"EU-mötet måste stärka medborgarnas integritet"

Idag tar vi emot EU:s justitie-, inrikes- och migrationsministrar i Stockholm för att i morgon och på fredag diskutera hur samarbetet inom EU kring rättsliga och inrikes frågor ska se ut i framtiden. EU:s samarbete på området tog fart för tio år sedan. Sedan dess har arbetet utgått från två femårsprogram. I år är det dags att anta riktlinjer för de kommande fem åren, det så kallade Stockholmsprogrammet. Den viktigaste diskussionen om detta sker de kommande dagarna i Stockholm. Ambitionen är att slutsatserna ska godkännas av EU:s stats- och regeringschefer i december. Klarar vi det har vi lagt färdplanen för ett tryggare och öppnare Europa. 

Att bekämpa grov gränsöverskridande brottslighet kräver internationellt samarbete. Våra polis- och åklagarmyndigheter måste bli bättre på att hjälpa varandra i stora utredningar som omfattar flera länder. Till deras hjälp finns Europol och Eurojust. Båda dessa myndigheter kan bli mer effektiva. Framgångsrik brottsbekämpning bygger på fakta och kunskaper. Utbyte av information mellan ländernas brottsbekämpande myndigheter ska förbättras. Vi vill utarbeta en långsiktig syn på informationsutbyte mellan medlemsstaterna. Den bör klargöra i vilka fall information ska få utbytas, vad den får användas till och hur länge den ska få sparas. Samarbetet på fältet ska bli bättre. Poliser, åklagare och domare från olika länder i Europa behöver få större utbyte av och förståelse för varandra. Ett spännande och konkret förslag är att en tredjedel av poliserna och hälften av åklagarna och domarna i Europa under de kommande fem åren ska delta i någon utbildning eller utbyte i ett annat EU-land.

Vi arbetar för att EU tydligare ska sätta individen i centrum. Vår förhoppning är att individens rättigheter och den personliga integriteten ska stärkas inom EU genom Stockholmsprogrammet. EU ska vara ett område där grundläggande rättigheter skyddas enhetligt, och där respekten för den enskilda människan står i centrum. Rätten till respekt för privatlivet måste garanteras oberoende av nationsgränser, särskilt i fråga om skyddet av personuppgifter. Ett heltäckande och effektivt system för skydd av personuppgifter i EU behövs. Den enskildes rättigheter i brottmål, exempelvis rätt till tolkning och rätt till översättning, behöver förstärkas.  

Även brottsoffrens rättigheter behöver utvecklas. Den som blir utsatt för brott utomlands är ofta i behov av bättre stöd och information än vad som i många fall erbjuds i dag. Vi vill också skapa mekanismer för att underlätta enskildas tillgång till rättslig prövning, så att var och en har möjlighet att utöva sina rättigheter överallt inom unionen.  

En annan viktig del av Stockholmsprogrammet handlar om att fortsätta arbetet med att skapa EU:s gemensamma asyl­system. Det behövs en bättre balans mellan säkerhetshöjande åtgärder som stärkt gränskontroll och individens rättigheter som till exempel rätten att få en rättssäker och individuell prövning av sin asylansökan. Det gemensamma asylsystemet måste präglas av solidaritet såväl mellan medlemsstaterna som med den enskilde asylsökande och länder utanför EU som i dag är under stort tryck från flyktingströmmar. En asylsökande ska veta att behandlingen av hans eller hennes asylansökan blir likadan oavsett i vilken medlemsstat den lämnas in. Därför är det viktigt att medlemsstaterna genomför det gemensamma regelverk som vi redan kommit överens om. Att se till att detta sker är en viktig del av det program vi diskuterar. Bättre förutsättningar för ett ökat praktiskt samarbete mellan medlemsstaterna är ett annat viktigt led i programmet, framför allt när det gäller erfarenhets- och kunskapsutbyte.

Det finns de som undrar om det går att bli överens i dessa frågor nu. Vår uppfattning är att i tider av ekonomisk kris och lågkonjunktur är det extra viktigt att stå upp för öppenhet mot omvärlden och inte ge vika för strömningar av protektionism. Europa har blivit rikt genom öppenhet och frihandel, men också tack vare den fria rörligheten för människor. Att värna dessa grundläggande principer också i Stockholmsprogrammet är därför viktigt. Väl hanterad migration kan vara positivt för såväl ursprungs- som mottagarländer och migranten själv. Migranter som kommer till EU och arbetar bidrar till välstånd och tillväxt samtidigt som de förverkligar sina egna drömmar och livsprojekt. Ursprungsländerna får del av återsända pengar och kunskapsåterföring, både under tiden migranterna arbetar i EU och när de återvänder hem. EU har en åldrande befolkning och behöver därför en politik som möter denna utmaning, där arbetskraftsinvandring kan vara en pusselbit. 

När våra ministerkolleger på fredag lämnar Stockholm hoppas vi att vi tagit ytterligare steg mot ett säkrare och öppnare Europa. Vårt arbete utgår från ett medborgarperspektiv som sätter den enskilda individen i centrum. Det åstadkommer vi genom en effektiv brottsbekämpning av den organiserade brottsligheten, genom att slå vakt om individens rättigheter och genom att solidariskt ta ansvar för dem som kommer till Europa.  

Beatrice Ask (M)
justitieminister 

Tobias Billström (M)
migrationsminister