Den som följt rapporteringen i massmedierna på senare tid kan ha fått intryck av att vi på Migrationsverket är mer restriktiva än nödvändigt, särskilt när det gäller tillämpningen av bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter i fall som rör barn. Den bilden stämmer inte. Enligt den kartläggning som regeringen låtit göra är Migrationsverket många gånger generösare i bedömningen av ömmande skäl än vad lagstiftaren hade tänkt sig.

Sedan kartläggningen presenterades i april förra året, som ett led i utvärderingen av den nya instans- och processordningen, har det blivit ett ökat politiskt fokus på hur regelverket är utformat. Ändå tycks det fortfarande finnas en föreställning om att det i första hand är en fråga om tillämpningen när reglerna får oönskade konsekvenser.

Det är bra att Migrationsverkets beslut blir föremål för granskning och debatt, men får allmänheten en rättvisande bild av hur vi sköter vårt uppdrag? Det jag efterlyser är det bredare perspektivet som förklarar myndighetens roll och som sätter in de enskilda ärendena i ett större sammanhang.

Vi fattar varje år beslut i över 200.000 ärenden som rör människor som av olika anledningar söker sig till Sverige eller vill bli svenska medborgare. Vi verkar inom ett system där de som får avslag har rätt att med hjälp av ett offentligt biträde överklaga Migrationsverkets beslut till domstol. Nästan alla som får nej på sin ansökan överklagar och det är sällan som domstolen har någon annan uppfattning än Migrationsverket. Av de beslut som domstolarna prövar ändras tre procent av den totala mängden ärenden och sex procent av asylärendena. Det tyder på mycket hög kvalitet i vår prövning.

Bilden av att vi skulle stå för ett osedvanligt hårdhänt genomförande av migrationspolitiken är också svår att få ihop med internationell statistik. På regeringens uppdrag förvaltar och utvecklar Migrationsverket västvärldens mest öppna och generösa system för arbetskraftsinvandring. Enligt flyktingorganet UNHCR upprätthåller vi också ett av världens mest öppna och stabila asylsystem. Vi tar emot fler asylsökande än de flesta andra länder i Europa. Hittills i år har Sverige till exempel tagit emot tretton gånger fler än Finland och åtta gånger fler än Danmark. Just nu är vi det land i Europa som tar störst ansvar för människor som flyr från Syrien. Vi ger också skydd åt långt fler ensamkommande barn än något annat land i Europa.

Statistik och fakta ger en solid grund att stå på i en debatt som ofta styrs av känslor och löst grundade åsikter. Men vår verksamhet värderas inte i första hand utifrån siffror. Det är i förhållande till det enskilda människoödet som vi mäts. De ömmande fallen blir symboler för hur hela verksamheten fungerar. Det är något vi måste lära av. Vi kan bland annat bli bättre på att förklara våra beslut och hur systemet fungerar. Vi ser till exempel att journalister inte alltid har kunskap om hur processen fungerar eller tid att kolla fakta.

Vi måste också se över vilka behov det finns av att säkra kvaliteten i våra beslut ytterligare. Som ett led i utvecklingsarbetet gör vi därför en genomlysning av hur vi ytterligare kan stärka vårt arbete med ärenden som rör barn och där ohälsa eller familjeseparation utgör en viktig bedömningsfaktor.

Det har gått drygt sex år sedan den nya utlänningslagen och domstolsprövningen trädde i kraft. Fungerar det som de folkvalda tänkt sig eller behöver systemet och reglerna ändras i något avseende? Det är en diskussion som måste föras på politisk nivå. Det främjar inte utvecklingen av systemet att varje gång göra Migrationsverket till syndabock när regelverket leder till beslut som känns obekväma eller svåra att förstå.

I mina ögon är Migrationsverket en mycket väl fungerande myndighet som befolkas av medarbetare med ett stort mått av engagemang för människor och deras rättigheter. Jag kan säga det med stor övertygelse efter att ha ägnat fem månader som ny generaldirektör åt att lära känna organisationen och verksamheten.

Det finns också mycket hjärta i Sverige och ett starkt stöd för en migrationspolitik som präglas av medmänsklighet och solidaritet. Jag hoppas att det engagemanget också tar sig uttryck i ett varmt välkomnande av alla som nu flyr hit från bland annat våldets Syrien. Totalt kommer det just nu cirka 5.000 asylsökande i månaden till Sverige. Vi har ett snabbt växande antal som behöver boende och en bra start på sitt nya liv i någon av Sveriges kommuner. Här måste alla berörda aktörer kraftsamla för att möta behoven.

Anders Danielsson, generaldirektör för Migrationsverket