Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Effektivare med stöd på plats än slantar i pappmugg”

En av de 115 romska familjern i rumänska Gradinari som fått äganderätt till sina bostäder i samarbete mellan kommunen och Hjärta till hjärta. Borgmästaren Iona Mihai är andra person från vänster. Till höger om honom artikelförfattaren.
En av de 115 romska familjern i rumänska Gradinari som fått äganderätt till sina bostäder i samarbete mellan kommunen och Hjärta till hjärta. Borgmästaren Iona Mihai är andra person från vänster. Till höger om honom artikelförfattaren. Foto: Mikael Good

Helhetsperspektiv krävs. Vår biståndsorganisation kan med projekt i Rumänien ge stor utväxling på skänkta pengar. Att ge pengar i Sverige gagnar en del familjer, för andra riskerar det att leda till social katastrof. Vi måste bryta de strukturer som håller den romska minoriteten i beroendeställning, skriver Rickard Klerfors, Hjärta till hjärta.

Tiggeriet i Sverige kan och bör upphöra men inte genom förbud eller andra tvångsåtgärder. Lösningen på den nya utsattheten för EU-medborgare finns framför allt i dessas hemländer. Precis som fattigdomsmigrationen upphörde från Sverige när vi fick ökat välstånd kommer den att göra det från bland annat Rumänien och Bulgarien, förutsatt att de grupper som nu i desperation migrerar, kan finna försörjning hemma. Insatserna för att förändra situationen i fattigdomsmigranternas hemländer behöver förstärkas. Jag vet att det går att förändra förhållandena. I och med att vår organisation i Rumänien samverkat med kommuner och organisationer i olika projekt med extern finansiering från bland annat EU, blir i dessa projekt, varje krona som vi satsar betydligt mer värd för insatserna på plats.

I en kommun i Rumänien har vi, under ett års tid, bidragit till att 115 familjer har fått äganderätt till sina bostäder, att i princip alla barn som inte börjat i skolan eller som hoppat av den i förtid har fått komma in i eller tillbaka till skolan. Dessutom har man erbjudit alla vuxna upp till 65 års ålder att lära sig läsa, skriva och räkna.

Vi står i startgroparna för ett projekt som kommer att främja den ekonomiska utvecklingen. De lokala grönsaksproducenterna kommer att få stöd för att starta en förening. Genom samarbete kring inköp och en organiserad avsättning för produkterna kan varje producent fortsätta att vara sin egen men får samtidigt del av fördelarna av att samarbeta.

Rumänien är nettoimportör av livsmedel. Det är inte klokt, i ett land med enorma arealer med bördig jordbruksmark och ett klimat som är lämpat för odling. Vi har även bidragit till starten av ett socialt företag som har sex personer permanent anställda och vid toppar anställer man ytterligare ett tjugotal personer.

 

Jag anser att vi ska agera med värdighet gentemot alla som kommer till vårt land – genom härbärgen, soppluncher, duschmöjligheter och så vidare – men detta löser inte den grundläggande problematiken.

 

Alla dessa projekt, kommer när de är genomförda, ha kostat organisationen jag arbetar för, Hjärta till Hjärta, 300.000 kr men värdet av insatserna blir drygt 8.000.000 kr. Varje svensk krona blir därmed värd 27 kronor. Vi har lånat ut pengar räntefritt till kommunen eftersom de inte hade medel att ligga ute med. I de flesta av den här typen av projekt, med extern finansiering bland annat från EU, måste man ligga ute med pengar för att sedan i efterskott få tillbaka dem. I ett av projekten har vi beslutat att stå för egeninsatsen som ligger på 10 procent. Utan våra insatser riskerade projekten att inte kunna genomföras eller bli enbart delvis förverkligade.

Projekten sker i den vita delen av ekonomin vilket innebär att de som arbetar betalar skatt och inkluderas i det sociala välfärdssystemet med bland annat sjukförsäkring och intjänande av pension.

Många av de insatser som gjorts för fattigdomsbekämpning och inkludering av den romska minoriteten i Rumänien har dessvärre fått mycket marginella effekter. Reglerna för projekten, finansierade bland annat av EU, är många gånger inte anpassade till förhållandena eller målgruppens förutsättningar och möjligheter. I ett lokalsamhälle behövs en lösningsorienterad problembeskrivning. Innan olika insatser genomförs behöver man ha en tydlig bild över hur problematiken ser ut, men man måste också identifiera vilka potentiella lösningar som finns. Vad finns det för resurser lokalt? Vilka erfarenheter och kunskaper finns hos målgruppen?

Jag kan inte hålla med om att det skulle vara effektivare att skänka några kronor i en pappmugg än att kanalisera dem till samhällsomdaning. Tidvis har det i vår svenska debatt hävdats att det mest effektiva biståndet är det som ges direkt till mottagarna och att remitterade pengar från rumänska medborgare som gästarbetar eller tigger i andra delar av Europa ger barnen möjlighet att gå i skolan, förbättringar av bostäderna mm. Det stämmer för en del av familjerna i fråga men i andra fall leder mellangenerationens frånvaro till sociala katastrofer.

Det är av största vikt att se tiggeriet i ett helhetsperspektiv. Det finns negativa effekter av fenomenet. Nyligen såg jag, i Rumänien, ett exempel som var fruktansvärt. Fyra syskon varav det äldsta var 12 år hade lämnats ensamma av föräldrarna som rest till Sverige. Ingen granne eller släkting tog hand om syskonen. Barnen svalt och borgmästaren anmälde fallet till länets barnavårdsnämnd. Barnen blev snabbt omhändertagna och fick plats på ett barnhem. Efter det har man lyckats finna en familjehemsplacering för syskonen. Den biologiska mamman är nu tillbaka i Rumänien och försöker återfå vårdnaden för barnen.

Vi bör ge akt på att hur vi agerar i Sverige får konsekvenser i Rumänien. Jag hoppas att ingen vill se en ökning av liknande fall som det jag beskrivit ovan.

Jag anser att det är upp till var och en att agera på det sätt man finner lämpligt. Det är inte fel att ge några slantar i en pappmugg till en vädjande medmänniska eller att bidra till organisationernas insatser på plats i hemländerna – eller att göra bådadera. Min jämförelse handlar om vilka effekter de olika typerna av hjälp kan leda till.

Det förekommer också olika grader av utnyttjande av personer som tigger i Sverige. Hitintills verkar dessa fall, tack och lov, ha varit undantag. De fattiga i Rumänien, många av dem från den romska minoriteten, behöver komma ut ur de strukturer som kvarhåller dem i utanförskap, fattigdom, misär och i en underdånig beroendeställning.

Jag anser att vi ska agera med värdighet gentemot alla som kommer till vårt land - genom härbärgen, soppluncher, duschmöjligheter och så vidare – men detta löser inte den grundläggande problematiken. Hatbrott och övergrepp mot migranterna i Sverige är helt oacceptabla och vårt samhälle borde agera kraftfullt emot dessa. Men värdighet här handlar också om att svensk lagstiftning ska respekteras. Det är orimligt att vi som samhälle fortsätter se en utveckling av parallella världar – ett välfärdsland med kåkstäder och skriande utsatthet.

Vi behöver också inse att dimensionerna på problematiken i hemländerna är enorma. 25 procent av Rumäniens invånare lever under landets fattigdomsgräns. Det innebär att landet har cirka 5 miljoner invånare som i dag lever i fattigdom. I dag är det kanske 5.000 migranter, främst från Rumänien och Bulgarien, som befinner sig i Sverige.

Låt oss ta ett modigt beslut. Låt oss bli en generation av européer som står upp för de grundläggande värderingarna om Frihet, Jämlikhet och Broderskap. Låt oss en gång för alla göra upp med fientlighet, rädsla, hat och rasism. Låt oss bryta de strukturer som kvarhåller den romska minoriteten i en underdånig beroendeställning. Alternativet är katastrofalt och kan innebära demokratins och rättsstatens undergång.

Sverige kan bättre, Rumänien kan bättre, Europa kan bättre!

Läs mer. DN Debatt
Rättelse 2015-10-16 20:30
Den här artikeln har publicerats två gånger samma dag på grund av ett tekniskt missöde. För att inte bryta länkarna behåller vi båda versionerna.
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.