Lissabonstrategin skulle göra EU till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi år 2010. Även om framsteg gjorts, måste vi konstatera att strategin varit ett misslyckande. En översyn och omstart är nödvändig och den måste inledas redan i höst under det svenska ordförandeskapet och bli en prioriterad fråga för hela EU-systemet under nästa femårsperiod, skriver statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg.
Vid sidan av kraftfulla åtgärder för jobb och omställning har vi i Sverige slagit fast stabila och uthålliga statsfinanser som en bärande del i krisbekämpningen. En snabb blick runt om i Europa stärker oss i övertygelsen om att det är rätt. I krisens Storbritannien fördubblas statsskulden på bara några år och kraven på nedskärningar i välfärden växer. I Lettland rapporteras om stängning av över hälften av landets sjukhus samtidigt som lärare och vårdpersonal får kraftiga lönesänkningar. Irland utgör ett annat exempel på vad som väntar om statsfinanserna tillåts förblöda. Där höjs nu skatterna för löntagarna samtidigt som avgifterna i sjukvården fördubblas.
Listan skulle kunna göras längre. Den utgör en varning till dem som nu höjer rösten för att låta sedelpressarna rulla även i Sverige. Vi vill att Sverige ska vara ett föredöme i arbetet mot krisen och pådrivande för att EU ska bli en stark kraft för gemensamma trafikregler på finansmarknaderna, ansvarstagande och långsiktighet när det kommer till den ekonomiska politiken samt agera för att rätt insatser görs för återhämtning. Därför kommer vi i Sverige och EU att markera mot dem som med kortsiktig politik riskerar att försvåra återhämtningen och gör att arbetslösheten biter sig fast.
Viktigt att komma ihåg är att EU redan innan krisen slog till brottades med dåliga tillväxtförutsättningar, ett stort utanförskap från arbetsmarknaden och många länders oförmåga att visa upp hållbara offentliga finanser. En snabbt åldrande befolkning och växande behov av välfärdstjänster är även det utmaningar som inte är nya men som kvarstår olösta. Vid sidan av en akut krishantering måste därför EU samlas kring en långsiktig reformpolitik för fler jobb och långsiktig tillväxt.
EU enades 2000 om en gemensam strategi för uthållig tillväxt och varaktig sysselsättning, den så kallade Lissabonstrategin. Syftet var att med gemensamma insatser genomföra reformer som skulle göra EU till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi 2010. Även om framsteg gjorts måste konstateras att Lissabonstrategin, när bara ett år kvarstår till dess utvärdering, varit ett misslyckande. Lärdomarna av den kris vi nu upplever talar även de för att nya dimensioner måste tillföras EU-arbetet för att målen ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling ska kunna nås.
Vi menar att en översyn och omstart av EU:s Lissabonstrategi är nödvändig. Denna måste inledas redan i höst för att sedan bli en prioriterad fråga för hela EU-systemet under den femårsperiod som inleds med Europaparlamentsvalet den 7 juni. Moderaterna vill i ett sådant arbete särskilt lyfta fram tre punkter.
För det första måste hållbara offentliga finanser bli en hörnsten i en ny Lissabonstrategi. I tider av ekonomisk oro kan behovet av stabila offentliga finanser inte nog betonas. Tummas på detta ansvarstagande riskerar det snabbt att leda till både höjda räntor, nedskärningar och skattehöjningar som skulle slå hårt mot möjligheten till återhämtning. Det är därför oroande att många länder i EU nu ser ut att tappa greppet om statsfinanserna och att röster höjs för kraftigt ökade utgifter som riskerar att spä på redan stora underskott.
Om orsaken till krisen var att människor och företag lånade mer än de hade täckning för kan aldrig lösningen vara att stater gör likadant. Även långsiktigt, för att klara av de demografiska utmaningarna, välfärden och behoven av reformer, är uthålliga offentliga finanser avgörande.
Vi vill därför göra Sveriges politik för stabila och hållbara offentliga finanser till hela EU:s. Stabilitets- och tillväxtpakten måste värnas och en gemensam EU-strategi krävs för att stödja länder som nu eller långsiktigt riskerar underminera sina ekonomier.
För det andra måste en ny Lissabonstrategi tydligare fokusera på ett ökat arbetskraftsdeltagandes betydelse för tillväxt och välfärd. Ett första steg är att förmå Europa att se att problemet med arbetslösheten är större än de nu officiella uppgifterna om närmare 10 procents arbetslöshet. Redan före krisen stod närmare 100 miljoner människor i arbetsför ålder i EU utanför arbetsmarknaden. I stora delar av Europa förstärks problemen också av att många kvinnor står utanför arbetsmarknaden. Länder som Italien och Grekland har till exempel bara 47 respektive 49 procents kvinnlig sysselsättningsgrad.
Respekt måste visas för varje medlemslands arbetsmarknadsmodell, men en samsyn inom EU om behovet av långsiktiga reformer behövs för att bekämpa utanförskapet från arbetsmarknaden. En aktiv arbetsmarknadspolitik för bättre omställning och rörlighet på EU:s arbetsmarknad, en effektivare matchning samt ökad kompetensutveckling och fler entreprenörer är alla viktiga delar i detta arbete.
Det måste också bli tydligt att medlemsländernas insatser ska gå till aktiva åtgärder och utbildning för att stödja människor i stället för förtäckta subventioner till företag eller industrier. Inte minst måste enighet nås kring åtgärder som en kraftigt utbyggd förskola eller andra reformer i medlemsländerna som kan motverka dagens könsmaktsordning i EU och hjälpa kvinnor att komma in på arbetsmarknaden.
För det tredje måste en ny Lissabonstrategi inriktas på att göra rätt investeringar i framtiden. En framtidsinriktad jobb- och tillväxtstrategi handlar inte bara om mer resurser, minst lika viktigt är att EU förmår fokusera på att underlätta handel och rörlighet med särskild utgångspunkt i villkoren för små och medelstora företag. En utveckling av den inre marknaden är betydelsefull för hela ekonomin, särskilt tjänstesektorn. Även om framsteg nåtts på detta område är det tydligt att många regler kvarstår som förhindrar handel, företagande och nya jobb. På samma sätt inverkar EU:s yttre tullar och monopol fortsatt negativt på tillväxten. Att avskaffa dem inom ramarna för en ny Lissabonstrategi skulle därför innebära en viktig tillväxtreform.
Den totala budgeten för EU utgör endast cirka 1 procent av EU-områdets totala BNI och åtgärder på EU-nivå är därför verkningslösa om de inte möts av åtgärder även i medlemsländerna. Få reformer är så betydelsefulla som att göra det mer lönsamt att driva företag och arbeta. Medlemsländerna bör därför sinsemellan diskutera vikten av att i hemländerna minska skattebördan så att det blir lönsamt att arbeta och billigare att anställa. Hur EU använder sina resurser är samtidigt inte oviktigt. Genom att avveckla jordbruksstödet kan resurser frigöras för att stärka den inre marknaden, investera i forskning, öka rörligheten och sänka medlemsavgifterna.
Som världens största sammanlänkade ekonomi utgör EU ett värdefullt verktyg i arbetet mot krisen. I det arbetet är det viktigt att alla delar av EU-samarbetet förmår samla sig till rätt prioriteringar och beslut. Det gäller oavsett om vi talar om Europaparlamentet, kommissionen eller ministerrådet. Vi moderater menar att det nu är tid att formulera en ny Lissabonstrategi för framtidens jobb. Utgångspunkten måste vara att hitta vägar ur krisen, där ansvar tas för kommande generationer, utanförskapet trängs tillbaka och rätt investeringar görs i framtiden. Europa behöver en ny jobbpolitik.
Fredrik Reinfeldt
Anders Borg