Svenska skolan och utbildningsväsendet genomgår stora förändringar. Ett tydligare fokus har hamnat på skolans kunskapsuppdrag. På den socialdemokratiska partikongressen togs beslut om en förnyad skolpolitik som förstärker den inriktningen. En socialdemokratisk skolpolitik syftar till att alla elever ska nå kunskapsmålen. Det är med höga förväntningar, tydligare mål och individuella uppföljningar vi ska ge alla elever den kunskap de har rätt till.

Det råder ingen tvekan om att detta nya fokus är ett korrekt val. I dag lämnar alltför många elever skolan utan tillräckliga kunskaper. Närmare var fjärde elev lämnar skolan utan fullständiga betyg. Vi socialdemokrater menar att det inte behöver vara så.

De senaste åren har skolans och lärarens betydelse för kunskapsresultaten uppmärksammats allt mer. Det är allmänt accepterat och understött i forskning att elever för att få goda kunskaper behöver ha engagerade lärare som fokuserar på undervisning med tydliga kunskapsmål och tydlig uppföljning. Det handlar således om innehåll, kvalitet och vilka effekter detta har på elevernas lärande.

Många skolor behöver strukturera sitt kvalitetsarbete samt effektivisera arbetsorganisation och arbetsmetoder. Likaså finns ett stort behov av att minska lärares administrativa arbetsbörda samt intensifiera investeringarna i individuell kompetensutveckling och feedback. Vi behöver mer av systematiserade, evidensbaserade och professionaliserade arbetssätt i skolan.

I detta läge väljer ledningen för Sveriges Kommuner och landsting, SKL, att i avtalsrörelsen ta strid med lärarkåren kring den känsliga arbetstidsfrågan. I stället för att fokusera på innehållet i skolan och på att höja kvaliteten i undervisningen väljer SKL att prioritera tekniska detaljer kring lärarnas arbetstid.

Som ansvariga socialdemokratiska kommunpolitiker med ambitionen att se till att alla elever når målen vill vi inte söka strid med lärarna. Vi menar att en strid om arbetstiden mot lärarnas fackliga organisationer inte löser den svenska skolans problem. Att konfrontativt driva en förändring av arbetstiden mot lärarkårens vilja är i stället fel och kontraproduktivt.

I dag förfogar kommunerna som arbetsgivare redan över 35 timmar av lärarnas arbetsvecka. Låt oss först fundera på hur dessa timmar kan användas på bästa möjliga sätt. Vi har redan i dag möjlighet att få ut mer resultat av lärarnas arbete utan att behöva ta strid om ytterligare timmar från lärarnas förtroendetid. Om vi i kommunerna gör vår hemläxa kommer behovet av denna strid att upphöra.

Det viktigaste för oss kommunpolitiker med engagemang för skolan är elevernas kunskapsresultat. Denna prioritering borde också delas av SKL, men så förefaller inte vara fallet. I stället för att fokusera på skolans uppdrag, väljer nu SKL:s ledning att ta konflikt i formfrågor.

Vi menar att elevernas lärande måste vara utgångsläget för varje förändring i skolan. Det viktiga är inte om rektorerna kan detaljstyra lärarna, det vill säga avgöra om lärare ska rätta prov eller planera lektioner på sin förtroendearbetstid. Det viktiga är att vi som politiker blir bättre på att ställa krav på att följa upp och lära oss av resultaten av lärarnas arbete och ser till att resurserna möter behoven.

Vi tycker inte det är att visa ansvar för skolan att driva formfrågor mot en hel yrkeskårs vilja. Som socialdemokratiska politiker vill vi fokusera på kunskapsmålen och se till så att eleverna får bästa möjliga undervisning av sina lärare. Vi vill se pedagogiskt engagerade skolledare som stöttar lärarna i deras viktiga arbete. Och vi vill se elever som får den undervisning de har rätt till.

Om vi lyckas med detta, så kan vi nog också så småningom träffa bra avtal om arbetstider, om det finns önskemål om detta från såväl lärare som skolledningar. Men det kräver att man börjar i rätt ände. Att man ser till innehållet i stället för till formen.

Lärarna är i vår mening en av vårt lands viktigaste yrkeskårer. Utan bra lärare, kan vi inte heller få en bra skola. De borgerliga partierna bedyrar också gärna lärarnas betydelse. Men de vackra orden måste fyllas med innehåll. Läraryrket är redan i dag ett utsatt yrke, en konflikt om arbetsvillkor lägger hinder i vägen för att utveckla skolan i Sverige.

Framtidens skola formas i en konstruktiv dialog om innehållet mellan politiker, skolhuvudmän och lärare – inte genom att i en maktkamp demonstrera en fackföreningsfientlig politik. Därför kräver vi att SKL omprövar kravet om ändrade arbetstider för lärarna.

Robert Noord (S)
oppositionsråd i Haninge

Roger Mogert (S)
oppositionsborgarråd i Stockholm stad

Lars Stjernkvist (S)
kommunalråd i Norrköping

Martin Nilsson (S)
oppositionsråd i Tyresö

Anna Vikström (S)
2:e vice ordförande barn- och ungdomsnämnden i Sollentuna

Jonas Hellberg (S)
vice ordförande barn- och ungdomsnämnden i Kalmar

Arne Närström (S)
oppositionsråd i Salem

Leif Berglund (S)
oppositionsråd i Upplands-Väsby

Magnus Johansson (S)
kommunpolitiker i Karlskrona