”Felmatchad arbetsmarknad lämnar många unga utanför”

Publicerad 2012-08-12 00:50

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Ny analys från SCB. En fjärdedel av alla i åldern 15–24 år är inte fullt ut aktiva i jobb eller utbildning. Också bland dem som är fullt aktiva finns brister i relevansen av utbildning och arbetslivserfarenhet. Debatten om ungdomsarbetslöshet bör inte bara handla om jobb för unga, utan om hur de bäst bygger relevant erfarenhet för framtiden, skriver Stefan Fölster.

Ny analys från SCB. En fjärdedel av alla i åldern 15–24 år är inte fullt ut aktiva i jobb eller utbildning. Också bland dem som är fullt aktiva finns brister i relevansen av utbildning och arbetslivserfarenhet. Debatten om ungdomsarbetslöshet bör inte bara handla om jobb för unga, utan om hur de bäst bygger relevant erfarenhet för framtiden, skriver Stefan Fölster.

Den redan allvarliga kompetensbristen på svensk arbetsmarknad är på väg att förvärras ytterligare. Anledningen är att en stor andel unga människor inte ägnar sin tid åt att bygga relevant arbetslivserfarenhet. En ny kartläggning som vi på Svenskt Näringsliv låtit SCB utföra visar att var fjärde ungdom inte är fullt sysselsatt i studier eller arbete. Av de som arbetar har var tredje ungdom ett arbete där de inte fullt ut kan använda sin utbildning eller kompetens.

Situationen skapar stora luckor i utbudet av erfaren arbetskraft om tio till femton år. Redan i dag anger arbetsgivare att det enskilt allvarligaste tillväxthindret är bristen på erfaren arbetskraft.

Utbildning och att samla värdefull erfarenhet i arbetslivet är en investering i unga människors framtid. Hur väl unga som grupp lyckas med detta avgör inte bara deras enskilda öden utan också landets framtida välfärd och välstånd. En central fråga är därför hur stor andel av unga som är fullt aktiva med att investera i sin framtid.

Ungdomars problem att hitta vägen till sina framtida yrken och karriärer har ofta beskrivits som en marginell företeelse – något som påverkar en mindre grupp långtidsarbetslösa ung­domar. Samtidigt har olika mått på ungdoms­arbetslöshet visat sig svårtolkade. Ska studerande som söker arbete räknas som arbetslösa? Ska en person som bara arbetar en timme i veckan verkligen räknas som sysselsatt så som det sker nu? Hur skall man se på ”uppgivet arbetslösa” som inte räknas in i arbetslöshetsstatistiken trots att gruppen är mycket större i Sverige än i många andra länder? Beroende på hur man svarar på dessa frågor kan ungdomsarbetslösheten beräknas till mellan 7 och 40 procent. Inga av dessa siffror kan anses vara rätt eller fel, utan de ger möjligen svar på olika frågor.

Den enklaste och förmodligen mest relevanta frågan, har sällan undersökts. Från ungdomars eget perspektiv, men också samhällets, är det avgörande hur ungdomar lyckas lära och bygga upp erfarenheter som gör dem efterfrågade senare i livet. SCB har på vårt uppdrag genomfört en särskild analys av Arbetskraftsundersökningarna för att ta reda på hur många ungdomar som varken studerar eller heltidsarbetar och därmed inte är fullt aktiva med att utveckla sin kompetens. En gymnasielev, lärling eller en ungdom i ett vanligt jobb räknas här som fullt aktiv, även om personen har semester, föräldraledighet eller sjukskrivning.

Kartläggningen visar att 320.000 ungdomar, eller 26 procent av alla i åldern 15–24, inte är fullt ut aktiva i jobb eller utbildning. Av dessa är en fjärdedel arbetslösa som inte heller studerar. En fjärdedel vill arbeta, men räknas inte som arbetslösa eftersom de har gett upp eller av annat skäl inte söker arbete. En fjärdedel arbetar ett antal timmar i veckan, men beskriver sig själv som undersysselsatt, och kombinerar inte heller med studier. Därutöver finns mindre grupper som deltidsarbetar utan att vilja arbeta mer, eller som över huvud taget inte vill arbeta eller studera.

I siffrorna ingår inte ungdomar som är på resa eller arbetar utomlands. Däremot kan en mindre andel av dem som inte är fullt aktiva naturligtvis vara precis i skarven mellan jobb eller utbildningar just när SCB:s mätning görs.

Även bland dem som är fullt aktiva finns tecken på brister i relevansen av utbildning och arbetslivserfarenhet. Var femte högskolestudent i Sverige har inte jobb ett år efter examen. Var tredje sysselsatt ungdom uppger att de har ett arbete där de inte kan använda sin utbildning eller kompetens till fullhet. Alla jobb är visserligen bättre än arbetslöshet, men det är ändå problematiskt om för få hittar jobb där de bygger långsiktiga yrkeserfarenheter.

Även om de flesta ungdomar så småningom hittar en yrkesbana, så finns också de som får bestående ekonomiska, sociala eller psykiska men av motgångarna på arbetsmarknaden. Av de över 100.000 ungdomar som varken studerar eller arbetar under ett helt år är en stor del fortfarande inaktiva även nästkommande år. De löper störst risk.

Debatten om ungdomsarbetslöshet har varit för enkelspårig i Sverige. Det handlar inte bara om jobb för unga, utan om hur de bäst bygger relevant erfarenhet. Länder med låg ungdomsarbetslöshet, som Tyskland, Österrike, Nederländerna, Danmark och Australien har skapat generella villkor på arbetsmarknaden som gör det möjligt och intressant för arbetsgivare att anställa oerfarna ungdomar och satsa på dem. Där har ofta arbetslivskopplade utbildningar stor tyngd. I Sverige skulle till exempel Yrkeshögskolan kunna expanderas betydligt.

Ingångslönerna i dessa länder är ofta något lägre än i Sverige. I gengäld ökar lönerna mer under yrkesbanan. För ungdomar som behöver utbildning är skillnaden väsentlig. I Tyskland och Österrike får lärlingar eller trainees en lägre ingångslön i kombination med en utbildning på köpet.

Anställningsskyddet för fast anställda är mer flexibelt än i Sverige, till exempel i Danmark och Nederländerna. Arbetsgivare har då oftare större vinst av att ge ungdomar en fast anställning och satsa på deras utbildning och yrkes­utveckling.

Arbetsförmedlingen tycks fungera bättre i de flesta länder. Unga människor har betydligt större förtroende för arbetsförmedlingen och får hjälp av den i större utsträckning i många andra länder jämfört med Sverige. Ett sätt att vässa arbetsförmedlingen är att i högre grad utsätta den för konkurrens, samtidigt som den blir mindre detaljreglerad. Australien har förbättrat effektiviteten väsentligt med den mest långtgående konkurrensutsättningen.

I Sverige lanseras nu förslag på löpande band som går åt fel håll. Flera partier vill höja a-kassan trots att forskningen entydigt slår fast att det ökar arbetslösheten. Oppositionen vill dessutom kraftigt höja arbetsgivaravgiften för unga, sockrat med riktade insatser enbart till marginalgrupper.

Många frustrerade arbetsgivare hittar i dag inte tillräckligt med erfaren personal. Samtidigt är en stor grupp ungdomar inte fullt aktiva i att utveckla kompetens och erfarenhet. Det går inte ihop.

Stefan Fölster, chefsekonom Svenskt Näringsliv

Tipsa via e-post
(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Mer från förstasidan

En lavin har gått vid Hällfjället i Åre. Polis och fjällräddare på väg.

halmstad-2-500
Foto:Nils Jakobsson / Bildbyrån

Följ allsvenskan live. Kalmar–Göteborg och Halmstad–Helsingborg.

Annons:
lejon_144102
Foto:Alamy

Dramatiskt besök i safaripark. När familjen åkte genom lejonavdelningen började bilen brinna.

Annons:
Annons: