DN Debatt

”Extrem tolkning av islam bakom IS destruktiva välde”

Allt som förstörs ses som okunnigt och fel. IS har inspirerats av ideologer som anser att alla muslimer bör agera handgripligt mot islams fiender utan att invänta tillstånd. Men den överväldigande majoriteten muslimer avvisar denna brutala tolkning av islams religiösa begrepp, skriver religionshistorikern Eli Göndör.

IS (al-Dawlah al-Islāmīyah, Islamiska staten) skoningslösa framfart i Mellanöstern har inte helt oväntat lett till reaktioner. Inte sällan görs försök till att förklara varför beteendet är eller inte är representativt för islam. Antingen påpekas det att företeelsen inte har med islam att göra eller så hävdas det att det skulle vara ett uttryck för religionens sanna väsen.

En inblick i rörelsens religiösa föreställningsvärld visar dock att IS har med islam och religion att göra. Men insikten möjliggör också att befria från misstankar den stora majoritet muslimer som opponerar sig mot IS tolkning av islam.

Det är framför allt genom att tolka begrepp och idéer ur koranen som hänsynslöst våld i islams namn legitimeras. Sayyid Qutb (1906–1966) är den kanske viktigaste ideologen i modern tid för idén att genom våld skapa en stat reglerad av sharia. Han föddes i Egypten 1906 men hans skrivande och politiska ställningstagande mot regimen i Egypten tvingade honom på flykt. 1948 begav han sig till USA och stannade där i två år. Vistelsen i USA upplevde Qutb som bekräftelse på västvärldens arrogans och orättvisor. 1952 blev han medlem i Muslimska brödraskapet, vilket omedelbart ledde till radikalisering av hela den islamistiska rörelsen i Egypten. Hans litteratur är fylld av förställningar om judars makt och kvinnors plats i samhället. Kvinnor gör sig enligt Qutb bäst i köket och med barnen. Han var dessutom övertygad om att kvinnor på grund av sin överkänsliga natur inte är lämpade att ta ansvar för exempelvis pengar eller fatta avgörande beslut. Judar har enligt Qutb hittat på ämnen som historia, filosofi och sociologi i syfte att demoralisera världen samtidigt som de globalt kontrollerar all medicin och kaffeförsäljning. Nassers regim upplevde Sayyid Qutbs inflytande som ett så stort hot att han den 29 augusti 1966 dömdes till döden och hängdes i Kairo.

En av de viktigaste byggstenarna i Qutbs tankevärld var att väcka muslimer ur vad han ansåg var en slumrande passivitet inför makten. Den muslimska upprättelsen kunde enligt Qutb endast uppnås genom att det islamska rättsystemet sharia reglerade samhällets alla delar och skapade det han ansåg var social rättvisa. Vägen dit såg Qutb först och främst som en kamp mot okunnighet och förvirring, jahili.

Jahili syftar på tillståndet som rådde i världen innan profeten Muhammeds tid. Qutb vidgade begreppet och sorterade under jahili allt som inte underställer sig den rätta tron, dess gudstjänster, ritualer och rättsliga föreskrifter. Varje muslim uppmanas av Qutb att ta sitt individuella ansvar och med alla medel väcka andra till insikt. Han ansåg att om muslimer agerar och bekämpar jahili kommer deras känsla av underlägsenhet och förtryck att försvinna, vilket skulle leda till att det idealiska muslimska samhället etableras.

Allt som IS förstör och mördar pekas ut som jahili. Vidare menade Qutb att filosofi, psykologi och historia har influerats av jahili och därmed står i konflikt med islam. Undantagen är islams historia och islamsk filosofi. Bland IS krigare är således intresse obefintligt för att ens befatta sig med sådant som kan anses var kopplat till västerländsk bildningstradition eller idévärld.

Sayyid Qutb hämtade som sagt sina idéer ur koranens begreppsvärld där da’wa (mission) är ett grundläggande påbud för troende muslimer. Men det råder skilda åsikter om hur det ska tillämpas. Den vanligaste uppfattningen bland troende muslimer är att är att man bör föregå med gott exempel och vara god människa utan att använda våld eller omkullkasta samhällsordningen. Jämförbar är den kristna missionsbefallningen och hur den vanligtvis utövas.

Missionen genomförs också genom den islamska handlingsetiken taghhyir al-munkar (att tillrättalägga det felaktiga), Qutb använde idén för att motivera våldsivrande religionsutövning. Principen är grundad på korantexter, som uppmanar muslimer att förbjuda det som är fel och stödja det som är rätt. Emellertid är det inte klart vem som har rätt att förbjuda, vad som ska förbjudas och med vilka åtgärder. Det kan å ena sidan ses som en generell uppmaning till socialt ansvar; att exempelvis hindra någon från att stjäla eller ta ställning för utsatta mot deras plågoandar. Men å andra sidan kan begreppet ses som en uppmaning till mer handgripliga metoder för att tvinga människor till lydnad. Idén låg till grund för talibanregimens förbud i Afghanistan att lyssna på musik och låta kvinnor utbilda sig. IS använder idén för att motivera patrullerande moralväktare hisbah (kontroll, verifikation) som åker runt och inspekterar kvinnors klädsel och att folk inte röker, dricker eller gör annat som anses vara felaktigt.

Dilemmat om hur det felaktiga bör tillrättaläggas och vem som bör göra det löste Sayyid Qutb genom att individualisera jihad (heliga kriget). Qutbs övertygelse om att islam är under ständig attack var anledning nog för att tillkalla en motoffensiv.

Han bröt loss jihad-begreppet från de formellt utbildades auktoritet och ålade i stället varje människa att själv bestämma vad som ska göras samt var och när. Enligt Qutb bör alla agera handgripligt mot islams fiender utan att invänta tillstånd eller följa traditionella regler.

IS är direkt inspirerat av Qutb eller likartade föreställningar. Idén vilar på snäva reaktionära förklaringar av religiösa begrepp och idéer. Således har IS både med religion och islam att göra. Det är dock inget unikt för islam. När judars, kristnas och buddhisters religionsutövning är hänsynslös har det också med respektive religioner och tolkning av dess urkunder att göra. Huruvida olika varianter av religionsutövning kan anses uttrycka respektive religions sanna väsen debatters ivrigt inom religionerna världen över. Någon överenskommelse har inte nåtts och kommer sannolikt heller inte nås. Islam som andra religioner blir nämligen alltid resultatet av dess utövare vid varje givet tillfälle.

IS tolkning av islam har i skarpaste ordalag fördömts av Arabförbundets 22 medlemsstater och Egyptens mest inflytelserika religiösa tjänsteman, stormuftin Shawqi Allam. Det i sig borde ses som bevis nog för att den stora majoriteten muslimer i världen anser att islams religiösa begrepp och idéer bör tolkas till en helt annan form av religionsutövning än IS obarmhärtiga brutalitet.