Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Ett bluffande ovärdigt en statsminister”

Verkligheten tycks allt mer vara Fredrik Reinfeldts värsta fiende. I 8 år har regeringen styrt Sverige med många stora ord, men en enda idé: att sänka skatten. Skatten har sänkts med 134 miljarder, med lånade pengar. ”Det har gett resultat”, skriver Fredrik Reinfeldt. Och han har rätt: Arbetslösheten har stigit. Skolresultaten har sjunkit. Överskott har vänts till underskott. Hur kan någon vara så nöjd med ett så magert eftermäle, skriver Socialdemokraternas ledare Stefan Löfven.

Resultatet syns inte minst i välfärden: Den förskola, sjukvård och äldreomsorg som alltid ska finnas där när du behöver den har utsatts för personalnedskärningar och privatiseringar. Inom allt fler verksamheter ser vi en ökande vinstjakt där barn kan sättas att äta vatten och bröd för att vinsterna ska växa.

Inte ens detta ser regeringen som ett problem – utan något värt att bejaka. De driver nya förslag för tvångsprivatisering av äldreomsorgen, anordnar seminarier i riksdagen för riskkapitalister i välfärden och försöker till och med lura väljarna att stora skattesänkningar gett mer resurser till välfärden.

Men välfärdens största utmaning är ändå arbetslösheten. Alla som kan måste arbeta för att vi ska kunna ha en generellt finansierad välfärd i världsklass. Här är regeringens verklighetsflykt som störst. Vi skulle kunna tro att en regering, som sett arbetslösheten stiga, ungdomsarbetslösheten öka och långtidsarbetslösheten växa under sin tid vid makten skulle inleda en reformoffensiv inför ett val.

Men det motsatta har hänt. Arbetsmarknadsdepartementet presenterar noll propositioner i år. Inga. Den vårbudget som regeringen precis lade fram för Sveriges riksdag var kliniskt ren från jobbförslag. I stället satsar regeringspartierna på en nationell annonskampanj som på ett tragikomiskt sätt försöker siffertrixa för att dölja arbetslösheten.

Nu vill de inte längre räkna arbetslösheten i andelen av arbetskraften som inte har ett jobb, som Sverige alltid har gjort och som resten av världen gör. Detta eftersom arbetslösheten har stigit. Nu vill de bara räkna antalet människor som jobbar, trots att det är ett räknesätt som döms ut av forskarkåren. ”När befolkningen växer är det klart att det finns fler som jobbar”, säger Björn Hallerud, professor vid Göteborgs universitet, som i Expressen beskrivit Reinfeldts sätt att mäta som ett dribblande med siffror. Det är med samma generande taktik som Reinfeldt nu hittar på egen statistik om vår jobbpolitik. I stället för att skapa reformer för nya jobb skapar den borgerliga regeringen bara nya sätt att räkna.

Detta är ett taktiserande och bluffande som är ovärdigt en statsminister. Vi behöver slå in på en ny väg. Jag har satt upp målet att Sverige ska nå EU:s lägsta arbetslöshet 2020, och att antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka. Det kräver att alla som kan ska arbeta och att ingen lämnas i passivitet, som utförsäkrade eller i Fas 3. Att nå detta mål kommer inte vara enkelt, men möjligt om vi arbetar efter en jobbstrategi byggd på tre pelare:

1. Investera för framtiden

Vi ska investera gemensamt i det som skapar jobb och bygger Sverige starkt för framtiden. Varor ska kunna ta sig genom Sverige och du ska kunna ta dig till jobbet, därför behöver infrastruktur stärkas. Vi vill stärka forskningen, som driver både företagen och samhället framåt, och bygga bostäder så att jobbsökande kan flytta dit jobben finns och unga kan börja sina liv. Gemensamma investeringar krävs också i klimatomställningen, som både kan skapa jobb i växande sektorer och skapa en hållbar frihet för våra barn.

2. Skapa en efterfrågan på arbetskraft

Det är dags att förstå att jobb inte skapas när arbetslösa får det värre, utan när företag får nya beställningar så att de efterfrågar mer arbetskraft. Vi vill satsa på svensk export, bygga världsledande innovationsmöjligheter för en nyindustrialisering av Sverige och göra det möjligt för fler människor med stora idéer och små resurser att starta företag. Jag vill investera i en näringspolitisk samverkan mellan företag, forskning, fackförbund och politik, så att fler idéer kan omvandlas till nya varor och tjänster som når nya marknader.

3. Utbilda för rätt kompetens

Trots att Sverige har en skyhög arbetslöshet finns det många företag som har svårt att rekrytera. Vi ska genomföra ett nytt kunskapslyft så att fler står redo att ta de jobb som det finns brist på. Vi vill att skolplikten även ska innefatta gymnasieskolan, som blivit obligatorisk på dagens arbetsmarknad. Vi vill ge unga utan gymnasieexamen ett utbildningskontrakt för att ta den, gärna i kombination med arbete eller praktik. Alla unga utan arbete ska komma till studier, praktik eller arbete inom 90 dagar och aldrig någonsin gå långtidsarbetslösa. Möjligheten till högre studier ska öka – inte skäras ned på.

Mot dessa reformer ställer Fredrik Reinfeldt ett antal vaga punkter. Men sanningen är att regeringen fortfarande bara har ett en-punktsprogram: att sänka skatten. Det är det enda Reinfeldt menar när han skriver ”uppmuntra drivkrafter för arbete”. Moderaterna har antagit ett program på 35–40 miljarder i skattesänkningar, där ett sjätte och eventuellt ett sjunde jobbskatteavdrag ingår. Med allianspartiernas samlade förslag blir det sänkningar på 70–100 miljarder. Det som sker nu är att regeringen bråkar internt om skattesänkningarna ska fortsätta 2015, 2016 eller 2017.

Svenska folkets val i höst står därför mellan investeringar i jobb, skola och välfärd eller nya stora skattesänkningar.

Och vi kommer att fortsätta visa verkligheten för regeringen, ända fram till valdagen. ”Vår politik fungerar” skriver Fredrik Reinfeldt nöjt. Mitt svar är detta: 400.000 människor är arbetslösa. Du borde ägna din återstående tid vid makten åt att försöka skapa jobb åt dem – inte bluffa med statistik för att försöka rädda ditt eget.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.