”Digitaliserat marknät gör det möjligt att sända fler kanaler”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Beslut om public service i dag. Ett markbaserat nät för digitalradio ska vara klart senast om nio år. Samtidigt får Utbildningsradion ett tillskott på 50 miljoner per år för att utveckla och vidga sitt utbildningsutbud. Det skriver kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) i sin presentation av regeringens förslag.

Beslut om public service i dag. Ett markbaserat nät för digitalradio ska vara klart senast om nio år. Samtidigt får Utbildningsradion ett tillskott på 50 miljoner per år för att utveckla och vidga sitt utbildningsutbud. Det skriver kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) i sin presentation av regeringens förslag.

I dag kommer regeringen att fatta beslut om villkoren för radio och tv i allmänhetens tjänst för de kommande sex åren. Medielandskapet förändras snabbt av tekniken och vi har i dag en större tillgång till medier än någonsin tidigare. Det är en positiv utveckling.

Samtidigt behövs en stark och oberoende radio och tv i allmänhetens tjänst med ett tydligt uppdrag som ett alternativ till de kommersiella aktörerna. Sveriges Televisions (SVT), Sveriges Radios (SR) och Sveriges Utbildningsradios (UR) uppdrag är att erbjuda ett brett programutbud där kunskap, bildning, nyheter och kultur står i centrum.

Annons:

SVT och SR ska fortsätta att fördjupa och utveckla sitt kulturutbud. Verksamhet som är knuten till Berwaldhallen, Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören får ökade resurser.

Radio och tv har en särskild genomslagskraft som gör att public service kan spela en ännu större roll i arbetet med att minska kunskapsklyftorna i samhället. Regeringen förstärker därför UR med 50 miljoner kronor årligen för att företaget ska kunna utveckla och vidga sitt utbildningsutbud. Samarbete med bland annat skolorna gör att UR har ett välutvecklat nätverk för spridning av programmen. Detta skiljer bolaget från de flesta andra programproducenter.

Med tillskottet kan UR utveckla utbildningsutbudet för alla åldrar. Läsningen prioriteras högt med program från förskolan och uppåt.

Inom den högre utbildningen kan samverkan med universitet och högskolor leda till att föreläsningar spelas in och sprids till fler. UR behöver samtidigt öka räckvidden så att fler kan komma i kontakt med högkvalitativa program som uppfattas som relevanta. Att som UR göra en stor del av programmen fritt tillgängliga via internet är ett sätt att möta behoven i skolorna, men ger också allmänheten möjlighet att öka sin kunskap.

Radion är ett starkt medieslag med många lyssnare. Den absoluta majoriteten lyssnar genom FM-nätet som driftsattes för en lång tid sedan. Den gamla tekniken, som förvisso fun­gerar, innebär dock hinder för radiobranschens utveckling. Med ett digitaliserat marknät går det att sända nya radiokanaler till fler för en långsiktigt lägre kostnad. Funktioner som att kunna spola och pausa i programmen blir möjliga. Konkurrensen förbättras när den kommersiella radion kan sända över hela landet.

Av dessa anledningar har en övergång till digital radiodistribution upplevts som angelägen av radiobranschen. Övergången från analog till digital radio bör vara marknadsdriven, där staten stödjer genom att skapa förutsättningar. Regeringen kommer därför att tillsätta en branschsamordnare som arbetar för en övergång till digitalradio vilken enligt målsättningen ska kunna slutföras år 2022.

För radio- och tv-avgiftsbetalarna ska kostnaderna för teknikskiftet begränsas, varför SR:s parallellsändningar bör finansieras genom lån i Riksgälden i likhet med vad som gällde vid övergång till digital-tv.

SR, SVT och UR verkar i allmänhetens tjänst. Därför ska företagens program så långt som möjligt vara tillgängliga för alla, oavsett bostadsort, funktionsförmåga eller språktillhörighet. Det är en demokratifråga. Villkoren för verksamheten skärps därför så att programtiden för finska, samiska, meänkieli, romani chib samt teckenspråk ökar årligen under tillståndsperioden.

Ett pilotprojekt inleds för att göra det tekniskt möjligt att texta alla program, även de som sänds direkt. Ett förtydligande görs att programutbudet också ska spegla landets hela befolkning för ökad mångfald.

Radio och tv i allmänhetens tjänst bygger på att det finns ett högt förtroende för verksamheten. Det kräver en hög grad av transparens. Regeringen menar därför att det ska bli enklare att jämföra och granska bolagen. Kraven på tydligare redovisning skärps, det är särskilt viktigt mot bakgrund av att public service har en inverkan på konkurrenssituationen.

SR, SVT och UR åläggs också att redovisa hur de säkerställer sitt oberoende vid indirekt sponsring. Slutligen förstärks granskningsnämnden för radio och tv för att den ska kunna genomföra mer djuplodande granskningar.

Radio- och tv-avgiften är den fråga som fått mest uppmärksamhet sedan Public servicekommitténs redovisning. För regeringen är det viktigt att avgiftsmodellen är utformad på ett sådant sätt att programbolagens självständighet och oberoende garanteras. Modellen måste också vara allmänt accepterad och bidra till en säker finansiering för verksamheten.

Regeringen menar att den nuvarande avgiftsmodellen väl tillgodoser dessa krav. För det första är betalningsviljan stabil. Runt 90 procent av de avgiftsskyldiga betalar och antalet betalande har ökat under senare tid.

För det andra sköts uppbörden indirekt av SR, SVT och UR själva genom dotterbolaget Radiotjänst. Medlen placeras på ett konto vid sidan av statsbudgeten, vilket ger en hög grad av oberoende från staten. I dessa avseenden fungerar modellen väl. Slutsatsen är därför att den nuvarande avgiftsmodellen bör bibehållas under de kommande sex åren.

Samtidigt så blundar vi inte för att den tekniska utvecklingen kan komma att ställa nya krav. Därför kommer en särskild utredning att tillsättas inför nästkommande tillståndsperiod som inleds 2020 för att åter analysera olika avgiftsmodeller.

Det är nu ungefär sex år sedan smarta telefoner gjorde sitt första intåg på konsumentmarknaden. De senaste åren har den breda allmänheten i Sverige på allvar börjat lägga om sina medievanor till att titta på tv och lyssna på radio genom datorn och telefonen.

Hur det ser ut sex år framåt i tiden, i slutet av den kommande tillståndsperioden, kan vi bara spekulera om. Oavsett hur det tekniska landskapet förändras och oavsett hur vi konsumerar medier är jag dock säker på att vi även i framtiden behöver en relevant radio och tv i allmänhetens tjänst.

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

Här står helikoptrarna

 Kan användas för ubåtsjakt. Står i stället på utställning i Göteborg. 157  20 tweets  137 rekommendationer  0 rekommendationer

 DN rapporterar live om ubåtskrisen. Skyddszonen i Stockholms skärgård har hävts. 25  7 tweets  18 rekommendationer  0 rekommendationer

ubat-244
Foto:Nicklas Thegerström, Försvaret/TT

 Konspirationsteori. Ubåt tilläts smita för 32 år sedan.

 Ryska medier: Det är Nato som ligger bakom ubåtsjakten.

putin-500
Foto:AP

 Militärstrategisk expert: Man vill skaffa sig underrättelse. 147  23 tweets  122 rekommendationer  2 rekommendationer

 Concords ägare: Vi har noterat uppmärksamheten från medier. 32  12 tweets  20 rekommendationer  0 rekommendationer

 DN:s Michael Winiarski: Händelsen påverkar säkerhetspolitiska läget. 355  34 tweets  317 rekommendationer  4 rekommendationer

 Klädd i svarta kläder. Sågs vada i vattnet utanför Sandön i Stockholms skärgård. 1543  309 tweets  1226 rekommendationer  8 rekommendationer

vad_144102
Foto:Privat
lofven_500
Foto:AOP Finlands Alexander Stubb och Stefan Löfven.

 Försiktig Löfven kommenterar. ”Har fullt förtroende för försvaret.” 11  1 tweets  10 rekommendationer  0 rekommendationer

krismote_144102
Foto:Jonas Lindkvist

 Möte i försvarsutskottet. ”Allt mer tyder på främmande undervattensverksamhet.” 26  9 tweets  17 rekommendationer  0 rekommendationer

ubatgrafik_500
Foto:Nicklas Thegerström

 Detta har hänt: Allt om ubåtsjakten i skärgården på fem minuter. 101  24 tweets  77 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:

 Inför fotbolls-VM. Inspektörer från Fifa har synat arenor där fotbolls-VM 2018 ska spelas.

rysk arena
Foto:TT
Augustpriset500
Foto: Beatrice Lundborg

Två medarbetare på DN Kultur.  Alla nominerade till Augustpriset 2014. 17  5 tweets  12 rekommendationer  0 rekommendationer

 DN:s Jonas Thente: Litteraturåret 2014 är fullt av värdiga pristagare.

 DN:s Jan Eklund: Inget som välter kiosker eller spränger akademier.

”Med nomineringarna åsidosattes närapå allt som skrivits för äldre barn och ungdomar.”  Kommentar. 78  18 tweets  60 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: