DN Debatt

”Få nyanlända går på skolorna som har bäst förutsättningar”

En stor del av de nyanlända eleverna går på skolor som har stora utmaningar, medan få går på de skolor som har bäst förutsättningar. Med en jämnare fördelning skulle likvärdigheten i skolan stärkas kraftigt, skriver artikelförfattarna.
En stor del av de nyanlända eleverna går på skolor som har stora utmaningar, medan få går på de skolor som har bäst förutsättningar. Med en jämnare fördelning skulle likvärdigheten i skolan stärkas kraftigt, skriver artikelförfattarna. Foto: Rolf Carlsson TT

Fördela jämnare mellan skolor. Ansvaret för nyanlända elever måste fördelas bättre mellan olika skolor. Vår nya rapport visar att det finns skolor där var femte elev är nyanländ samtidigt som andra inte tar emot några alls, eller enbart enstaka elever. Det är inte rimligt, menar LO, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet.

Oavsett regeringens besked att svensk lagstiftning nu ska anpassas till EU:s miniminivå för att begränsa antalet som söker asyl i Sverige måste de flyktingar och nyanlända som kommit, och som kommer även framöver, få möjligheter att integreras. Då är det viktigt att ge goda förutsättningar för nyanlända elevers skolgång. Och liksom ansvaret för flyktingarna måste fördelas på hela EU, måste också ansvaret för nyanlända elever fördelas på alla kommuner.

Därför måste regeringen och allianspartierna hålla fast vid sin överenskommelse kring att alla skolor – både kommunala och fristående – behöver vara med och dela på ansvaret för att ge nyanlända elever ett så bra mottagande som möjligt.

I rapporten ”Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?” har vi med hjälp av Skolverkets Salsadatabas, med uppgifter om föräldrars utbildningsnivå och andelen nyanlända elever (de som har gått högst fyra år i svensk skola), granskat den socioekonomiska strukturen på de skolor som tar emot nyanlända elever.

Nyanlända elever har nästan 100 poäng lägre meritpoäng än andra elever. Det är föga förvånande. Det nya språket och en ofta omtumlande omställning till ett nytt samhälle efter en inte sällan traumatisk resa till vårt land påverkar förutsättningarna att följa med ​ i undervisningen.

Dessutom är mottagandet väldigt ojämnt fördelat över landet. I drygt hälften av Sveriges kommuner var antalet nyanlända elever som slutförde årskurs 9 sommaren 2014 färre än tio. Var tredje skola hade läsåret 2013/14 över huvud taget ingen nyanländ elev som slutförde högstadiet och drygt tusen skolor hade högst två. Samtidigt finns det drygt ett femtiotal som hade fler än tio nyanlända och på 26 skolor var minst var femte elev som slutade årskurs 9 nyanländ.

Än mer extremt blir det när man ser på vilka skolor som tar emot. I de skolor som tar emot flest nyanlända har eleverna generellt i hög utsträckning föräldrar med kortare utbildning än elever på andra skolor.

De enda skolor som överskrider genomsnittsnivån för andelen nyanlända är kommunala skolor där föräldrars genomsnittliga utbildning är slutförd gymnasieskola och framför allt är det de skolor där genomsnittsutbildningen är kortare än slutförd gymnasieutbildning.

I dag går alltså en stor del av de nyanlända eleverna på de skolor som har störst utmaningar redan från början, medan väldigt få går på de skolor som har bäst förutsättningar. Genom en jämnare fördelning, både mellan kommuner och mellan skolor, skulle likvärdigheten i skolan stärkas kraftigt.

 

Oavsett regeringens besked att svensk lagstiftning nu ska anpassas till EU:s miniminivå för att begränsa antalet som söker asyl i Sverige måste de flyktingar och nyanlända som kommit, och som kommer även fram-över, få möjligheter att integreras.

 

Regeringen måste nu sätta press på både huvudmän och rektorer att ta sin del av ansvaret. Det duger inte att bara hänvisa till det fria skolvalet eller att det inte finns plats för nyanlända på en viss skola. Det krävs aktiva placeringar av de nyanlända eleverna.

Det är ett steg i rätt riktning att Friskolornas Riksförbund nu talar om att friskolor ska ta ett större ansvar för nyanlända elever. Hittills har nästan alla nyanlända elever hamnat i kommunala skolor, då friskolorna har ett eget kösystem. Att låta friskolorna få göra undantag från sina kölistor gör att de kan ta emot en större andel av de nya eleverna. Men mer måste göras.

På samma sätt som riksdagen och regeringen nu ställer tydliga krav på alla kommuner att ta sin del av ansvaret för nyanlända, behöver staten ställa tydligare krav på att samtliga skolor tar sin del av ansvaret för nyanlända elever. Varje skola behöver skapa särskildt stöd och särskilda rutiner samt involvera all skolans personal för att skapa så mycket trygghet som möjligt för dessa elever. Att vi lyckas med att föra de nyanlända eleverna genom skolan är helt avgörande för möjligheterna att lyckas med integrationen.

Nu behövs en kraftsamling för att stärka skolornas förutsättningar att ge nyanlända elever samma chans som andra. Skolverket och Skolinspektionen pekar på ett antal framgångsfaktorer, som kan vara viktiga att ha med i ett sådant arbete:

Nyanlända elever är en heterogen grupp. Skolorna behöver se till att det finns resurser för att bemöta elever utifrån deras individuella förutsättningar.

Förbättra kartläggningen av de kunskaper och erfarenheter som eleven har med sig – och betona de styrkor eleven har.

Anpassa undervisningen utifrån det som kartläggningen har visat, och avsätt resurser för stöd och stimulans.

Utöka studiehandledningen på modersmålet.

Utgå från att språk- och kunskapsutveckling sker parallellt – och se till att så sker i alla ämnen.

Ta fram gemensamma rutiner utifrån centrala riktlinjer. Lämna inte hela ansvaret till enskilda lärare.

Inse att den sociala aspekten påverkar mycket – och skapa särskildt stöd och särskilda rutiner för att skapa så mycket trygghet som möjligt för dessa elever.

Skapa förutsättningar för alla lärare att få kunskap om nyanlända elevers lärande.

Detta är bra och viktiga insikter från de statliga skolmyndigheterna. Men så här ser det inte ut på de flesta skolor i dag. Nu är det viktigt att alla huvudmän – samtliga kommuner och friskolor – tar sitt ansvar genom att både ta emot nyanlända elever och genomföra dessa och andra riktlinjer för hur mottagandet i skolorna kan stärkas.

DN Debatt. 26 november 2015

Bakgrund
Rapporten ”Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?” har tagits fram inom ramen för LO:s, Lärarnas Riksförbunds och Lärarförbundets gemensamma samarbetsprojekt ”Ge alla elever samma chans”.

Läs fler artiklar på DN Debatt.