Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Effektivare integration med försörjnings- och språkkrav”

Nya villkor. För att integrationen ska fungera och fler komma i arbete måste ­­migrationspolitiken förändras. Försörjningskrav för anhöriginvandring, villkor för ­uppehållstillstånd och språkkrav för medborgarskap är tre viktiga delar, ­skriver ­folkpartisterna Jan Björklund, Gulan Avci, Roger Haddad och Robert Hannah.

Vi lever i en orolig värld. Inbördeskrig rasar i Syrien samtidigt som terrororganisationen IS begår avskyvärda brott i Mellanöstern; oskyldiga civila avrättas brutalt och kvinnor och flickor säljs som sexslavar. Vi ser ett fruktansvärt lidande och det är många människor som behöver skydd undan dessa fasor, en del av dem söker sig till Sverige.

Vårt land har en stolt historia av att hjälpa människor som söker skydd undan krig och förföljelse. Solidaritet har länge varit ledord för den svenska flyktingpolitiken. Sverige är en humanitär stormakt och för Folkpartiet är det självklart att Sverige ska förbli det. Vi kommer alltid att värna rätten att söka asyl.

Sverige har i flera hundra år varit beroende av invandring, öppenheten har bidragit till ekonomisk utveckling. I en globaliserad värld kommer språkkunskaper och erfarenheter från andra länder att bli en ännu större tillgång. Vårdsektorn bärs till stor del upp av sjuksköterskor, undersköterskor och läkare födda i andra länder – att fler kommer till Sverige och jobbar är avgörande för vårt välstånd.

Alliansregeringen har genomfört viktiga reformer på integrationsområdet som bidragit till att 200.000 fler utrikes födda har ett jobb i dag än 2006. Etableringsreformen, rut-avdrag och sänkt restaurangmoms har medverkat till detta. Men vi måste trots det vara självkritiska. Vi har varit för dåliga på att underlätta för utrikes födda att komma i arbete – det tar fortfarande alldeles för lång tid. Trösklarna in på arbetsmarknaden är för höga. Det driver fram utanförskap. Den som inte har jobb tvingas att leva på bidrag. Det innebär ofta att man hamnar i ett utanförskapsområde där andelen nyanlända invandrare är hög, med arbetslöshet och bidragsberoende och låga skolresultat. Jobb är avgörande för människors frihet.

Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt och aldrig har så många sökt en fristad i vårt land. 80.000 personer sökte asyl i Sverige förra året. Prognoserna stiger kommande år. Det innebär nya utmaningar och ställer krav på en förändrad och mer effektiv integrationspolitik. Samtidigt som vi både värnar asylrätten och behöver fler människor i Sverige måste vi också snabbare få personer i arbete för att integrationen ska fungera.

En tydligare arbetslinje i integrationspolitiken kräver förändringar. Både genom hur vår arbetsmarknad fungerar och genom ökade drivkrafter för den enskilde. En del hävdar att en politik för att minska utanförskap genom att ställa ökade krav på eget ansvar hos individer inte skulle vara socialliberalt. Vi är av motsatt uppfattning. Socialliberalism i integrationspolitiken handlar om att vi ska skydda människor undan förtryck men också om att samhället ska uppmuntra och hjälpa individer att stå på egna ben och själva ta ansvar. Eget arbete är då avgörande. En tydligare arbetslinje ger mer integration.

Folkpartiet tillsatte i höstas en arbetsgrupp för att föreslå en tydligare arbetslinje i integrationspolitiken. I dag presenterar vi en första delrapport, som kommer att behandlas på Folkpartiets landsmöte i höst:

1 Försörjningskrav för anhöriginvandring. För att öka drivkraften att snabbt skaffa sig ett jobb bör ett tydligare försörjningskrav införas vid anhöriginvandring. Det betyder att anhöriginvandring blir möjligt först när den person som bor i Sverige uppfyller försörjningskravet, regelbunden inkomst och en bostad. Exakt vilka som skall omfattas av försörjningskravet måste utredas vidare. Barn har dock alltid rätt till sina föräldrar och familjer med barn under 18 år ska därför undantas från försörjningskravet, liksom konventionsflyktingar.

2. Stärkt arbetslinje vid beslut om uppehållstillstånd. För att ytterligare stärka arbetslinjen i integrationspolitiken föreslår vi att det prövas att införa ett jobb-incitament även i uppehållstillståndet. Andelen tillfälliga och permanenta uppehållstillstånd har skiftat mellan åren, även på senare tid. Modellen skulle kunna utformas så att ett tillfälligt uppehållstillstånd övergår till ett permanent så snart personen kan försörja sig själv. Om skyddsskäl kvarstår efter till exempel tre år ska permanent tillstånd ges. För familjer med barn under 18 år, samt för konventionsflyktingar, ska dagens regler gälla.

3. Lägre trösklar till jobb och modernare arbetsrätt. Lagen om anställningsskydd slår framförallt mot grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Arbetsrätten måste därför moderniseras. Det finns också potential för enklare jobb som idag prisats bort i Sverige, där en lägre ingångslön i vissa sektorer till exempel genom praktikjobb, kan ge fler möjlighet till arbete.

Vi måste bli bättre på att ta tillvara på utländska akademiker som kommer till Sverige. Det är ett slöseri att välutbildade jobbar med helt andra saker än vad de är utbildade till. Många akademiker tvingas vänta orimligt lång tid på att få sin utländska examen eller arbetslivserfarenhet värderad. Snabbare processer för validering och fler kompletterande utbildningar är därmed nödvändigt.

4. Avskaffa vårdnadsbidraget. Vårdnadsbidraget utnyttjas totalt sett av ganska få personer, men andelen invandrarkvinnor är överrepresenterade. Det bidrar till att utestänga dem från arbetsmarknaden. Rut-avdraget har gett jobb åt många utrikes födda kvinnor med låg utbildning och måste bibehållas.

5. Språkkrav för medborgarskap. Kunskaper i svenska ökar möjligheterna till jobb och ett aktivt samhällsliv. Att bli medborgare är ett bevis på att en person vill bygga sin framtid i Sverige. För att uppvärdera både medborgarskapet och vikten av svenskkunskaper bör ett språkkrav för medborgarskap införas. Att språkkravet inte gått att genomföra tidigare, trots förslag från Folkpartiet, har berott på att alliansen i denna fråga inte lyckades enas.

Det är en tillgång för Sverige att människor väljer att bygga sin framtid i vårt land. Men vi måste bli bättre på att ta hand om den tillgången. Integration handlar om att skapa ett samhälle som långsiktigt håller samman, vilket i sin tur bygger på att fler kommer i arbete och lär sig svenska. Så skapar vi mer frihet åt individen, legitimitet för en solidarisk flyktingpolitik och välstånd för framtiden.