DN Debatt

”Fakta visar att privat välfärd är effektivare än offentlig”

Upplevd kvalitet hos patienter, elever och brukare är densamma eller högre för privata än för offentliga utförare, skriver Mikael Witterblad. Bilden är från en friskola.
Upplevd kvalitet hos patienter, elever och brukare är densamma eller högre för privata än för offentliga utförare, skriver Mikael Witterblad. Bilden är från en friskola. Foto: TT

Ny rapport. Regeringen utreder nu hur företagande i välfärden kan bromsas. Men en studie visar att verksamhetens kvalitet, personalens trivsel och lönerna är desamma eller högre i välfärdsföretag jämfört med i offentlig sektor. Samtidigt är vinsterna lägre än i andra delar av tjänstesektorn. Det skriver Svenskt näringslivs Mikael Witterblad.

För tillfället pågår ett antal statliga utredningar som syftar till att på olika sätt begränsa företagandet i välfärden. Som motiv framförs ofta att kvaliteten i tjänsterna och personalens villkor försämras till följd av de privata aktörerna. Detta eftersom företag normalt gör vinst. I utredningsdirektiven till den så kallade Reepaluutredningen formuleras detta som ”Förekomsten av vinstintresse påverkar incitamentsstrukturen i verksamheten, vilket går ut över kvalitet, likvärdighet, tillgänglighet och arbetsvillkor.”

En tillhörande föreställning är att vinsterna är ovanligt höga. Tidigare mätningar av allmänhetens uppfattningar visar att man vanligtvis tror att välfärdsföretagen gör högre eller mycket högre vinster än tjänsteföretag i andra branscher. När ny lagstiftning ska utredas bör utgångspunkten alltid grundas i fakta.

Så vad är egentligen sant och vad är falskt om företagande i välfärden?

Svenskt Näringsliv har i en studie som släpps i morgon, måndag, låtit kartlägga den officiella statistiken på välfärdsområdet. Frågor som belyses är kvalitet, personalens trivsel, löner, ekonomisk lönsamhet och kvinnors karriärvägar. I studien jämförs privata utförare med offentliga eller med tjänstesektorn i stort. Rapporten innehåller delvis nya uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB). Annan statistik har tidigare inte redovisats som en helhet. Rapporten är skriven av HUI Research som också står för slutsatserna.

1. Kvaliteten är densamma eller bättre. Den upplevda kvaliteten hos patienter, elever och brukare är densamma eller högre för privata utförare. Detta enligt undersökningar av Skolinspektionen (Skolenkäten), Sveriges Kommuner och landsting (Patientenkäten) och Socialstyrelsen (Äldreguiden). Undersökningarna baseras sammantaget på cirka en kvarts miljon enkätsvar. Friskolor får överlag ett högre omdöme av elever och vårdnadshavare jämfört med kommunala skolor. Patienter ger inom samtliga områden ett högre betyg till vårdcentraler i privat regi än i offentlig regi. Inom äldreomsorgen finns det inte någon tydlig skillnad i nöjdhet bland brukare i olika driftsformer.

Statistik över mer objektiva kvalitetsmått vore önskvärt för att komplettera bilden av den upplevda kvaliteten. Sådan är dock begränsad inom välfärden. Den som finns mäter ofta kvalitet indirekt och inte som uppnådda resultat. De starkaste slutsatserna kan möjligen dras för äldreomsorgens särskilda boenden. Enligt Socialstyrelsen hade utförare i enskild (privat) regi bättre resultat på samtliga kvalitetsindikatorer som gick att påverka.

2. Allvarligare kritik mot offentliga aktörer. Hur ser det då ut när kvaliteten brister? Anmälningar till Skolinspektionen som medförde utdelad kritik eller vidareutredning var högre per elev i kommunala skolor än i fristående. Motsvarande information saknas inom vård och omsorg indelad efter driftsform.

3. Privatanställda är nöjdare. Personalens trivsel beskrivs utifrån anställdas svar enligt Jobbhälsobarometern. Undersökningen är framtagen av Sveriges företagshälsor och Svenskt kvalitetsindex. Den visar att privatanställda inom välfärden i huvudsak var något mer nöjda med arbetsförhållanden, organisation och arbetsvälbefinnande än kollegorna i offentlig sektor. Anställda bland privata aktörer var mer nöjda med lönen och rekommenderade i något större utsträckning andra att söka jobb i den egna organisationen. Upplevelse av psykiska eller fysiska obehag i relation till arbetet var något vanligare bland offentliganställda. Anställda i offentlig regi trodde också i något större utsträckning att arbetet påverkar hälsan negativt i ett tvåårsperspektiv.

4. Lönerna i privat sektor är generellt desamma eller högre. Lönestatistiken kommer från SCB och avser uppräknade helårslöner för vanligt förekommande yrken i välfärden. Jämförelsen beaktar skillnader i ålder och kön. Lönerna i vården och omsorgen var generellt högre i privat regi än i offentlig regi. Detta gäller exempelvis för sjuksköterskor, läkare, undersköterskor, sjukvårdsbiträden med flera. För skolan var löneskillnaderna inte lika entydiga. Grundskolelärare i friskolor hade något högre lön i de lägre åldrarna och vice versa i de högre åldrarna. Gymnasielärare i de kommunala skolorna hade generellt något högre lön i allmänna ämnen men lägre lön i yrkesämnen.

Kvinnors karriärvägar avser statistik över andelen kvinnor som är operativa företagsledare. Statistik från SCB visar att andelen kvinnor var högre i välfärden än i övriga tjänstesektorn 2007-2013.

5. Vinstnivåerna i skattefinansierade välfärdsföretag är förhållandevis låga. När det gäller föreställningen om höga vinstnivåer stämmer inte heller den. Lönsamheten i företag mäts vanligtvis som rörelsemarginalen. Måttet återspeglar resultatet i verksamheten innan ränteutbetalningar, vinstuttag med mera. Unik statistik från SCB visar att lönsamheten i skattefinansierade välfärdsföretag var lägre än för övriga företag i välfärden och tjänstesektorn i stort. Lönsamheten varierade mellan olika delsektorer och företagens storlek. Vården hade den lägsta lönsamheten och omsorgen den högsta. Rörelsemarginalerna låg 2013 mellan cirka 4-6 procent.

Inom vård och omsorg hade stora företag i genomsnitt lägre lönsamhet än mindre företag. Det omvända gällde inom skolan. Högst lönsamhet i välfärden hade vårdföretag med 1-2 anställda. De minsta företagen i välfärden är oftast främst finansierade av företag och privatpersoner. Statistiken visar att lönsamheten för alla företag i välfärden inte avviker nämnvärt från totala tjänstesektorn åren 2007-2013.

En sammanställning av statistiken visar alltså att verksamhetens kvalitet och personalens trivsel i allmänhet är samma eller högre i välfärdsföretag jämfört med i offentlig sektor. Även lönerna är för de flesta yrken och åldersgrupper inom välfärden samma eller högre i privat regi. Dessutom utgör dessa företag en karriärmöjlighet för kvinnor. Omvänt finns inga belägg för att ”vinstintresset” skulle påverka verksamheten negativt för vare sig brukare eller personal.

Trots detta, och trots att ersättningarna till företagen ibland är lägre än till den offentliga aktören för lika uppdrag, går företagen med viss vinst. Rörelsemarginalen uppgår till 4,6 procent i genomsnitt. Det innebär att de privata utförarna är mer effektiva än de offentliga. I en situation med stigande krav på välfärden och demografiska utmaningar borde debatten handla om hur de offentliga utförarna kan lära av detta.

Skattemedel ska alltid användas på bästa sätt. Välfärden kan utvecklas genom:

• Lika villkor för alla offentliga utförare.
• Bättre ersättningsmodeller och upphandlingsprocesser.
• Bättre samordning och kontinuitet mellan olika utförare.

I stället utreder regeringen nu hur vi effektivast kan bromsa framgångsrika privata verksamheter som i sin dagliga gärning bidrar till att lösa välfärdens utmaningar.

Dagens artikelförfattare

Mikael Witterblad, fil dr och ansvarig för välfärdspolitik vid Svenskt näringsliv

Läs mer. Fler debattartiklar på DN Debatt

• ”Inför avdragsrätt för den som skrotar utsläppsrätter” Om man inför en avdragsrätt för personer och företag som köper outnyttjade utsläppsrätter och skrotar dem skulle EU:s utsläppsbubbla kunna krympa med mer än de samlade utsläppen från svenska personbilar, skrev Magnus Nilsson den 8 augusti. 

• ”Gör Gamla stan till en zon för enbart avgasfria fordon” En nollutsläppszon i Gamla stan i Stockholm skulle bli en internationell symbol för hållbar trafik och sätta Sverige på miljökartan, skrev Bil Swedens vd Bertil Moldén den 7 augusti. 

• ”Går Sverige med i Nato kan kärnvapen placeras hos oss” Vi måste verka för ett förbud mot detta hot mot mänsklighetens överlevnad, skrev tolv debattörer från Läkare mot kärnvapen den 6 augusti.