Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Digitaliserad välfärd minskar kostnaden för flyktingkrisen”

Försäkringskassan lyckas sänka sina kostnader per ärende som hanteras med mer än fyra procent per år samtidigt som kvaliteten ökar, allt tack vare en genomtänkt utbyggnad av ärendehantering på nätet, skriver artikelförfattaren.
Försäkringskassan lyckas sänka sina kostnader per ärende som hanteras med mer än fyra procent per år samtidigt som kvaliteten ökar, allt tack vare en genomtänkt utbyggnad av ärendehantering på nätet, skriver artikelförfattaren. Foto: Claus Gertsen TT

Skattehöjningar inte självskrivna. SKL menar att kommunalskatterna måste höjas kraftigt, bland annat på grund av ökade kostnader för flyktingar. Sådana varningar har kommit på skam förr. Och i dag finns stora möjligheter att förbättra välfärden och sänka kostnaderna med hjälp av smart digitalisering, skriver Stefan Fölster, Reforminstitutet.

Flyktingvågen riskerar att användas som svepskäl för stora skattehöjningar. Såväl finansdepartementets som kommunernas samarbetsorganisation SKL:s räkneverk flaggar för väsentliga fördyringar. Dessa sägs legitimera stora höjningar av kommunala och statliga skatter. Det finns dock ett mycket bättre alternativ. Sverige bör använda krisen som hävstång för att komma ikapp i välfärdens digitala eftersläpning.

Enligt regeringens höstbudget väntades 300 000 flyktingar sammantaget fram till 2019. En mer realistisk bedömning i dagsläget är att det kan bli det dubbla eller mer. Därför kommer regeringen redan i vårpropositionen diskutera behovet av statliga skattehöjningar.

SKL påstår i sin nyligen presenterade prognos att ökade kostnader för flyktingar, tillsammans med fler äldre och fler statliga pålagor skulle kräva att kommunalskatten höjs från knappt 32 kronor per hundralapp i lön i genomsnitt till 34 kronor på bara tre år, och mycket mer därefter. Kombinationen av statliga och kommunala skattehöjningar skulle utsätta Sverige för en betydligt större skattechock än vad som skedde i samband 1990-talskrisen för att sanera skenande underskott.

 

Från mitten av 1990-talet till i dag har det samlade skatteuttaget av BNP minskat från 52 till 45 procent. Ändå har välfärdstjänsterna mer personal.

 

Så kallade ”nödvändiga” skattehöjningar har dock kommit på skam förut. Under 1980- och 1990-talen publicerades en strid ström av utredningar och debattinlägg med budskapet om långsiktigt nödvändiga skattehöjningar till följd av en ökande andel äldre. Verkligheten gick dock åt motsatt håll. Från mitten av 1990-talet till i dag har det samlade skatteuttaget av BNP minskat från 52 till 45 procent. Ändå har välfärdstjänsterna mer personal. Det gick ihop genom att avbetala på statsskulden för att få lägre räntekostnader, genom att få fler i arbete, och genom att en del välfärd kunde organiseras bättre.

Även nu finns stora möjligheter att förbättra kommunal välfärd och sänka kostnader, denna gång genom smart digitalisering. Dessa förblir dock tomma löften utan konkreta idéer och en hävstång för genomförande. Här är några exempel på digitalisering med stor kostnadspåverkan.

 

Kostnader i äldreomsorgen kan sänkas med en tredjedel per äldre genom digital teknik, enligt ett par nya studier. Det kan åstadkommas genom en kombination av att låta äldre koppla upp sig i videosamtal med läkare och anhöriga, digital nattbevakning, internetbaserad terapi och andra hjälpmedel.

 

Offentlig förvaltning kan också sänka sina kostnader avsevärt. Försäkringskassan lyckas till exempel sänka sina kostnader per ärende som hanteras med mer än 4 procent per år samtidigt som kvaliteten ökar, allt tack vare en genomtänkt utbyggnad av ärendehantering på nätet. I genomsnitt har andelen automatberedda ärenden utan inblandning av handläggare ökat med cirka 10 procentenheter till ungefär en tredjedel. Så kan många myndigheter och kommuner också göra med sina förvaltningsärenden.

 

Arbetet med nyanlända måste använda sig av smartare digitala verktyg. Idag skall en nyanländ registreras i rätt ordning hos minst ett femtontal aktörer, statliga myndigheter, kommunala verksamheter, bank och försäkringar. Allt detta bör kunna göras med en digital registrering. Migrationsverket har hittills försummat många möjligheter att sänka kostnader med digitalisering. Med en smart digital upphandling kan också kommuner placera ensamkommande barn väsentligt bättre och billigare än vad som sker nu när man går genom dyra mellanhänder.

 

En nyanländs kunskap skall valideras och mycket nytt läras ut. I princip bör en nyanländ redan från första dagen kunna använda en enkel läsplatta för att börja lära sig svenska och kunskap om det svenska samhället. Nya ”digitala lärare” kan också underlätta lärares arbete väsentligt i den allmänna skolan. Till kommuner där resultaten har rasat som mest är det ofta också svårt att rekrytera erfarna lärare. Digitala lärare bör då bli ett viktigt komplement. Distansutbildning via nätet i specialämnen kan också hjälpa dessa skolor, som av outgrundlig anledning enligt skollagen inte får köpa in sådana.

 

Allt detta är ändå bara axplock av vad som är möjligt med dagens teknik. Med nästa generation IT-teknik finns ännu mycket mer. De första företagen börjar nu installera smarta digitala kundtjänstdatorer som förstår tal, kan ställa följdfrågor och som lär sig av tidigare erfarenheter. Efter ett par månader kan de normalt hantera de flesta kundtjänstärenden utan att hänvisa till en handläggare. Det kan leda till ytterligare stora besparingar i många förvaltningar.

Erfarenheter hittills tyder dock på att offentliga verksamheter ofta kör fast i sina försök att införa smarta digitala verktyg. De bromsas av revirstrider mellan myndigheter, snåla IT-investeringar och politisk detaljstyrning. En snårskog av utredningar, kommissioner och delegationer har mest slutat i frustration. Till exempel har statliga myndigheter harvat i femton år med e-legitimation utan att lyckas till bankerna tröttnade och lanserade Mobilt BankID. Ett annat exempel är att det största hindret mot digitalisering av äldres sjukvård är att kommuner och landstingen oftast är oförmögna att komma överens.

Om skattehöjarmyten får fotfäste kommer många av digitaliseringens möjligheter också framöver att försummas. Det är inte ens säkert att skattehöjningar verkligen förbättrar verksamheterna. I en tidigare studie visade IFAU att de kommuner som fick extra tilldelningar av statsbidrag i huvudsak hade låtit pengarna gå till en svällande förvaltning.

I stället bör politiken ställa krav på sina verksamheter att åstadkomma en digital effektivisering med 4 procent per ärende eller insats och år. Det är ett realistiskt krav och det räcker för att undvika den befarade utgiftsexplosionen.


Artikelförfattaren Stefan Fölster. Foto: Privat

För myndigheter, kommuner och landsting kan ett sådant effektiviseringskrav i sin tur legitimera att man ställer motkrav till politik om nödvändiga regeländringar och investeringsbudgetar. I huvudsak kräver framgångsrik digitalisering dock att en verksamhet inte förlitar sig på en IT-avdelning på armslängdsavstånd, eller att innovationer tränger upp från golvet.

De mest framgångsrika digitala förnyarna har ett starkt ledningsengagemang och skapar en ledningsnära, men fritänkande, nyckelfunktion som fingranskar verksamhetens processer och hur de kan digitaliseras. I USA bildades till exempel efter en rad IT-fiaskon ett US Digital Service som med starkt stöd från presidenten har mandat att stjälpa om statens IT-system, och lyckas till synes väl. Flera länder som Australien, Nya Zeeland och Israel har liknande goda erfarenheter. Även kommuner och landsting borde inrätta liknande centralt placerade digitaliseringscentra.

De digitala verktygen och tekniken finns. Erfarenheten om hur man snabbar på införanden finns. Med ett fyraprocentskrav får politiken också en tydlig hävstång för handling. Gör inte flyktingar till alibi för slentrianmässiga skattehöjningar.

Läs mer. DN Debatt
Läs mer. Flyktingkrisen
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.