I dag anmäler vi diskrimineringsombudsmannen, DO, till justitieombudsmannen, JO. Detta sedan DO har beslutat att inte driva fall där sökande till högskolan har diskriminerats på grund av kön.
Samtidigt hjälper vi några av dem som DO sviker. Elin Sahlin, som har anmält Lunds universitet sedan män fått automatisk förtur till psykologutbildningen, stämmer nu universitetet för olaglig könsdiskriminering tillsammans med 30 andra kvinnor.
DO har fattat sitt beslut i fullt medvetande om att det handlar om ett jättelikt problem. Redan förra hösten presenterade Centrum för rättvisa siffror för åren 2006–2008 som visade att högskolorna har satt diskriminerande urvalsregler i system.
En ny granskning, som omfattar antagningen till samtliga programutbildningar på Sveriges 36 största lärosäten inför vår- och höstterminerna 2009, bekräftar bilden: Tre fjärdedelar av högskolorna använder könsdiskriminerande urvalsregler. Totalt handlar det om närmare 5 400 fall bara under det här året. I fler än nio fall av tio (95 procent) är det kvinnor som missgynnas. Bakgrunden är att högskolorna vill ha en jämnare könsfördelning bland studenterna. Andelen kvinnliga studenter är cirka 60 procent, vilket bland annat beror på att kvinnor har bättre gymnasiebetyg än män och att fler kvinnor än män söker till högskolan.
Därför är det nästan alltid kvinnor som missgynnas när högskolor ger automatisk förtur till sökande från det underrepresenterade könet. Följden blir att kvinnor får en sämre chans att komma in på populära utbildningar, som till exempel läkare, psykolog eller jurist. I flera fall har kvinnor varit helt chanslösa om de till exempel sökt på folkhögskolebetyg.
I mars i år fällde Uppsala tingsrätt Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, för olaglig könsdiskriminering. SLU hade gett män upp till 38 gånger så stor chans som kvinnor med lika bra meriter att lottas in på veterinärutbildningen. 44 kvinnor driver fallet som en grupptalan. Domen har överklagats och prövas av hovrätten senare i höst.
Dåvarande jämställdhetsombudsmannen, JämO, fastslog redan i juni 2008 att SLU hade brutit mot diskrimineringsförbudet. JämO var även redo att bistå en kvinna som själv hade anmält SLU (kvinnan gick sedan med i grupptalan och JämO behövde aldrig driva fallet).
Därefter JämO-anmälde flera andra kvinnor olika högskolor för samma slags diskriminering. Men när JämO upphörde vid årsskiftet överfördes dessa ärenden till nya DO. Och där har det plötsligt blivit kalla handen.
I juni i år beslutade DO att inte hjälpa en kvinna som diskriminerades när hon sökte veterinärutbildningen vid SLU. Samma besked har lämnats till en kvinna som anmält psykologutbildningen i Lund. Flera andra anmälningar som ännu inte har behandlats klart ser ut att möta samma öde.
I Lundafallet hänvisar DO till den pågående processen mot SLU. Det kan låta vettigt att avvakta utgången i ett mål som principiellt sett handlar om samma sak. Men faktum är att DO inte har avvaktat utgången i SLU-målet, utan i själva verket beslutat att avsluta Lundafallet redan nu oavsett hur det går i SLU-målet.
DO har i och för sig agerat för att bryta preskriptionstiden, som är två år. Det betyder att anmälaren kan välja att driva vidare sitt fall vid en senare tidpunkt. Men hon får göra det helt själv och betala för sin egen advokat – och om hon förlorar får hon dessutom stå för universitetets processkostnader.
Därmed undergräver DO diskrimineringsskyddet för sökande till högskolan. För arbetstagare kan facket gå in och driva diskrimineringsfall, men vem ska hjälpa unga människor som diskrimineras när de söker till högskolan om inte statens egen ombudsman mot diskriminering gör det?
DO sitter på stor juridisk kompetens och argumenterar ofta effektivt och stridbart mot diskriminering av olika slag. Inte desto mindre har DO en inbyggd intressekonflikt, som slår igenom i de fall som nu är aktuella. Medan ”juristen DO” är väldigt tydlig med att kvotering och annan positiv särbehandling är förbjuden, vill ”opinionsbildaren DO” öppna för sådan diskriminering i framtiden.
Det är i och för sig inget nytt. De gamla ombudsmännen lobbade hårt men utan framgång för att det lagliga utrymmet att välja studenter eller anställda utifrån kön eller etnisk bakgrund skulle öka.
Men nya DO har tagit det hela ett steg längre: På myndighetens hemsida uppmanas i och för sig unga som drabbas av olaglig könsdiskriminering vid antagning till högskolan att anmäla detta. Men de som väl gör det möts av kalla handen. Det är ett historiskt svek från en statlig myndighet med uppgift att motverka diskriminering och hjälpa enskilda som drabbas av övertramp.
Det går inte att dra någon annan slutsats än att detta sker eftersom DO i själva verket tycker att det är bra att högskolorna väljer studenter efter kön – den jämna könsfördelningen blir ett viktigare mål än lika rättigheter och möjligheter oavsett kön.
Men själva syftet med den nya diskrimineringslag som trädde i kraft den 1 januari i år är att stärka skyddet mot diskriminering genom att stärka individers rättsskydd och se till att människor som diskriminerats får upprättelse och skadestånd. Och DO ska enligt samma lag utöva tillsyn så att lagen följs – genom att få dem som omfattas av lagen att frivilligt följa den, genom vitesförelägganden eller genom domstolsprocesser.
Det är mot denna bakgrund som de kvinnor som nekats stöd från DO i dag lämnar in en anmälan till JO. JO måste pröva om DO i de här fallen har brutit mot sitt i lag formulerade uppdrag att motverka diskriminering. Till det ska läggas de krav på saklighet och objektivitet som ska gälla för all myndighetsutövning och som ytterst garanteras av grundlagen.
Anmälan till JO ska även ses i ljuset av JämOs positiva inställning till de här fallen ett år tidigare. Den bristande förutsebarheten i det statliga diskrimineringsskyddet är ett rättssäkerhetsproblem i sig. Den vidare frågan är vad enskilda människor över huvud taget kan förvänta sig av statliga ombudsmän som har till uppgift att se till att myndigheter inte begår allvarliga övertramp.
Vidare hjälper vi de kvinnor som har anmält diskrimineringen vid psykologutbildningen i Lund, men som har fått nobben av DO. Nu stäms Lunds universitet på skadestånd i en ny grupptalan mot diskriminering.
Ska det behövas fler rättsprocesser? Så länge varken högskolorna eller DO bryr sig är det uppenbart att de tusentals unga människor som drabbas av diskriminering av det här slaget får sätta sitt hopp till ideella initiativ och opartiska domstolar.
Gunnar Strömmer
Clarence Crafoord
jurister vid Centrum för rättvisa