En nejseger kommer att gälla under denna och nästa mandatperiod. Frågan kan aktualiseras på nytt först år 2010. Efter en ny folkomröstning som ger seger för jasidan kan vi införa euron tidigast år 2013. Ett nej betyder alltså att vi ställer oss sist i kön och kommer med i valutasamarbetet efter samtliga de länder som nu vill in. Och då fortsätter det europeiska framtidsbygget utan att Sverige kan spela en viktig roll. Det skriver statsminister Göran Persson och folkpartiledaren Lars Leijonborg i en gemensam artikel där de också slår fast att det mjuka ja som statsministern lanserade i fredags innebär att år 2006 inte är självklart som övergångsår till euron vid en jaseger. Vi kan behöva avvakta, skriver de.
De senaste veckorna har vi rest runt i landet och talat för ett ja till euron. Det oroar oss att många väljare inte tycks ha fått besked i ett par viktiga frågor:
När får vi euron i handen om vi säger ja? Vad återstår att göra efter folkomröstningen om det blir ett ja? Och hur länge gäller egentligen ett nej? Det är olyckligt att svaren på dessa frågor uppfattats som otydliga. Detta spelar naturligtvis stor roll för hur man röstar. Det är viktigt att alternativen är klara och tydliga. Folkomröstningen avgör en av vår tids viktigaste politiska frågor. Det handlar om vår framtid i Sverige, om jobben och välfärden, och om Sveriges plats i Europasamarbetet. Om två veckor ska Sveriges invånare träffa sina val. Många känner sig fortfarande osäkra. Oavsett om ja eller nej vinner, så kommer resultatet att bestämma förutsättningarna för Sverige under överskådlig tid. Men på valsedeln står inga årtal. Vi gör ett vägval - ja eller nej till euron.
Ett ja i folkomröstningen är alltså ett beslut om en färdriktning. Riksdag och regering har att förvalta ett ja på ett ansvarsfullt sätt. För detta kommer partierna bakom ja-alternativet att ta ett gemensamt ansvar. Vi som står för två olika regeringsalternativ menar att detta gäller oavsett utgången av nästa riksdagsval.
När vi röstade om EU-medlemskap hade vi ett färdigt förhandlingsresultat. Denna gång återstår förhandlingarna med de andra EU-länderna. Ett ja ger riksdag och regering mandat att föra processen vidare fram till ett införande av euron i Sverige.
Det finns i dag goda skäl att göra övergången så snabbt som möjligt. Men det är lång tid kvar innan förberedelserna är klara och oväntade händelser kan inträffa. Vi kan behöva avvakta. Därför är det bra att folkomröstningsfrågan inte anger ett datum. Självklart ska vi införa euron när det är bäst för Sverige.
Den exakta tidpunkten kommer att avgöras senare. Den avgörs av faktorer som förhandlingen om till vilken kurs kronan ska knytas och att eurosamarbetet fortsatt fungerar bra.
Vi bedömer att Sverige vid ett ja kan vara med i EMU fullt ut tidigast från den 1 januari 2006. Det är också vår målsättning inför förhandlingarna. Tidigast 2006 kommer alltså svenska hushåll, företag och konsumenter att kunna börja använda euron.
Men, om det blir nej i folkomröstningen, vad händer då?
Ett nej i folkomröstningen den 14 september är ett beslut om en annan färdriktning. En vanlig fråga i eurodebatten är varför vi inte kan säga nej nu, och ha en ny folkomröstning lite längre fram. Men så vill väl egentligen ingen att demokratin ska fungera. Ett nej i folkomröstningen ska respekteras på samma sätt som ett ja. Vi har bett om en viljeyttring från folket. Riksdagen och regeringen har också i detta fall ett ansvar för att förvalta resultatet. Det vore inte ansvarsfullt att snart efter det att svenska folket givit sitt besked fatta beslut om en ny folkomröstning. Det vore att illa respektera väljarna, och det skulle förfela hela tanken med folkomröstningar. Vi kommer inte att ifrågasätta resultatet.
Vår bedömning är att ett nej till euron kommer att gälla både över denna och nästa mandatperiod. Det betyder att frågan tidigast kan aktualiseras på nytt år 2010. Skulle det då hållas en andra folkomröstning som gav ett ja, krävs ytterligare några år mellan omröstning och ett faktiskt införande av euron. Ett nej gäller alltså i praktiken minst fram till 2013.
Därmed finns ingen ångervecka. Det rör sig om ett decennium. Och inte vilket decennium som helst.
Det är nu euron är på väg att växa fram som den helt dominerande valutan i Europa. Det är nu EU växer med nya medlemmar. Det är nu tio nya länder tar sikte på valutasamarbetet. Det är nu EMU finner sin form för framtiden.
Väntar vi ända till 2013 riskerar vi att Sverige kommer med i eurosamarbetet efter samtliga de länder som i dag vill in. Ett nej i dag ställer oss sist i kön. Det europeiska framtidsbygget kommer att fortsätta - utan att Sverige spelar en viktig roll.
Det vore mycket olyckligt. Sverige kommer att påverkas kraftigt av eurons utbredning och utveckling även om vi inte är med. Vad är bäst för Sverige och din framtid? Blir den bättre utanför? Vad är bäst för jobben och välfärden? Blir det bättre om vi arbetar tillsammans? Eller är det bättre med ett utanförskap? Är det bättre med större inflytande - eller mindre? Det är sådana frågor väljarna nu bör ställa sig. Vi anser att vi både har ett intresse av och ett ansvar för att vara med. Det är här våra barn och barnbarn ska leva. Vi är säkra på att vi är tryggare tillsammans med andra. Vi är säkra på att det går lättare att skapa fler jobb och bättre välfärd i Sverige om vi är med i eurosamarbetet. Därför reser vi runt och kämpar för ett ja i folkomröstningen.
Nu återstår fjorton dagar till folkomröstningen.
Varken ja eller nej innebär att vi vaknar upp till ett dramatiskt annorlunda Sverige den 15 september. Men vad vi än väljer så kommer Sverige långsiktigt att förändras. Vi hoppas att våra besked gjort ditt val lite enklare. Vi hoppas att du ska använda dig av din rösträtt. Vi lovar att respektera ditt val. Vi lovar att förvalta resultatet på för Sverige bästa sätt.
GÖRAN PERSSON
LARS LEIJONBORG