Greklands kris

”Det sociala kontraktet är upplöst i Grekland”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Inget förtroende för staten. Den ekonomiska krisen slår hårt och grekerna litar inte längre på politikernas förmåga att lösa välfärdsproblemen, visar en ny undersökning. Det sociala kontrakt mellan staten och medborgarna som krävs i varje välfärdsstat tycks vara upplöst i Grekland, skriver Jens Magnusson, välfärdsekonom på SEB.

Inget förtroende för staten. Den ekonomiska krisen slår hårt och grekerna litar inte längre på politikernas förmåga att lösa välfärdsproblemen, visar en ny undersökning. Det sociala kontrakt mellan staten och medborgarna som krävs i varje välfärdsstat tycks vara upplöst i Grekland, skriver Jens Magnusson, välfärdsekonom på SEB.

Grekland befinner sig i djup ekonomisk kris. Bara under 2011 sjönk BNP med närmare sju procent. I år räknar den grekiska centralbanken med att produktionen kommer sjunka med ytterligare fem procent. Löner har sänkts och en femtedel av grekerna har inget arbete i dag. Flera sparpaket har genomförts. Vid valet den 6 maj visade grekerna sitt missnöje med den förda politiken och det politiska kaos som följde tvingade fram nyvalet den 17 juni.

Att situationen i Grekland är mycket allvarlig visar också årets upplaga av SEB:s Välfärds­barometer. Varje år mäter vi svenskarnas attityder till välfärden. I år har vi också undersökt hur befolkningarna i de övriga nordiska länderna och i de tre Medelhavsländerna Grekland, Spanien och Italien förhåller sig till sin välfärd. Resultaten, som presenteras i dag, är anmärkningsvärda, särskilt för Grekland.

Annons:

Det sociala kontrakt mellan staten och medborgarna som krävs i varje välfärdsstat tycks vara upplöst i Grekland. Med tanke på de ekonomiska problem som Grekland går igenom är det inte förvånande att befolkningen är missnöjd. Men grekernas missnöje är så djupt att det väcker oro kring landets möjligheter till återhämtning inom rimlig tid.

En akut fråga är hur man ska höja skatteintäkterna i ett land där befolkningen inte tror sig få något tillbaks. När tilltron till statens förmåga att leverera välfärdslösningar är i botten är benägenheten att betala högre skatt rimligen också mycket låg.

I vår undersökning vägs resultaten från frågorna samman till ett index som kan variera mellan 0 och 100. I Grekland når ingen välfärdstjänst över indexnivån 33. Landet har ett genomsnitt på 23. Det är inte bara lägre än Danmarks 58 eller Sveriges 50, det är också klart lägre än de sydeuropeiska grannarna Italien 35 och Spanien 43.

Allra lägst förtroende har grekerna för de delar av välfärden som är kopplade till arbetsmarknaden och den ekonomiska tryggheten. Förtroendet för att man vid ekonomisk kris kan känna sig trygg i att få försörjningsstöd får det unikt låga indexet 12. Motsvarande siffra i till exempel Sverige är 42 och i Spanien 28. Förtroendet för att man kan känna sig trygg vid arbetslöshet är nästan lika lågt, 14. Tryggheten med att få hjälp från det som motsvarar Arbetsförmedlingen för att komma tillbaka till arbetslivet har index 18.

Att förtroendet för arbetslöshetsersättning är lågt förstår man när man tittar på de grekiska ersättningsnivåerna. Sedan mars i år är den grundläggande ersättningsnivån för arbetslöshet i Grekland 360 euro per månad. Därutöver 10 procent för varje barn den arbetslöse har. Det är en väldigt låg ersättning jämfört med de nordiska länderna.

Jämfört med de andra länderna i vår undersökning har grekerna också mycket lågt förtroende för vårdens kvalitet. Det gäller såväl tandvården (27) som sjukvården (29). Lite större är förtroendet för tillgängligheten, det vill säga att man får vård inom rimlig tid om man blir sjuk (33).

Grekernas låga förtroende för barnomsorgen och skolan är också oroväckande (26). Genomsnittet för alla jämförda länder är 53, och både Italien (46) och Spanien (56) har mycket högre betyg än Grekland.

I den internationella skolundersökningen Pisa som OECD genomför vart tredje år kom dock Grekland på 25:e plats av OECD-länderna 2009, en plats över Spanien och tre under Italien. Det illustrerar att mätningar av förtroende för välfärdssystem delvis fångar något annat än den absoluta nivån på välfärdstjänsterna. Det är snarare hur dessa tjänster lever upp till människors förväntningar som SEB:s välfärdsindex fångar.

Men det finns förmodligen också en framåtblickande dimension i svaren. Det reflekteras till exempel i grekernas mycket låga förtroende för pensionssystemet. Påståendet att man kan känna sig trygg som pensionär får indexsiffra 18. Det låga förtroendet är utifrån dagens pensionsnivåer lite förvånande. Pensionsåldern i Grekland är 65 år men man kan få full pension efter 37 försäkringsår, oavsett ålder. Pensionens storlek beräknas på snittlönen under de sista 5 åren. Enligt OECD:s statistik har grekerna mycket högre pensioner än svenskarna i förhållandet till lön före pension. Ändå är förtroendet för pensionssystemet väldigt lågt vilket vittnar om att det nog snarare är dystra framtidsutsikter än låga pensionsnivåer i dag som avspeglas i mätningen.

Det är också tydligt att situationen är speciell i Grekland. Även Italien och Spanien är i ekonomiskt tuffa lägen, men medborgarnas förtroende för statens välfärdstjänster är betydligt högre. I genomsnitt ligger Italien och Spanien lägre än de nordiska länderna men framför allt Spanien har inom vissa områden högre förtroende för vissa välfärdstjänster än till exempel Sverige. Det är viktig kunskap att ha med sig när olika alternativ för att klara krisen, inklusive skattehöjningar, vägs mot varandra.

I Norden är medborgarnas förtroende för välfärdsstaten i huvudsak fortsatt starkt. Men Välfärdsbarometern visar att svenskarna är det i folk i Norden som är minst nöjda med välfärden. Det är oroande med tanke på att demografin kommer att sätta ytterligare press på välfärdssystemen framöver. På endast ett område är svenskarna mest nöjda, och det gäller det ekonomiska stödet till barnfamiljer.

Det vi undersöker i Välfärdsbarometern är attityderna till välfärden inom en rad områden. Orsaken till att attityderna ser ut som de gör ger inte den här undersökningen svar på. Vi vet inte heller hur förtroendet för den grekiska statens välfärdstjänster var före krisen.

Men det vi kan se är att läget i Grekland är mycket allvarligt. Frågan är hur den grekiska staten ska kunna återupprätta förtroendet samtidigt som landet kommer att tvingas till nya nedskärningar. Den frågan kommer grekiska politiker att tvingas brottas med. Även om parlamentsvalet den 17 juni skulle leda till en stabil regering är resan för att återupprätta det sociala kontraktet i Grekland mycket lång.

Jens Magnusson, välfärdsekonom på SEB

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

amortering500
Foto:TT

 ”Går väl långt.” Flera tunga ekonomer anser att nya kraven slår fel. 3  1 tweets  2 rekommendationer  0 rekommendationer

facebook244
Foto:AFP

Facebooks villkor ändras vid årsskiftet.  Godkänns automatiskt. 128  6 tweets  121 rekommendationer  1 rekommendationer

 Misstänkt mord. Hittades i Vallentuna på onsdagseftermiddagen.

Annons:
_--Tristan3
Foto:Daniel Ohlsson/TV4

 Tyst minut på skolan. Sörjs av familjen och vännerna i Visby. 26  12 tweets  13 rekommendationer  1 rekommendationer

IK-PUtin-61
Foto:All Over Press

 Yalehistoriker: ”Allierade i extremhögern vill få slut på nuvarande Europa”. 266  13 tweets  253 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: