Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Fel använda Nordhemskliniken som exempel”

Missbruksvårdens mål måste vara att behandla, inte att predika, skriver Hugo Wallén, verksamhetschef vid Beroendekliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

I fredagens upplaga av DN debatt gjorde de två moderata riksdagspolitikerna Anti Avsan och Isabelle Jernbeck ett utspel mot läkemedelsbehandling för opiatberoende patienter. Huvudargumentet var att narkomaner inte ska få narkotika och att läkemedlen som man använder i behandlingen är farliga om de kommer i orätta händer. Debattörerna använde Nordhemskliniken i Göteborg som exempel på en föredömlig vårdgivare för beroendepatienter, eftersom man där inte delar ut farliga läkemedel utan i stället tillhandahåller ofarlig 12-stegsbehandling och andra medicinfria åtgärder.

Jag vill rätta till några direkta felaktigheter och dessutom bemöta det jag uppfattar som ett mycket trångsynt och ålderdomligt sätt att se på patienter med beroendesjukdom.

Det är fel att använda Nordhemskliniken som ett argument i denna debatt. Dels eftersom Nordhemskliniken arbetar med alkoholberoende personer, inte opiatberoende. Dels eftersom man på Nordhem, precis som på övriga delar av beroendekliniken i Göteborg, använder evidensbaserade metoder för att behandla de tillstånd patienterna har. Detta innefattar såväl läkemedel som psykoterapi och psykosociala insatser. Ofta i samarbete med andra aktörer runt patienterna och alltid med målsättningen att patienterna skall få ett så hälsosamt liv som möjligt.

Det är också fel att använda opioidmissbruk som ett argument mot läkemedelsbehandling. Det finns många verktyg inom sjukvården som i fel händer utgör stor fara. Detta gäller såväl andra psykofarmaka, som många smärtstillande mediciner och även en del skalpeller och andra redskap som används i vården. De flesta läkemedel för med sig biverkningar som är farliga och hela idén med recepttvång och begränsade förskrivningsmöjligheter för vissa läkemedel bygger på kunskapen om att de är farliga om de används på fel sätt.

Men det som är beklagligast i synsättet hos debattörerna är inte faktafelen, utan den ålderdomliga, moraliserande och antivetenskapliga inställningen att det är ”finare” att vara medicinfri än att få medicin för sin sjukdom. Och riktigt obehagligt blir det när man angriper beroendesjuka, som har så få offentliga försvarare och som många gånger har en mycket besvärlig situation redan. Det skulle vara helt orimligt att föra samma typ av resonemang med patienter inom den övriga vården som behöver livslång medicinering, exempelvis hjärtsjuka, diabetiker eller epileptiker!

I artikeln lyfts Norge och Danmark upp som varnande exempel på stater med alltför liberala vårdformer. Den moraliserande hållningen i artikeln känns igen ifrån de forna sovjetstaterna där man i de flesta av dessa länder har förbjudit sjukvården att erbjuda de beforskade och effektiva läkemedel som finns för opiatberoende patienter.

Kanske borde artikelförfattarna därför ha valt att framhålla Ryssland och Ukraina som lysande föredömen för beroendevård i stället för att använda beroendekliniken i Göteborg? Vi svarar inte alls upp mot den beskrivning man ger. Vi möter alltid våra patienter i den situation de befinner sig och lyssnar på de önskemål de har om sin hälsa. Vi erbjuder de effektivaste behandlingarna och ingenstans inom beroendevården i Göteborg ger vi patienterna morallektioner eller talar om för dem vilka livsmål de ska ha!

För den som lider av en beroendesjukdom är naturligtvis visionen om drogfrihet och frihet från mediciner en from förhoppning. Därvidlag skiljer sig inte beroendepatienter från övriga medborgare i samhället. Denna dröm delas av personer med psykossjukdom, bipolär sjukdom, diabetes och av transplantationspatienter. Problemet är att många av dessa sjukdomstillstånd inte går över efter en stund. I vissa fall behöver man livslång behandling om man inte skall insjukna igen. Ibland består behandlingen av farmaka, ibland av psykoterapi eller sjukgymnastik. Oavsett vilken behandlingsform som behövs måste denna kunna erbjudas till patienten så länge som det finns risk att man annars återfår sina symtom. För den opiatberoende patienten är sjukdomen livshotande och placebostudier har visat hur illa det kan gå om man inte erbjuder läkemedel till dessa patienter.

I Göteborg finns det för närvarande ca 1.200 personer med opiatberoende. Knappt 400 av dessa behandlas med läkemedel inom ramen för vårt substitutionsprogram. Fler skulle kunna få tillgång till bättre sjukvård för både sitt beroende och sin hälsa i stort om vi också kunde erbjuda ett sprutbytesprogram så som man gör i Stockholm och Malmö.

Att rädda liv måste alltid vara sjukvårdens huvuduppgift. Rimligen bör inget undantag från denna regel gälla för de beroendesjuka.

Att skapa ett bättre samhälle, där människor inte behöver dö av undvikbar sjukdom är däremot en viktig arbetsuppgift för politiker.

Beroende är en funktion av genetik, men risken att utveckla sjukdomen påverkas av den miljö vi lever i. Att bygga ett samhälle där barn kan gå i skolan och hänga med i undervisningen och där det finns fritidssysselsättning som stimulerar till rörelse och tankearbete, där problem som dyker upp omhändertas på ett professionellt sätt oavsett var man bor i landet måste därför vara den viktigaste frågan för en politiker med intresse för våra patienter. Den senaste tidens debatt om styrsystemen inom sjukvården och det därpå följande läkaruppropet har visat hur tokigt det kan bli när detaljstyrningen av vården görs på andra grunder är medicinska. Låt oss dra lärdom av detta, om inte annat så för att vi alla blir patienter i vården förr eller senare. Och som patient vill man gärna få tillgång till den bästa och mest effektiva vården. Inte mötas av en moralpredikan eller skuldbelägganden.

Vi vägrar erbjuda våra patienter nåt annat än det bästa. En bättre hälsa måste vara målet för all hälso- och sjukvård!

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.