Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Drogfrihet måste vara ­målet för missbrukarvård”

Foto: Scanpix

Substitutionsdroger ingen lösning. Att behandla narkomaner med narkotika innebär stora risker, och missar målet då missbrukaren inte blir fri från sitt ­beroende. Fler missbrukare dör nu av sjukvårdens substitutionsdroger än av heroin, ­skriver de moderata ­riksdagsledamöterna Anti Avsan och Isabella Jernbeck.

Det finns goda exempel i Sverige där man på kliniker och med hjälp av organisationer lyckas hjälpa människor med ett narkotikamissbruk till ett helt drogfritt liv. Detta sker helt utan så kallad medicinsk behandling med substitutionsdroger och har visat sig leda till varaktigt goda resultat. Trots detta är det snarast denna typ av behandlingsmetoder som ifrågasätts i stället för lösningar där vissa droger endast ersätts av andra droger.

Nordhemskliniken är en enhet vid Sahlgrens­ka universitetssjukhuset i Göteborg, där man under mer än 25 års tid arbetat med att hjälpa personer med allvarliga missbruksproblem till ett liv helt utan droger. Genom att erbjuda en tolvstegsbehandling med koppling till Anonyma alkoholister och Anonyma narkomaner uppnås drogfrihet, men det räcker inte, utan en stor del av arbetet inriktas på att bearbeta vad man kallar missbrukarpersonligheten.

Det är genom självkännedom och förståelse för hur missbruk fungerar hos missbrukaren själv och hos andra missbrukare som man kan bearbeta sin egen missbrukarpersonlighet. Det är på detta sätt helt uppenbart möjligt att lämna ett missbruk utan annan hjälp än ett mycket aktivt deltagande i samtalsgrupper under kvalificerad ledning.

Om man jämför tolvstegsbehandling med medicinsk behandling med substitutionsdroger kan man konstatera att så länge en person har en bundenhet till sinnesförändrande medel så har egentligen inte någon förändring ägt rum. En drog är ofta inte tillräckligt för den som missbrukar utan missbruket i sig leder många gånger vidare till ett mer eller mindre omfattande blandmissbruk av olika droger. Under sådana förhållanden är det lätt att förstå att man inte åstadkommer någon djupare eller mer bestående förändring genom att byta ut en drog mot en annan alldeles oavsett om detta sker inom ramen för ett substitutionsprogram eller genom ett eget missbruk.
¨I de fall där man har kommit vidare har man först analyserat vilken del i en kriminell missbrukande människas personlighet som är dominerande. Den som först har tillägnat sig ett kriminellt tänkande och som sedan börjat missbruka droger måste även bryta sitt kriminella tänkesätt för att kunna förändra sitt liv. Den som å andra sidan i grunden är missbrukare måste i första hand bryta sitt missbruk. Detta kan räcka för att även kriminaliteten ska upphöra. Kunskaper om sådana förhållanden är väsentliga för exempelvis Kriminellas revansch i samhället (KRIS) i deras verksamhet att hjälpa människor bort från ett liv i kriminalitet och drogberoende.

Om avsikten är att hjälpa människor till ett fullvärdigt liv utan droger är det sorgligt att de förslag som uppmärksammas mest och som sägs drivas fram i syfte att hjälpa drogmissbrukare oftare handlar om att ersätta en drog med en annan i stället för att erbjuda behandling till drogfrihet.

Följden av detta – förutom att missbrukare i grunden fortsätter att vara missbrukare – är att narkotika som kommit ut på en andrahandsmarknad efter så kallat läckage från sjukvårdens substitutionsprogram i vissa avseenden konkurrerar ut annan narkotika, ökar blandmissbruket och leder in ungdomar i narkotikaberoende. Detta har synts i överdosstatistiken genom att fler missbrukare nu – sedan en tid tillbaka – har visat sig dö efter överdoser av sådan narkotika än av heroin.

I våra grannländer Norge och Danmark har en betydligt mer liberal hållning till narkotika bitit sig fast. Detta har lett till ett mer utspritt narkotikamissbruk med fler tunga missbrukare och injektionsheroinister.

I Danmark finns det gratis heroin i program där tunga missbrukare tillåts fortsätta ett destruktivt missbruk. Detta sägs ske för samhällsnyttans skull efter att man säger sig ha räknat ut – i kronor och ören – hur kriminaliteten och polisinsatserna har minskat.

I Norge har det föreslagits att rökheroin ska bli ett lagligt alternativ för sprutnarkomaner, som ett sätt att minska antalet överdoser. Detta sker tvärtemot forskningen, som visar att rökheroin inte är mindre farligt eller att det till och med är farligare än vanligt heroin av det skälet att det är mindre rent. Dessutom kan rökheroin också injiceras.

Även i Sverige höjs det röster för en mer liberal hållning till droger och därmed även substitutionsprogram. I den missbruksutredning som ligger på socialdepartementets bord finns förslag om en utökning av substitutionsprogram i alla landsting.

Under olika besök som vi har genomfört har vi hört många nedslående berättelser från före detta narkotikamissbrukare som har beskrivit svårigheterna att lämna ett narkotikaberoende med de ersättningsdroger som erbjuds, hur en andrahandsmarknad florerar i direkt anslutning till substitutionsbehandlingskliniker och hur många i stället leds in i ett djupare och ökat blandmissbruk. Å andra sidan är det fantastiskt att möta personer som har fått professionell hjälp och på så sätt har lyckats lämna ett tungt missbruk bakom sig och som i dag lever ett helt drogfritt liv med nya framtidsutsikter, arbete och nytt familjeliv. Det går inte att i ord beskriva den tacksamhet som dessa personer riktar mot dem som har hjälpt dem att bli helt drogfria.

Det är anmärkningsvärt hur laddat det är att förespråka helt drogfria alternativ och behandlingsmetoder som syftar till att ge narkotikamissbrukare en möjlighet att bryta ett destruktivt liv i drogberoende och kriminalitet och börja ett nytt fullvärdigt liv.

Vi vägrar ge upp hoppet om människors egen förmåga och kraft att kunna förändra sitt liv. Drogfrihet måste vara målet för missbrukar­vården.