Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Etiskt försvarbart använda medicinsk åldersbedömning”

Den slutliga åldersbedömningen bör grunda sig på en sammantagen bedömning av samtliga omständigheter som kommit fram under handläggningen av asylärendet, således inte enbart den medicinska bedömningen, skriver Kjell Asplund. Bilden visar ensamkommande flyktingbarn som anlände till Malmö hösten 2015.
Den slutliga åldersbedömningen bör grunda sig på en sammantagen bedömning av samtliga omständigheter som kommit fram under handläggningen av asylärendet, således inte enbart den medicinska bedömningen, skriver Kjell Asplund. Bilden visar ensamkommande flyktingbarn som anlände till Malmö hösten 2015. Foto: TT

Etiskt ramverk presenteras i dag. Det är etiskt försvarbart att använda medicinska åldersbedömningar i asylprocessen. De medicinska metoderna bidrar till mindre godtycklighet och gör så att barns särskilda intressen kan värnas, skriver Kjell Asplund, ordförande för Statens medicinsk-etiska råd.

Under eller över 18 år? Frågan är avgörande för många asylsökande barn och unga vuxna. Den som är under 18 år är ett barn och har därmed särskilda rättigheter under asylprocessen. För barn gäller FN:s barnkonvention som bland annat talar om att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet.

Det är Migrationsverket som gör åldersbedömningarna. När någon först söker asyl godtas i regel hans eller hennes uppgift om ålder. En mer ingående åldersbedömning görs inte förrän inför beslutet om uppehållstillstånd. Den kan grunda sig på intervjuer, dokument, allmänna mognadsbedömningar och, när åldern är osäker, medicinska bedömningar.

Regeringen gav i maj i år Rättsmedicinalverket i uppdrag att genomföra medicinska åldersbedömningar. Regeringen konstaterade att det under lång tid varit svårt att få medicinska åldersbedömningar genomförda, att det finns problem med att barn blandas med vuxna på boenden och att resurser avsatta för barn inte ska gå till vuxna asylsökande.

Det kan knappast ha undgått någon att de medicinska åldersbedömningarna väcker en rad etiska frågor. De metoder som i dag är aktuella utgår i regel från undersökningar av skelett och tänder med röntgen eller magnetkamera. Dessa undersökningar ger inte några helt exakta resultat – är det då över huvud taget etiskt godtagbart att genomföra medicinska åldersbestämningar? Hur ska åldersbedömningen gå till utan att integriteten kränks? Vilka blir konsekvenserna om ett barn felaktigt bedöms som vuxen? Och omvänt – om en vuxen bedöms som barn, vilka följder kan det få?

 

Den sökande måste före den medicinska åldersbedömningen ha fått full information om metoden, möjliga konsekvenser av undersökningens resultat och om konsekvenser av att inte genomgå undersökningen. En medicinsk åldersbedömning får inte genomföras utan samtycke.

 

Statens medicinsk-etiska råd (Smer) presenterar i dag ett etiskt ramverk kring de medicinska ålderbedömningarna i asylärenden. Ramverket anger ett antal utgångspunkter för medicinska åldersbedömningar. Tanken är att de ska kunna tillämpas både på de metoder som används i dag och de som kan bli aktuella framöver.

Foto: DN Smer anser att det under vissa förutsättningar är etiskt försvarbart att använda medicinska ålderbedömningar i asylprocessen. Alternativet skulle vara att myndigheterna förlitar sig enbart på icke-medicinska metoder för att bedöma ålder – intervjuer och uppskattningar utifrån utseende, uppträdande och mogenhet. Det innebär en betydande risk för felaktiga bedömningar. Följden blir att barns särskilda intressen inte kan värnas. De medicinska metoderna – även om de också har ett mått av osäkerhet – bidrar till mindre godtycklighet.

Foto:  Medicinska åldersbedömningar bör inte genomföras rutinmässigt. De bör tillgripas bara när det fortfarande råder tvivel kring den sökandes ålder efter en bedömning utifrån intervjuer, dokument och annan bevisning.

Foto:  Enligt lagen ligger bevisbördan på den asylsökande vilket innebär att han eller hon ska göra sin ålder sannolik. Det gäller även barn. Smer anser därför att alla sökande vars ålder ifrågasätts bör erbjudas en möjlighet att styrka sin ålder med hjälp av en medicinsk åldersbedömning.

Foto:  Som inför andra medicinska åtgärder betonar Smer vikten av informerat samtycke. Den sökande måste före den medicinska åldersbedömningen ha fått full information om metoden, möjliga konsekvenser av undersökningens resultat och om konsekvenser av att inte genomgå undersökningen. En medicinsk åldersbedömning får inte genomföras utan samtycke.

Foto:  Vid undersökningen måste sökandens integritet respekteras. Det finns undersökningar som kan upplevas som kränkande och en bedömning måste alltid göras från fall till fall. Man måste samråda med den sökande för att komma fram till om undersökningen innebär ett godtagbart integritetsintrång eller inte (så till exempel är undersökning av könsorgan vid åldersbestämningar förbjudet i Tyskland).

Foto:  Det är inte är etiskt acceptabelt att vid den slutliga åldersbedömningen bortse från de medicinska åldersbedömningarnas felmarginaler. Därför ska osäkerheter och felmarginaler framgå tydligt av underlaget, detta för att den slutliga åldersbedömningen ska bli så transparent, rättssäker och förutsägbar som möjligt. Den slutliga åldersbedömningen bör enligt Smer grunda sig på en sammantagen bedömning av samtliga omständigheter som kommit fram under handläggningen av asylärendet, således inte enbart den medicinska bedömningen.

Att hänsyn tas till felmarginalen kan innebära att något fler vuxna asylsökande felaktigt kommer att bedömas vara barn. Om man i stället skulle bortse från felmarginalerna, finns det en risk att barn felaktigt bedöms vara vuxna. De skulle då gå miste om det utökade skydd de har rätt till enligt FN:s barnkonvention och svensk lag. Smer anser att det i så fall ger mer allvarliga konsekvenser och att det därför inte är etiskt acceptabelt.

Smers ställningstaganden om medicinska åldersbedömningar ligger väl i linje med de riktlinjer FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) utfärdat för mottagande av asylsökande ensamkommande barn. UNHCR framhåller att man bör acceptera en viss felmarginal. Om den exakta åldern är osäker ska den asylsökande betraktas som ett barn (enligt principen ”benefit of the doubt”).

Regeringen har nu kommit med ett förslag om att Migrationsverket i vissa fall ska göra en åldersbedömning tidigare i asylprocessen. Om förslagen går igenom kan det i viss mån minska risken för att resurser avsedda för barn går till vuxna och att vuxna bor på boenden för barn. Förslaget är nu ute på remiss. Även med en förändring av tidpunkten för Migrationsverkets åldersbedömning kommer de etiska frågorna kring medicinska åldersbedömningar att vara desamma.

Smers analys ger ett etiskt ramverk för de medicinska åldersbedömningarna, vare sig man tillämpar dagens metoder eller utvecklar nya metoder och oberoende av när under asylprocessen den medicinska åldersbedömningen görs.

Bakgrund. Smer

Statens medicinsk-etiska råd är ett av regeringen tillsatt organ som har till uppgift att belysa medicinsk-etiska frågor ur ett övergripande samhällsperspektiv. I rådet ingår ordförande, åtta företrädare för de politiska partierna och tio sakkunniga.

Rådets uppgift är att ge vägledning till regering och riksdag. Rådet skall mot bakgrund av den snabba utvecklingen bedöma konsekvenserna för människovärdet och den mänskliga integriteten i samband med medicinsk forskning, diagnostik och behandling.

DN Debatt. 20 oktober 2016

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.