DN Debatt

”Fel läge driva frågan om stopp för oljeutvinning”

Arktiska rådet. Sverige kommer inte att lägga sin energi på att helt förbjuda oljeutvinning i Arktis. En sådan prioritering skulle ha lett till ett möte i Kiruna med betydligt färre resultat än de vi nu kan uppnå för att stärka miljöskyddet i regionen, skriver utrikesminister Carl Bildt, ordförande i Arktiska rådet.

Idag står Sverige värd för ett viktigt internationellt möte om Arktis.

Ansvariga ministrar från de åtta arktiska staterna – USA, Ryssland och de fem nordiska länderna – sitter ned tillsammans med urfolksorganisationerna för att diskutera vad som kan göras för att skydda och utveckla den unika del av vår planet som ligger norr om Polcirkeln.

När Arktiska rådet bildades 1996 väckte det inget större globalt intresse. Men nu – 17 år senare – när vi sitter i Kiruna stadshus med bland annat USA:s och Rysslands utrikesministrar är arktiska frågor snabbt på väg uppåt på den internationella agendan.

Arktis blir hetare på flera sätt.

Först och främst handlar detta naturligtvis om den globala uppvärmningen – med den smältande polarisen som främsta illustration. Temperaturen stiger dubbelt så fort i de arktiska områdena som den globala medelökningen. När vi förra året slog isminimum i norr var det en skrämmande påminnelse om de enorma utmaningar detta innebär, för oss i norr såväl som för resten av vår planet.

Samtidigt accentueras också andra arktiska frågeställningar. Klimatförändringar och snabb teknisk utveckling har öppnat nya möjligheter för människor som bor och investerar i de svårtillgängliga områdena längst uppe i norr. Gemensamt måste vi hitta former för att ta vara på dessa möjligheter utan att skapa nya problem.

Ministermötet i Kiruna i dag avslutar två intensiva år då Sverige har lett Arktiska rådets arbete. Dessa två år har handlat om att bygga samsyn bland länder som ibland har skilda synsätt och prioriteringar. Ibland har det gått lätt, ibland har det varit svårare och på vissa områden kommer vi inte hela vägen fram.

Men när vi nu samlar ihop trådarna kan vi ändå konstatera att viktiga steg framåt kan tas, och att miljöfrågorna genomgående har varit centrala för vårt arbete.

Vi har förstärkt Arktiska rådets arbete för att begränsa den globala och arktiska uppvärmningen och lyft frågan om hur sotutsläpp och andra kortlivade klimatpåverkande ämnen bidrar till uppvärmningen av Arktis och avsmältningen av is och snö. En arbetsgrupp kommer i dag att tillsättas för att enas om konkreta åtgärder för att minska utsläpp av sot och metan i Arktis. Vår ambition är att detta arbete ska leda till ett bindande avtal mellan de arktiska länderna om utsläppsminskningar.

Vid mötet i Kiruna i dag kommer de åtta arktiska staterna också att underteckna ett avtal om beredskap mot, och bekämpning av, marina oljeutsläpp. Till detta avtal hör en handlingsplan med konkreta åtgärder och utvecklandet av instrument för att säkra de arktiska staternas samordning och kapacitet vid sådana händelser. Det är ett viktigt steg för att öka miljöskyddet i Arktis.

Det svenska ordförandeskapet har dessutom lanserat ett stort projekt om naturens och samhällens resiliens, det vill säga deras förmåga att klara och övervinna störningar i en tid av snabb utveckling. Projektet leds av Stockholm Resilience Centre och Stockholm Environment Institute.

Ytterligare två vetenskapliga rapporter kommer att överlämnas till ministrarna under mötet i Kiruna. Den första berör den ökade halten av koldioxid i atmosfären och hur denna utveckling är kopplad till försurningen i Norra ishavet. Havsförsurningen i Arktis kan få allvarliga konsekvenser och Norra ishavet är mer drabbat än andra hav. Havsbaserade ekosystem och människor som är beroende av sitt fiske riskerar att påverkas i hög grad.

I den andra vetenskapliga rapporten har över 300 forskare för första gången gjort en grundläggande analys av tillståndet och trenderna för den biologiska mångfalden i Arktis. I denna rapport konstaterar forskarna att den biologiska mångfalden i Arktis minskar, och de presenterar rekommendationer för hur denna allvarliga trend ska kunna brytas.

Det är alltså ett brett underlag av både kartläggningar och konkreta miljöåtgärder som ska diskuteras och fastslås av ministrarna vid Arktiska rådets möte.

Vissa tycks ha önskat att Sverige i stället skulle ha ägnat all sin kraft åt att driva ett totalförbud för oljeutvinning i Arktis. En sådan prioritering skulle ha lett till ett möte i Kiruna med betydligt färre resultat. Något förbud mot oljeutvinning skulle det inte bli, eftersom detta är något som de enskilda kuststaterna – som själva bestämmer över sin utvinning – absolut inte vill ha. Och vi skulle då inte kunnat ta de steg som vi nu kan ta i Kiruna.

Balansen mellan starkt miljöskydd och fortsatt oljeutvinning diskuteras flitigt i Norge. Vårt intryck är att de där också har hittat en bra balans mellan olika intressen på det här området.

När det gäller den ökande ryska utvinningen av energi i de arktiska områdena så är vårt arbete inom Arktiska rådet oerhört viktigt för att hitta ett samarbete kring de miljöskyddande åtgärderna. Vi ska fortsätta att utveckla det konstruktiva arbetet.

I dag kommer Sverige att överlämna ordförandeskapet för Arktiska rådet till Kanada. Vi kommer att ha lagt en bra grund för det fortsatta arbetet genom den gemensamma arktiska vision som framförhandlats av Sverige och som kommer att antas i Kiruna.

Denna vision lyfter särskilt fram frågor som handlar om miljö, klimat och långsiktigt hållbar utveckling i Arktis. Och just dessa frågor kommer att höra till dem som fortsättningsvis kommer att prioriteras högst av Sverige inom det unika ramverk för internationellt samarbete som Arktiska rådet faktiskt utgör.

Carl Bildt, utrikesminister och ordförande  i Arktiska rådet