DN Debatt

”Egen valkrets för svenskar i utlandet kan avgöra valet”

Hundratusentals potentiella röster. Om svenskar i utlandet röstade i samma grad som de som bor i Sverige skulle det kunna avgöra valet. Men de saknar en relation till de folkvalda. Det är en demokratibrist. Därför behövs en ny valkrets för utlandssvenskarna, skriver Svenskar i världens ordförande Michael Treschow.

Det finns en grupp där färre än 20 procent av de röstberättigade röstar i riksdagsvalet. De är lika många som invånarna i Norrbottens och Kalmar län tillsammans och består av unga, studenter, familjer och pensionärer. De påverkas av beslut som fattas av folkvalda politiker i Sverige. Det rör sig om den halva miljon svenskar som lever utomlands.

I riksdagsvalet 2010 var ungefär en kvarts miljon utlandssvenskar röstberättigade, varav mindre än en femtedel röstade. Detta trots att utlandssvenskarna påverkas av politiska beslut som fattas i Sverige i frågor om utbildning, vård, försäkringar, skatter, medborgarskapsfrågor, företagsvillkor och mycket mer.

Att fyra av fem svenskar i utlandet avstår från att rösta är ett misslyckande för vår demokrati. Vi hävdar bestämt att det inte beror på att utlandssvenskarna skulle vara ointresserade av den svenska politiken. Vi anser att det låga valdeltagandet är ett resultat av att politikerna är ointresserade av utlandssvenskarna.

Låt oss ge några exempel. Politiker gör visserligen utlandsbesök, men det är sällan de har som uttalat syfte att möta utlandssvenska väljare. En titt på statsrådens kalendarium visar att ministrarna reser utomlands betydligt mindre – knappt alls – under ett valår. Detsamma gäller för riksdagsledamöter: under sista tiden inför valet kampanjar man i sitt hemlän.

En genomgång av partiprogram bekräftar tesen ytterligare. Inget riksdagsparti nämner svenskar boende i utlandet i sitt program. Det är sällan politiska reformförslag berör utlandssvenskar annat än indirekt, och utlandssvenskars frågor förekommer inte i den politiska debatten under en valrörelse. Än så länge har inget större utspel inför valet handlat om den halva miljon svenskar som bor utomlands.

Politikernas ointresse för utlandssvenskarna är förbluffande, särskilt i ett riksdagsval där utgången är så oviss. Det rör sig trots allt om en kvarts miljon röster – ett antal som skulle kunna rädda alliansen, som haft det svårt i opinionen, eller säkra en majoritet för de rödgröna och hålla Sverigedemokraterna på tryggt avstånd från vågmästarrollen. För de partier som har svårt att ta sig över fyraprocentsspärren kunde utlandssvenskarnas röster bli en behövlig trampolin.

Men det räcker inte med att se utlandssvenskarna som en bricka i det politiska spelet. Vad som är principiellt bekymrande är att en halv miljon svenskar saknar en relation till de folkvalda som representerar dem i riksdagen. Bara för att de råkar bo tillfälligt eller permanent i utlandet. Det är en allvarlig brist i vår demokrati.

För att råda bot på problemet föreslår Svenskar i världen en radikal lösning: Inför en särskild valkrets för utlandssvenskarna. Detta skulle innebära att man lade till en krets till de 29 vi har i dag, där de som är utskrivna ur Sverige är medlemmar. Partierna får, som i de andra kretsarna, utnämna kandidater som står på listan för utlandsvalkretsen. Dessa politiker skulle sedan ha ett särskilt intresse av att vara tillgängliga för utlandssvenskarna genom besök, medier och sociala medier. Riksdagsledamöter med sitt mandat från denna valkrets skulle också ge ett särskilt bidrag till riksdagens arbete genom att bära med sig perspektivet från de svenskar som är i, på väg till eller på väg från utlandet.

En enkel uträkning med dagens metod, baserat på antalet röstberättigade, visar att en sådan utlandsvalkrets skulle få ungefär tio mandat. Men mer djupgående frågor kring mandatfördelning och den detaljerade utformningen vill vi överlåta till en större utredning. Det viktigaste är att se till att stärka banden mellan det svenska beslutsfattandet och den halva miljon svenskar som bor utomlands.

Vi är väl medvetna om att det finns konstitutionella svårigheter med att genomföra en sådan förändring. Ett statsskick är ingenting man reformerar över en dag. Men för att demokratin ska vara livskraftig måste den avspegla dagens och inte gårdagens samhälle. Grundlagsändringar har gjorts förr, och folkstyret ska kunna reformeras i takt med att samhället förändras. Trenden kommer knappast att minska. I en tid när allt fler unga ser det som självklart att kunna tillbringa delar av sina liv i utlandet måste formerna för demokratisk representation följa med. Vad gäller politikernas praktiska förutsättningar har det åtminstone aldrig varit lättare att hålla kontakt med människor på andra sidan jorden än nu.

Det ska också påpekas att utlandsvalkretsar inte är något främmande. Frankrike införde elva utlandsmandat till bägge kamrarna 2008, någonting som blev gällande i och med parlamentsvalet 2012. Svenska kyrkan införde 2011 en utlandsvalkrets med två fasta mandat i kyrkomötet. Även i Sveriges riksdag har det vid flera tillfällen, senast 2013, motionerats om en sådan förändring.

Misslyckas vi med att ge alla svenskar en relation till demokratin och beslutsfattandet kan vi befara vad som väntar. EU-valets resultat blev en obehaglig påminnelse om vad känslan av främlingskap inför makthavare och offentliga institutioner hos befolkningen i förlängningen kan leda till. Utlandssvenskarna har förhoppningsvis relationer till andra länders politiker, men det är likväl en förlust för Sverige om denna stora grupp känner ett missnöje med hemlandets demokratiska institutioner.

Det påtalas ofta att svenskar i världen är en resurs för Sverige – något vi fast vill hävda. Utlandssvenskarna sprider information och främjar Sverigebilden utomlands. De hjälper till då kriser inträffar i vår omvärld. På samma sätt behöver utlandssvenskarna Sverige. Vi vädjar därför till de svenska politikerna att bevisa att vår demokrati är livskraftig nog för att kunna anpassa sig till förändringar i vårt land och vår omvärld. Att ge en halv miljon svenskar bättre möjligheter till reellt demokratiskt inflytande är en framtidsfråga. De partier som inser potentialen i utlandssvenskarna som grupp har mycket att vinna. Men den största vinnaren skulle vara den svenska demokratin.

Totalt finns det cirka 550 000

Totalt finns det cirka 550 000 utlandssvenskar. Ungefär 100 000 bor i USA. Spanien och Storbritannien har vardera 90 000 utlandssvenskar. På fjärde plats ligger Frankrike med 30 000.

Antalet utvandrade upptagna i röstlängden på valdagen 2010 var 147 439.

Andelen röstande utvandrade 2010 var cirka 31 procent.

Ytterligare uppskattningsvis 100 000 svenskar i utlandet har rösträtt men är inte upptagna i röstlängden (de har fallit ur röstlängden, vilket sker efter tio år, och inte registrerat sig på nytt).

Det saknas uppgifter om vilka politiska partier utlandssvenskarna röstar på.

Källor: SVIV, SOM, Valmyndigheten

Knappt 20 procent av de röstberättigade svenskarna i utlandet röstade i förra riksdagsvalet, skriver Michael Treschow. Valdeltagandet bland alla svenskar var 84,6 procent.