”Fem myter om svenskt medlemskap i Nato”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Att bli medlem av Nato är ingen okomplicerad fråga för Sverige, men det är en logisk slutpunkt på en diskussion som varat i 20 år. Därför är det dags att vi gör upp med en rad myter kring vad ett Natomedlemskap innebär, skriver ledamoten av Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Mike Winnerstig.

Att bli medlem av Nato är ingen okomplicerad fråga för Sverige, men det är en logisk slutpunkt på en diskussion som varat i 20 år. Därför är det dags att vi gör upp med en rad myter kring vad ett Natomedlemskap innebär, skriver ledamoten av Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Mike Winnerstig.

Den försvarspolitiska debatt som pågått sedan årsskiftet ser nu ut att fortsätta med ökande styrka i Almedalen. På spel står fundamentala frågor för svensk säkerhetspolitik.
Försvarsmakten är nationens försäkring mot angrepp. Den nedrustning Sverige genomfört de senaste femton åren innebär att vi urholkat denna försäkring, som nu täcker – med överbefälhavare Sverker Göransons ord – endast ett mindre angrepp under en veckas tid. Om vi i en framtid skulle ställas inför ett ökat militärt hot, måste vi betala en högre premie. Flera röster höjs i dag för värnpliktens återinförande, men detta är inte någon lösning. Värnplikt har man för att skapa massarméer, och den förutsätter att det finns utrustning till en stor mängd soldater. Den svenska massarméns åldriga materiel är sedan länge skrotad, såld eller bortskänkt.

Endast den personliga utrustningen till en enda modern soldat (uniform, vapen, kroppsskydd etcetera) kostar i dag minst omkring 250 000 kr. Bara den personliga utrustningen till en ny heltäckande armé på 30 brigader – runt 165 000 man – skulle alltså kosta närmare 42 miljarder kronor, det vill säga en hel försvarsbudget till. Därutöver kräver moderna konflikter andra dyra förmågor, som splitterskyddad transport, långräckviddig precisionsbekämpning samt kvalificerade rymd- och underrättelseförmågor. Detta har vi inte råd med ensamma även om vi skulle fyrdubbla försvarsbudgeten.

Annons:

Den traditionella synen på försvarsmaktens roll – att ensam kunna försvara Sverige mot alla former av angrepp – sitter djupt i folkmedvetandet, efter decennier av isolationistisk neutralitetsdiskurs. Samtidigt har det politiska etablissemanget i retoriken svängt om den svenska säkerhetspolitiken, från neutralitet till solidaritet. Sverige håller med detta på att bli ett normalt europeiskt land.

Eftersom inga länder i Europa kan försvara sig helt ensamma i dag, ingår de flesta av dem i en försvarsallians, som är baserad på FN-stadgan och i vilken den största militärmakten i världen är medlem. Det sistnämnda genererar försäkringseffekter till alliansens övriga medlemmar, till exempel våra grannländer. Det är svårt att hitta mer lojala Natoallierade än vänsterregeringarna i Norge och Danmark; den danska regeringen skrev till och med i sin valplattform att man gärna skulle hjälpa Sverige fram till ett Natomedlemskap.

Det minskande Natomotståndet i Sverige tyder dock på att några gamla svenska Natomyter håller på att krackelera.

1. Alliansfrihetsmyten anger att det var neutraliteten som räddade Sverige undan världskrigen. Modern forskning visar dock att förklaringen snarare låg i stormakternas geostrategiska ointresse för Sverige i kombination med svenska avsteg från neutraliteten. Vidare måste ett neutralt land i krigstid kunna försvara hela sitt territorium över en längre tid. Vår nya försvarsmakt saknar denna förmåga.

2. Att vi skulle bli tvingade att skicka trupp till Sydeuropas försvar genom Natos ömse­sidiga försvarsgarantier är en annan myt. Det norska försvaret har i uppgift att försvara Norge tillsammans med allierade grannar och USA, inte att skicka trupp till Grekland. Vår solidaritetsförklaring från 2009 innebär dessutom att vi redan utlovat att vi ska bistå EU eller nordiska länder som blir angripna, men på sätt som vi bestämmer själva. Det är så Sverige skulle göra även som Natomedlem.

3. En tredje myt rör suveräniteten: Sverige skulle som medlem bli tvungen att ”ge upp sin suveränitet” på viktiga områden. Men Nato är en mellanstatlig allians, vilket innebär att medlemmar behåller sin suveränitet och alltid har vetorätt.

4. En fjärde myt rör kärnvapnen: Ett medlemskap skulle innebära att Nato ”skulle placera ut sina kärnvapen i Sverige”. Nato har inga egna kärnvapen, lika lite som FN eller EU. Vidare kan man som Norge och Danmark unilateralt besluta att kärnvapen inte ska baseras på ens territorium. Norge driver också tillsammans med andra Natoländer kampanj för kärnvapennedrustning. Som Natomedlem skulle Sverige ha ett avsevärt större inflytande över sådana frågor än vad utanförskapet nu ger oss.

5. Den femte myten handlar om att ett medlemskap skulle bli för dyrt. Oftast syftar ­detta på Natos mål om att varje medlem ska lägga två procent av sin BNP på försvaret. Men endast en handfull av Natos medlemsländer uppnår detta i dag och det finns inga absoluta krav på att nivån måste nås. De direkta kostnader som ett svenskt medlemskap skulle medföra rör sig snarare om en halv till en miljard kronor om året.

Vilken reell skillnad skulle då ett Natomed­l­emskap göra? Det mest uppenbara är att vi skulle slippa diskussionen om ”enveckasförsvaret”; vi skulle i stället vara en del av världshistoriens kanske starkaste och mest framgångsrika försvarsallians. Vi skulle också ha vetorätt ­ i det sammanhang där de viktiga besluten om euroatlantisk säkerhet fattas. Både vår försvarsförmåga och vårt internationella inflytande skulle alltså bli avsevärt större än i dag. Precis som en försäkring är både försvarsmakten och ett Natomedlemskap något som är bra att ha utan att man för den skull misstänker att det ska börja brinna. Något akut ”ryskt hot” behövs därför inte alls för att motivera ett medlemskap i alliansen.

Ett svenskt Natomedlemskap är dock inte en trivial fråga. Det rör sig både om en logisk slutpunkt på en process som påbörjades för 20 år sedan, och om en förändring av den svenska kollektiva nationella identiteten. Sådana processer är aldrig okomplicerade. Det mest naturliga nästa steget i denna process vore att noga utreda ett Natomedlemskaps förutsättningar, vilket redan gjorts i Finland. Vilka krav ställs på Sverige och vilka fördelar erhåller vi? Hur mycket kommer det att kosta? Hur skulle Sverige kunna länkas in i Natos försvarssystem, till exempel genom en gemensam försvarsplanering med Norge och Danmark?

Den allmänna opinionen förtjänar ett svar på sådana frågor, inte minst därför att vi efter nedrustningen och utan alliansmedlemskap befinner oss i samma läge som en villaägare utan hemförsäkring. Ett sådant risktagande kan svårligen kallas säkerhetspolitik.

Andra har läst

Mer från förstasidan

 Förrymd barnamördare jagas. Polisen publicerar bild på mannen. 11  1 tweets  10 rekommendationer  0 rekommendationer

 Mördare har rymt från rättspsyk. Dömd för mord på flicka i Arvika. 92  12 tweets  80 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:

 Kund kontaktade polisen. Svampen kan orsaka kraftig magsjuka och hallucinationer. 400  17 tweets  383 rekommendationer  0 rekommendationer

brunflugsvamp144
Foto:Maja Dolk

 ”Mat-Niklas” avslöjade matfusk. Torghandlarnas sparris inte svensk. 4448  51 tweets  4385 rekommendationer  12 rekommendationer

Annons:
Pygmeigelkott244
Foto: Heidi Purmonen

Glöm hamster och katt – nu är det exotiska husdjur som gäller.  Gosa med en afrikansk pygméigelkott. 42  6 tweets  36 rekommendationer  0 rekommendationer

 Ha koll på fasta utgifter. Så väljer du bästa djuret för din familj. 19  2 tweets  17 rekommendationer  0 rekommendationer

 Välj rätt försäkring. Ditt husdjurs dolda sjukdom kan stå dig dyrt. 12  4 tweets  8 rekommendationer  0 rekommendationer

Vilket av följande husdjur skulle du vilja ha?

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: