Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Estetiska skolämnen underlättar teoretiska studier”

Robert Weil skriver den 31/8 på DN Debatt att humaniora och estetiska ämnen är nödvändiga för ett kreativt näringsliv. Vi välkomnar debatten, eftersom fler lektionstimmar med estetiska ämnen i skolan inte bara är positivt för allmänbildning och kreativitet. Forskning visar att undervisning i estetiska ämnen även leder till att eleverna lär sig teoretiska ämnen bättre, skriver debattörer från Tom Tits Experiment och Karolinska Institutet.

Svenska elever presterar allt sämre i teoretiska ämnen enligt internationella jämförelser som Pisa och IEA. I år har antalet undervisningstimmar i matematik i grundskolan ökats för att vända den negativa trenden. Det är en bra början, men mer måste göras.

I Sverige ska undervisningen enligt skollagen vila på ”vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. Tack vare intensiv forskning de senaste decennierna har vår kunskap om hur hjärnan fungerar och hur vi människor lär oss gjort stora framsteg. Därför finns en bra grund för att föreslå förändringar som kan skapa bättre förutsättningar för lärande i skolan.

Så vad säger forskningen? Studier sammanställda vid Karolinska Institutet visar att dans och musik stimulerar inlärningen av teoretiska ämnen som t.ex. matematik. Forskningen indikerar att elever bör utöva kulturella aktiviteter och röra på sig för att träna hjärnan- inte bara sitta stilla och räkna, skriva och läsa. En skola med sång, musik och konst på schemat skapar balans mellan återhämtning och energi och blir roligare och mer intressant för eleverna.

Att musicera eller utöva kulturella aktiviteter sätter dessutom avtryck i barns hjärnor. En kanadensisk studie av sexåringars IQ visade att barn som ägnade sig åt kulturella aktiviteter ökade sin IQ mer än genomsnittet. Forskare vid Karolinska Institutet, vars mål var att identifiera vilka faktorer som leder till framgång i skolan, kunde hitta en: musicerande. De barn som musicerade hade en annan utveckling av sitt logiska tänkande och sitt arbetsminne - förmågor som är direkt avgörande för skolprestationen. Dessa fynd var signifikanta även när man hade tagit hänsyn till klasstillhörighet.

De här forskningsresultaten går stick i stäv med hur regeringen har förändrat skolan och då speciellt gymnasiet, där de estetiska ämnena nyligen togs bort som obligatoriska. Enligt en avhandling från Örebro universitet verkar gymnasiereformen mer baseras på ideologi och idéer om arbetsmarknadens behov än vila på vetenskaplig grund.

Vi tror att en strukturell förändring av skolans läroplan skulle få ett stort genomslag. Vi håller med Robert Weil om att kreativa estetiska ämnen bör bli obligatoriska även på naturvetenskapliga program. De kommunala kulturskolorna och andra föreningar är viktiga men har inte resurser eller möjligheter att täcka alla barns behov och når bara de som själva väljer att engagera sig. Regeringens ”Skapande skola” täcker inte heller upp allas behov, då kulturen behöver vara integrerad i skolan så att det blir en del av den vanliga skolverksamheten för alla elever, från förskolan till gymnasiet. Det skulle öka elevernas förutsättningar att prestera bättre i samtliga ämnen enligt både forskningsresultat och erfarenhet. Det är dags att politikerna anpassar läroplanen till det skollagen fastslår; att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.