DN Debatt

”En man som bytt kön till kvinna ska inte kunna bli far”

Klargörande krävs. Kravet på sterilisering vid könsbyte kommer sannolikt att tas bort. Detta blir dock mest en symbolfråga. Det man i stället borde diskutera är hur Socialstyrelsen öppnar för att transsexuella personer ska kunna frysa ned sina könsceller (spermier och ägg) före det könskorrigerande kirurgiska ingreppet, och därmed få en möjlighet att bli föräldrar. Det betyder att en man som bytt kön till kvinna kan bli far och en kvinna som bytt kön till man kan bli mor. Jag menar att det här inte är en rimlig rättighet. Socialstyrelsen måste klargöra vilka regler som ska gälla och vi måste få en bred debatt om detta, skriver Marc Bygdeman.

Efter en omfattande utredning om transsexuellas situation föreslog Socialstyrelsen i maj 2011 att kravet på sterilisering i Lagen om fastställande av könstillhörighet skulle tas bort. Sedan Kristdemokraterna accepterat denna ändring torde det också bli riksdagens beslut.

Många uppfattar sannolikt könsbyte som att en transsexuell man eller kvinna får hormonbehandling - för kvinna till man med testosteron och för man till kvinna med östrogen - och genomgår kirurgiska ingrepp som innebär en anatomisk och utseendemässig förändring till det nya könet. För man till kvinna innebär det att de yttre könsorganen tas bort och man skapar en ny vagina och för kvinna till man att man tar bort bröst och som regel livmoder och äggstockar för att undvika framtida sjukdomar i dessa organ samt skapar en, dock ej fungerande, penis och pung. Om hormonbehandlingen inte ger tillfredsställande resultat kan det bli aktuellt med till exempel bröstimplantat, epilering och korrigering av adamsäpplet och röstläget.

Genom dessa åtgärder blir personen steril och kravet på sterilisering saknar därför relevans. Men genom att frysa ned könsceller, spermier och ägg, före ingreppet kan även personens möjlighet att få barn bevaras.

Ur juridisk synpunkt innebär ett könsbyte att personen får en ny könstillhörighet genom ett nytt personnummer. Har man ett kvinnligt personnummer är man en kvinna. Med ett manligt personnummer är samma person en man.

Hittills har Socialstyrelsens Rättsliga råd beslutat om både könskorrigerande kirurgi och byte av personnummer och praxis har varit - även om lagen inte kräver det - att könskorrigerande ingrepp varit en förutsättning för byte av personnummer. I Socialstyrelsens utredning föreslår man en uppdelning så att Rättsliga rådet beslutar om könskorrigerande ingrepp medan beslut om könstillhörighet (byte av personnummer) flyttas till Avdelningen för regler och tillstånd.

Eftersom man kan få barn även om man genomgått könskorrigerande kirurgi blir kravet på sterilisering mest en symbolfråga. Det man borde diskutera är i stället hur Socialstyrelsen planerar att tillämpa lagen om fastställande av könstillhörighet.

Avsikten med att flytta beslut om könstillhörighet till avdelningen för regler och tillstånd är att ge transexuella möjlighet till ändrat personnummer utan krav på könskorrigerande ingrepp. Man öppnar också för att personer som genomgår kirurgi skall få frysa könsceller, spermier och ägg, före ingreppet och därmed få möjlighet att bli förälder.

Redan i dag fryser vi ner könsceller inför medicinsk behandling som kan innebära nedsatt fruktsamhet. Det betyder att en man som bytt kön till kvinna kan bli far och en kvinna som bytt kön till man kan bli mor. Skall detta vara en fri rättighet? Enligt min uppfattning är en sådan rättighet inte rimlig. Så är inte heller fallet för till exempel donatorinsemination och äggdonation.

Enligt lagen om genetisk integritet (2006:351) skall läkaren i dessa fall pröva om det av medicinska, psykologiska och sociala förhållanden är lämpligt att behandlingen äger rum och att det kan antas att det blivande barnet kommer att växa upp under goda förhållanden.

Har man fått ändrad könstillhörighet (personnummer) med till exempel bara hormonbehandling, alltså utan könskorrigerande ingrepp, kan personen utan någon prövning sluta med denna behandling, bli fertil och med kvinnlig könstillhörighet bli far och med manlig könstillhörighet bli mor. Inte heller detta är enligt min mening rimligt.

Det finns också en social aspekt. Det finns flera aktiviteter, till exempel badinrättningar, som är uppdelade efter kön. Eftersom könstillhörighet endast bestäms av personnummer kan en man utan kirurgisk korrigering men med kvinnligt personnummer begära att få tillträde till den kvinnliga avdelningen. Är det önskvärt?

Jag har under många år träffat och opererat transsexuella personer och kan förstå att en ung transexuell person kan önska att få byta personnummer och leva i det andra könet utan att först ta ställning till genomgripande kirurgiska ingrepp, men det måste finnas klara och likformiga regler. Det är även viktigt att det finns en acceptans bland en bred allmänhet för detta. Därför vore det av stort värde om Socialstyrelsen klargör vilka regler som skall gälla och att dessa blir föremål för en bred diskussion.

Marc Bygdeman, professor emeritus, Kvinnokliniken, Karolinska sjukhuset