Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Elitlagen måste få mer för att kunna konkurrera”

Hårdare elitsatsning. Genom dagens fördelning av tv- och sponsringspengar inom elit­fotbollen försörjer i princip de stora klubbarna de mindre. Tyvärr försämrar det våra möjlig­heter att konkurrera med utländska topplag. Om Sverige ska lyckas förbättra sin ställning bland Europas fotbollsligor, krävs nya system och avtal, skriver AIK:s Thomas Edselius.

Sveriges fotbollslandslag rankas i dag som tionde bäst i Europa. Samtidigt är Allsvenskan bara Europas 24:e bästa fotbollsliga, enligt europeiska fotbollsförbundet UEFA:s officiella rankningar. Längre upp återfinns högstaligorna i länder som Cypern, Slovakien och Vitryssland.

Huvudförklaringen till Allsvenskans underprestation är att svenska storklubbar ges sämre förutsättningar än i praktiskt taget alla andra europeiska länder.

Vissa år har det känts som att Allsvenskans tabell snurrats fram på ett tombolahjul – de senaste tolv åren har den haft åtta olika seriesegrare. Serien har blivit så jämn att det blir svårt för någon klubb att satsa långsiktigt och skapa ens en ungefärlig förutsägbarhet i sportsliga och ekonomiska resultat. Därför har inga allsvenska klubbar kunnat bygga upp sig till en nivå där man är med och slåss regelbundet i Europa. Sverige har inte haft någon deltagande klubb i Champions League sedan år 2000.

IFK Göteborg, årets förhandsfavorit i Allsvenskan, återfinns i dag – med halva serien spelad – på elfte plats. Som AIK:are tycker jag det är tacksamt när rivaler huserar långt ner i tabellen, men att en tippad seriesegrare kan riskera att åka ur säger samtidigt mycket om Allsvenskans grundproblem.

Svensk Elitfotboll, Allsvenskan- och Superettan-klubbarnas gemensamma organisation, omfördelar pengar från de större klubbarna till de mindre. Dels genom ett gemensamt tv-avtal där 74 procent av totalpotten delas lika mellan de allsvenska klubbarna, men också genom centrala sponsringsavtal, där klubbar med mycket publik och intresse får en oproportionerligt liten del av intäkterna. För klubbar som AIK rör det sig om över 10 miljoner kronor per säsong i uteblivna intäkter jämfört med om tv-pengarna hade distribuerats lika proportionerligt och prestationsbaserat som i resten av Europa, där 33 till 50 procent delas lika, och om AIK hade skrivit egna sponsringsavtal.

Allsvenskans sex största klubbar omsätter mellan cirka 100 och 200 miljoner kronor vardera. Inte heller har någon av dessa klubbar gått med vinst fler än två år i rad under den senaste femårsperioden. AIK omsatte 118 miljoner år 2011 – exakt lika mycket som Ica Supermarket Grytan i Västerås. Allsvenskans större klubbar är med andra ord varken några jätteföretag eller vinstmaskiner. Det gör att vi inte har råd att konkurrera ens med lag från Danmark, Belgien, Cypern och Schweiz om vi samtidigt tvingas försörja de mindre allsvenska klubbarna. Så länge det fortsätter kan Allsvenskan inte klättra från plats 24 i Europa. Så ser verkligheten ut. Om skillnaderna mellan klubbar ska hållas så små att ingen tillåts gå före, då kommer hela Allsvenskan också förbli underutvecklad.

Att mindre klubbar kan hävda sig mot större är i grunden positivt. Men det är inte hållbart att de gör det genom att livnära sig på andras pengar. Se i stället på Häcken som har utvecklat Gothia Cup – en kassako som har lett dem till samma intäktsnivåer som AIK, eller Elfsborg som från en medelstor svensk stad som Borås lyckats etablera sig bland de främsta lagen i Sverige. Idéer, innovationer, rekrytering, publik och sponsring måste vara alla klubbars väg till bättre resultat. Men dagens situation, där småklubbarna kan få 30–50 procent av sin budget ”gratis” genom omfördelningspolitiken, skapar dessvärre inga goda incitament för att utveckla sin verksamhet.

En annan ekonomisk börda, som slår hårt mot de klubbar som drivs i bolagsform, bland andra AIK och Djurgården, är kostnaderna för polisbevakning i samband med matcher. I stället för att polisen finansieras av skattepengar, som i alla andra svenska sammanhang och alla andra länder i Västeuropa, så faktureras vi idrottsaktiebolag sedan i fjol för bevakningen. I år kommer polisen att fakturera AIK cirka tre miljoner kronor. AIK skulle naturligtvis acceptera att betala för polisen om vi samtidigt slapp betala de cirka 40 miljoner i skatt som vi bidrar med årligen. Men så länge vi gör det så förväntar vi oss också att, precis som alla andra, omfattas av statens grundläggande funktioner utan att tvingas betala extra. Nu har Björn Eriksson, regeringens nationella samordnare mot huliganism, föreslagit att polisfaktureringen ska upphöra.

Vi hoppas att riksdagen följer Erikssons rekommendation och tar bort undantagsparagrafen som gör att evenemangsarrangörer inte omfattas av skattefinansierat polisskydd.

I Svensk Elitfotbolls styrelse sitter i dag sex representanter från den mindre halvan av klubbarna och bara en ledamot från de fem största. Det är framför allt där som det beslutas om hur pengar från tv- och sponsringsavtal ska fördelas. Förhoppningsvis kan SEF få en mer representativ styrelse till nästa år.

Dessutom kan det vara en idé att införa ett proportionerligt röstsystem: i dag har alla 32 klubbar från Allsvenskan respektive Superettan en röst vardera i SEF-frågor. Trots att AIK har nästan sex gånger så stor publik och medlemsbas som den minsta allsvenska klubben, Syrianska, så väger våra röster exakt lika tungt i omröstningar. Föreställ er, nu när det snart är presidentval i USA, att Kalifornien med sina 38 miljoner invånare inte skulle få fler elektorer än Virginias åtta miljoner. Det hade varit lika odemokratiskt.

Svensk Elitfotbolls nya ledarduo, Lars-Christer Olsson och Mats Enquist, har i uppdrag att ta Allsvenskan från 24:e till 15:e bästa liga i Europa. Ingen liga som i dag ligger på någon av de översta 15 platserna har en lika omfattande omfördelningspolitik som den vi har i Sverige. Vi har stora förhoppningar att den framtidsutredning som de gör kommer bära frukt.

Med fakta på bordet ter det sig uppenbart vad som krävs för att nå dit: Svensk Elitfotboll måste kraftigt minska den ekonomiska omfördelningen. Sveriges riksdag måste riva polisparagrafen som bara slår mot de klubbar som drivs som aktiebolag. Att brandskatta klubbar för storlek och framgång kan aldrig leda till en bättre svensk elitfotboll.

 

Thomas Edselius, vd AIK Fotboll

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.