Skatteverkets chef om jakten på svenskar som skattefuskar i Liechtenstein: Undangömda pengar i skatteparadis lurar staten på 46 miljarder kronor varje år. Sverige är ett av nio länder som arbetat tillsammans med de tyska skattemyndigheterna för att avslöja skattefuskare i Liechtenstein. För Sveriges del handlar det om ett hundratal svenskar med banktillgångar i detta så kallade skatteparadis. Sverige är mycket aktivt när det gäller att utbyta information om skattesmitare inom EU och OECD. Därför får nu också vi mer och mer hjälp från utlandet för att komma till rätta med denna brottslighet. För Sveriges del handlar det om 46 miljarder kronor varje år som undanhålls staten. Och det handlar inte om människor med resväskor fullproppade med sedlar utan om invecklade transaktioner och komplicerade juridiska upplägg. Det skriver Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand.
Det är inte bara de tyska skattemyndigheterna som har uppgifter om bankkonton i Liechtenstein. Sverige är ett av nio länder inom OECD som tillsammans har mottagit och arbetar med information om bankkonton i Liechtenstein. I samarbetet ingår förutom Sverige, Storbritannien, Frankrike, Italien, Spanien, Kanada, USA, Australien och Nya Zeeland.
För Sveriges del handlar det om uppgifter om ett hundratal svenskar med banktillgångar i Liechtenstein. Materialet behandlas nu av Skatteverkets utlandsenhet i Stockholm, som kommer att göra de utredningar som behövs.
Nyheten om undangömda pengar på hemliga bankkonton i Liechtenstein visar med all önskvärd tydlighet att det inte finns några säkra gömställen för den som vill fuska med skatten. Det visar också att världens skattemyndigheter inte står maktlösa inför det internationella skattefusket. Jag är inte förvånad över att uppgifterna har läckt ut, även om de i det här fallet har skett under spektakulära omständigheter. De senaste åren har en anmärkningsvärd utveckling skett i OECD-ländernas samarbete för att bekämpa det internationella skattefusket.
Utbyte av information mellan olika länder är en nyckelfaktor om vi ska kunna försvara oss mot internationellt skattefusk. Sverige är mycket aktivt i informationsutbytet inom EU och OECD. Vi tror att det bästa sättet att få information från andra länder är att själv föregå med gott exempel.
Sverige har de senaste åren mångdubblat antalet uppgifter som vi spontant skickar till andra länder utan att de aktivt har bett om informationen. Förra året skickade Sverige 5 400 sådana spontana kontrolluppgifter till utlandet. De senaste åren har även inflödet av information till Sverige ökat avsevärt.
Sverige är ett av 30-tal länder inom OECD som i den så kallade Seoul-deklarationen år 2006 lyfte fram bankkonton i skatteparadis som ett allvarligt hot mot skattesystemet. Med gemensamma krafter har OECD kunnat sätta press på länder som inte samarbetar på skatteområdet. Kvar på OECD:s svarta lista över länder som inte samarbetar finns nu bara Liechtenstein, Monaco och Andorra. Vissa länder som tidigare fungerade som skatteparadis för svenskar har vi i dag ett informationsutbyte med. Förra året skrev Sverige exempelvis under ett avtal om informationsutbyte med den brittiska ön Isle of Man.
I Sverige beräknas det internationella skattefelet uppgå till minst 46 miljarder kronor varje år. Det handlar sällan om resväskor fullproppade med sedlar som bärs över gränsen till ett skatteparadis. Tvärtom handlar det oftast om invecklade transaktioner och komplicerade juridiska upplägg som syftar till att försvåra skattekontrollen. Ett typiskt fall kan handla om tjänsteinkomster, provisioner eller kapitalinkomster som förs över till ett bolag i ett skatteparadis utan att svensk skatt betalas. Därefter slussas pengarna vidare till konton som en privatperson förfogar över.
Rörligheten över gränserna både för personer, företag och finansiella tillgångar gör att det internationella skattefelet riskerar att öka. Internationella transaktioner är inte längre ett område endast för stora företag och världsomspännande koncerner. Även många småföretag driver i dag sin verksamhet i flera länder, och för privatpersoner är det ingenting konstigt med att placera tillgångar utomlands. För att upprätthålla förtroendet för det svenska skattesystemet måste Skatteverket kunna skilja ut olagligt skattefusk från alla de internationella transaktioner som sker av helt legitima skäl.
I motsats till stora delar av det inhemska skatteområdet där ny teknik och effektivare administration kan förenkla skattesystemet och minska risken för fel så tenderar det internationella skatteområdet att bli alltmer krångligt att utreda.
Det är både dyrt och tidskrävande att utreda skattefusk på det internationella området.
För att de uppgifter som vi får genom det internationella samarbetet ska ge någon effekt krävs det en hög kompetens inom Skatteverket och tillräckliga resurser för att utreda ofta mycket komplicerade transaktioner. Vi på Skatteverket har gett detta arbetet en hög prioritet, men tyvärr räcker det inte med att omfördela resurser. Därför har vi lyft fram det internationella området i det budgetunderlag som vi denna vecka skickar in till regeringen.
För de svenskar som gömmer pengar undan beskattning vill jag bara ge ett enda råd. Redovisa alla dina inkomster till oss, oavsett var i världen de finns! Då slipper du höga skattetillägg och andra påföljder.
mats sjöstrand