År 2050 kommer vår planets befolkning att ha ökat till mer än nio miljarder. För att klara av denna dramatiska ökning utan att orsaka farliga klimatförändringar har vi inget annat val än att ställa om till en global koldioxidsnål ekonomi. Det är detta som står på spel i de internationella klimatförhandlingarna, och det är därför FN:s klimatkonferens i Cancún i Mexiko, med start i dag den 29 november, är så viktig.
Världen behöver ett ambitiöst och rättsligt bindande regelverk för globala klimatåtgärder. EU är redo att komma överens om ett sådant i Cancún. Tyvärr vill några av världens största ekonomier inte samma sak, bland dem USA och Kina.
Cancún blir därför inget slutmål. Icke desto mindre kan den här konferensen bli ett stort steg framåt mot ett rättsligt bindande globalt klimatavtal. Vi kan – och vi måste – enas om politiskt balanserade beslut i ett antal avgörande frågor. Dessa beslut måste i sin tur resultera i omedelbara och konkreta klimatåtgärder.
Besluten i fråga måste summera de framsteg som faktiskt gjorts i de internationella klimatförhandlingarna. De måste innehålla de väsentligaste delarna av ett framtida globalt klimatregelverk. Slutligen måste de också bygga på Kyotoprotokollet och på Köpenhamnsöverenskommelsen från december i fjol.
Under de förberedande mötena inför Cancún har jag märkt en hunger efter en överenskommelse i linje med vad som sagts ovan. Med politisk vilja kan vi nu ta ett stort steg framåt.
Beslut ligger inom räckhåll i frågor som rör anpassning till klimatförändringarna, kampen mot skogsskövling, tekniksamarbete och ett regelverk för en ny klimatfond.
EU anser att ett balanserat paket måste inkludera lägre globala utsläpp av växthusgaser. De åtaganden om utsläppsminskningar som såväl de rika som de fattiga länderna enades om i Köpenhamn måste skrivas in i ett nytt FN-regelverk.
Att på det här sättet ”förankra” åtagandena kommer att ge oss ett globalt forum där vi kan diskutera osäkerhetsfaktorer och pröva oss fram till hur ambitionsnivån kan höjas undan för undan. Åtaganden på nuvarande nivå är bara en början. De räcker absolut inte till för att begränsa den globala uppvärmningen till högst 2°C, vilket är nödvändigt enligt Köpenhamnsöverenskommelsen.
I Cancún måste vi också börja reformera och utvidga den internationella koldioxidmarknaden så att vi kan ta vara på den enorma potential till utsläppsminskningar som finns i de snabbt växande ekonomierna. Tack vare EU:s system för handel med utsläppsrätter vet vi att en sådan marknadsmekanism sänker kostnaderna för utsläppsminskningar, och att den kan påskynda investeringar i innovativa koldioxidsnåla tekniker. Dessutom kan den generera pengar till ytterligare klimatåtgärder.
De utvecklade länderna måste också infria sina löften om att finansiera en snabbstart för utvecklingsländernas kamp mot klimatförändringarna. EU håller sina löften. Vi har i år öronmärkt 2,2 miljarder euro för detta, som en första del av vårt åtagande att under perioden 2010–2012 bidra med 7,2 miljarder euro. I Cancún kommer EU att lägga fram en rapport om hur vi har konkretiserat våra åtaganden under det här året.
För att skapa förtroende krävs ökad insyn och öppenhet – såväl i fråga om ländernas åtaganden som i fråga om de utvecklade ländernas långsiktiga medfinansiering av utvecklingsländernas kamp mot klimatförändringarna. Detta är skälet till att EU driver på för att i Cancún nå fram till en överenskommelse om skärpta regler för övervakning, rapportering och kontroller.
Ett antal beslut i den här riktningen skulle bli ett stort steg på vägen mot det orubbliga och rättsligt bindande globala avtal som världen behöver. Ett ambitiöst och globalt regelverk kommer att påskynda den koldioxidsnåla revolution som redan är på gång, stimulera en grönare tillväxt, skapa nya jobb och trygga Europas energiförsörjning.
Att sy ihop ett politiskt balanserat paket blir inte lätt, men det ligger inom räckhåll. Ett misslyckande skulle däremot leda till att de internationella klimatförhandlingarna går i stå eller kollapsar.
Med politisk vilja kan Cancún bli en framgång. För EU:s del kommer vi från första till sista stund att göra vårt yttersta för att åstadkomma detta.
Connie Hedegaard
EU:s klimatkommissionär