Den 18 april 1993 undertecknade några av oss ett upprop på den här sidan där vi krävde att massvåldtäkterna på kvinnor på Balkan skulle klassas som krigsförbrytelser. 17 år senare tvingas vi konstatera att kvinnors säkerhet alltjämt är en marginell utrikes- och säkerhetspolitisk fråga. Nu måste EU med Sverige i spetsen handla, skriver 24 kända svenskar.

”Maktlösa har vi stått vid sidan av.” Så inleddes ett upprop på den här sidan den 18 april 1993 med några av oss som undertecknare. Det var krig i Europa och rapporter om massvåldtäkterna på Bosniens kvinnor fick kvinnorörelser världen över att reagera starkt. Vi krävde stöd till offren och att de sexualiserade övergreppen på kvinnor i väpnade konflikter skulle klassas som krigsförbrytelser. Så föddes organisationen Kvinna till Kvinna, som idag stärker kvinnor i krig och konflikter för att deras makt och inflytande ska öka.

Genom de grova övergreppen mot kvinnorna i kriget på Balkan och under folkmordet i Rwanda synliggjordes det sexualiserade våldet för första gången i historien och ett internationellt tryck på politisk nivå skapades. Sexualiserat våld är numera klassat som krigsbrott, brott mot mänskligheten och i vissa fall folkmord.

FN:s säkerhetsråd antog år 2000 resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, 2008 antog rådet resolution 1820 som framhåller att det sexualiserade våldet i konflikter hotar freden och måste stoppas.

Trots den internationella konsensus som råder när det gäller behovet av att stoppa massvåldtäkterna pågår våldet med oförminskad styrka i världens konflikthärdar. I DR Kongo finns FN:s största fredsbevarande mission på plats, ändå fortsätter våldet och övergreppen mot kvinnorna med en brutalitet som är svår att föreställa sig. I Irak har den sexuella exploateringen ökat som en följd av invasionen och i Bosnien-Hercegovina visar nya uppgifter från Amnesty att såren efter våldtäkterna på 1990-talet ännu ej är läkta.

FN:s generalsekreterare rapporterade till säkerhetsrådet förra sommaren om hur våldet mot kvinnorna kan försvåra fredsprocesser och få långtgående effekter för samhället i stort. När familjer och grannar tvingas bevittna våldet uppluckras gemenskapen mellan människor, offren stigmatiseras liksom de barn som är resultatet av övergreppen.

Våldtäktskulturen tenderar att spilla över till det civila samhället och aggressionsnivån höjs.

Vi menar därför att massvåldtäkterna kan liknas vid massförstörelsevapen. Vi tvingas återigen, 17 år senare, konstatera att kvinnors säkerhet inte prioriteras i praktiken utan alltjämt ses som en marginell fråga inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Det är frustrerande och manar till handling.

Vi kräver av EU med Sverige i spetsen att:

Öka stödet till lokala kvinnorättsaktivister och deras organisationer i konfliktområden som spelar en avgörande roll för att stärka kvinnor och främja de mänskliga rättigheterna.

Öka ansträngningarna för att fler personer som misstänks för att ha begått sexuella övergrepp i krig och konflikter ställs inför rätta.

Ge resurser till FN:s nyinrättade särskilda representant i frågor som rör sexualiserat våld i krig, Margot Wallström. Till exempel, inrätta en kommission mot massvåldtäkter efter samma modell som kommissionen mot massförstörelsevapen, vilken utrikesminister Anna Lindh initierade 2003. En kommission kan kraftsamla och ta fram realistiska målsättningar för hur våldet ska bekämpas.

Lena Ag, generalsekreterare Kvinna till Kvinna

Amelia Adamo, tidningsmakare

Astrid Assefa, skådespelare

Hans Blix, f d ordförande Internationella kommissionen mot massförstörelsevapen

Catti Brandelius, konstnär och artist

Anna Carrfors Bråkenhielm, vd Silverback

Anders Brännström, generalmajor

Alexandra Charles, ordförande 1,6 miljonerklubben

Sandra Dahlén, författare och sexualupplysare

Dilsa Demirbag-Sten, författare och journalist

Kerstin Ekman, författare

Lena Endre, skådespelare

Kerstin Grebäck, internationell ordförande Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet

Marika Griehsel, journalist och dokumentärfilmare

Carin Götblad, länspolismästare i Stockholm

Barbara Hendricks, operasångerska

Ulrika Knutson, journalistordförande Publicistklubben

Caroline Krook, biskop emeritus

Marianne Lindberg de Geer, konstnär

Michael Nyqvist, skådespelare

Suzanne Osten, konstnärlig ledare Unga Klara

Maria Sveland, författare och journalist

Karin Söder, f d utrikesminister och partiledare Centerpartiet

Per Wirtén, författare