Europas välstånd i fara. Sverige har i dag starka statsfinanser, men vi har också en exportintensiv industri och ekonomin är mycket beroende av utvecklingen inom euroområdet. Därför är det oerhört viktigt att det blir en snar lösning på krisen och att EU snabbt riktar in sig på monetär stabilitet och tillväxt. Det behövs djärva åtgärder – nu, skriver Leif Johansson och Jacob Wallenberg.
Europas framtida välstånd är i fara. Om det inte blir en snar lösning på eurokrisen finns risken att EU:s inre marknad kollapsar. Den inre marknaden är grundstenen i Europas ekonomi, och varje dag upplever svenska företag hur viktig den är för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Det är bråttom att lösa krisen och skapa stabilitet i Europa.
Europa lider av en förtroendekris som har sin grund i höga och växande statsskulder. I Sverige lärde vi oss vikten av budgetdisciplin när vi drabbades av kris i början av 1990-talet. Sverige har i dag starka statsfinanser, men vi har också en exportintensiv industri och landets ekonomi är mycket beroende av utvecklingen inom euroområdet. Därför är det oerhört viktigt också för oss att beslutsfattarna inom euroområdet snabbt riktar in sig på monetär stabilitet och ekonomisk tillväxt.
För att återupprätta förtroendet krävs samordnade åtgärder på både kort och lång sikt. Först handlar det om att få bukt med den akuta krisen och återställa monetär stabilitet.
Det är nödvändigt att regeringarna tydligt visar hur de ska förbättra statsfinanserna. Det måste skapas förtroende för att det inom överskådlig tid går att uppnå uthålliga budgetöverskott. För att skapa trovärdighet för politiken på medellång och lång sikt krävs tydliga åtaganden, tuffa tidplaner och strikta villkor. Det är ohållbart att systematiskt låta utgifterna överskrida inkomsterna, och det finns ett mycket begränsat utrymme för skattehöjningar utan att det försämrar den ekonomiska tillväxten.
En snabb återgång till ekonomisk tillväxt kan spela en viktig roll för att skapa hållbara offentliga finanser. Men hittills har det gjorts för lite för att balansera åtstramningar med tillväxtfrämjande åtgärder.
EU:s ledare har på de senaste toppmötena enats om vettiga strategier för hur problemen ska lösas. Men vi vet av erfarenhet hur svårt det är att snabbt och effektivt genomföra EU:s strategier på nationell nivå. Den här gången är det angeläget och brådskande att strategin Europa 2020 genomförs effektivt och fullt ut. Till detta kommer att EU:s inre marknad är långt ifrån genomförd. Här måste befintliga planer snarast sättas i verket, och det behövs ytterligare åtgärder.
För att Europa åter ska ta fart måste tillväxt tydligare sättas i fokus för politiken. Industrin är ryggraden i Europas ekonomi och spelar en nyckelroll i detta. Om den europeiska industrin inte klarar av att konkurrera på de globala marknaderna, kan Europa inte komma ur sin kris. Vi får inte glömma bort den hårda konkurrensen från tillväxtekonomierna och aldrig slå oss till ro.
Vi representanter för industrin kommer att göra vad vi kan för att se till att vi får tillväxt igen. Vi kommer att fortsätta främja och stimulera utvecklingen av innovationer, nyckelfaktorn för uthållig och hållbar tillväxt. Men det är nödvändigt att vi får ett innovationslyft i hela EU. EU: s Innovationsinitiativ och det föreslagna Horizon 2020-programmet är en bra början. I Sverige, till exempel, måste den kommande forskningspropositionen inte bara inriktas på de generella utmaningarna i samhället utan också på tillväxt och jobbskapande. Detta är, menar vi, en utmaning för hela Europa.
Förutsättningarna för långsiktigt hållbara offentliga finanser i Europa måste läggas fast nu. Alla medlemsländer i både euroområdet och EU bör åta sig att föra en ansvarsfull finanspolitik, förbinda sig att respektera stabilitets- och tillväxtpaktens tak för statsskulder, samtidigt som EU förstärker tillsynen över ekonomi och statsfinanser. Det är också nödvändigt att ta itu med problemet med underliggande pensionsskulder, som i flertalet EU-länder inte redovisas fullt ut i de offentliga räkenskaperna. Pensionsåtagandena kommer att ge en betydande ökning av de offentliga skulderna till följd av en åldrande befolkning.
Vi får inte glömma de globala utmaningarna. Den ekonomiska utvecklingen i andra delar av världen ökar behovet av att vi i Europa samarbetar på fler områden. Inom vissa politikområden kan en ökad samordning av de nationella offentliga satsningarna sannolikt ge effektivitetsvinster och besparingar för skattebetalarna, till exempel genom minskat dubbelarbete i nationella program för forskning och utveckling.
För att komma ur krisen krävs en mångfald av brådskande politiska åtgärder på kort och på lång sikt. Allt står på spel. Europa behöver djärva åtgärder – nu.
Leif Johansson, ordförande ERT, ordförande Ericsson AB
Jacob Wallenberg, medlem ERT, ordförande Investor AB