearbete är av central betydelse för vår förmåga att genomdriva en framgångsrik etablering av nyanlända.

Det är svårt att förutsäga framtiden. Det är många krafter som samspelar i ett komplext mönster och redan små variationer i krafternas styrka och interaktion ger skillnader i resultat. Men framtiden är inte ödesbestämd. Det finns alltid ett val. Vi har potentialen att utveckla ett Sverige som står sig starkt i framtiden, även om utmaningarna är stora. Jag är övertygad om att de val vi gör i dag för att etablera den stora gruppen nyanlända kommer att ha en stor betydelse för om berättelsen om vår tid ska skildras i ljusa eller i mörka färger.

DN Debatt. 19 februari 2016 (1)

Debattartikel

Mikael Sjöberg, generaldirektör Arbetsförmedlingen:
”Det ser ljust ut – om vi klarar etableringen av nyanlända”

Repliker

Mona Finnström, vd, Fastigo - Fastighetsbranschens arbetsgivarorganisation:
”Arbetsförmedlingen drar snabbspåren  i långbänk”

Slutreplik från Arbetsförmedlingen:
”Nu genomför vi snabbspåret för fastighetsbranschen” 

Läs fler artiklar på DN Debatt