DN Debatt

”Feminiserade storstäder dominerar snart världen”

Kvinnor på språng i Singapore – en av de asiatiska städer där störst andel unga kvinnor i dag väntar med barn och familj, skriver debattörerna.
Kvinnor på språng i Singapore – en av de asiatiska städer där störst andel unga kvinnor i dag väntar med barn och familj, skriver debattörerna. Foto: Ivan Nesterov / Alamy

Tyst revolution. En ny världsordning växer fram, där kvinnor i städer går främst. Kvinnor dominerar nu högre utbildning. I amerikanska och brittiska storstäder tjänar unga kvinnor redan mer än unga män. Att följa med i denna utveckling är en avgörande politisk fråga, skriver Kjell A Nordström och Per Schlingmann.

Sverige befinner sig inte bara i eftervågorna av valet, utan också i början av en ny spännande mandatperiod som för partierna skapar förutsättningar att utveckla sin samhällsanalys och politik. Med det höga förändringstempo som följer av globalisering och digitalisering är det viktigt att möta människor och den nya tiden med öppenhet och nyfikenhet. Senare i veckan utkommer vår bok ”Urban Express”, i vilken vi ur ett globalt perspektiv försökt hitta mönster i det flöde vi kallar vår tid. Vår slutsats är att vi befinner oss i en tyst revolution där städer och kvinnor står i centrum. Stadens attraktionskraft är större än någonsin och vi ser hur kvinnor stärker sin ställning.

Vi väljer att kalla det för Girlvilles, städer som alltmer domineras av kvinnor. Kvinnorna är fler än männen i städerna. De lever längre. De är bättre utbildade. Och i den yngre generationen tjänar de i flera städer redan mer än sina manliga kollegor. Girlvilles är resultatet av den urbana revolution som i tysthet sveper bort etablerade strukturer och lägger grunden för en ny tid med kvinnor i städer längst fram vid fronten. Biologin får åka i baksätet när världens kvinnor tar kontroll över sina allt längre liv. Under de senaste 100 åren har vi sett en utveckling där medellivslängden ökat och antalet barn per kvinna sjunkit dramatiskt. Från ett kort 38-årigt liv med åtta barn till ett långt 80-årigt liv med två barn eller färre.

Den feministiska kampen har på flera sätt varit avgörande för denna utveckling. Lägg därtill utbildningssystemen, där kvinnor i dag dominerar de högre utbildningarna. Globalt är fördelningen 93 män på 100 kvinnliga studenter. Också i de mindre jämställda delarna av världen är trenden tydlig. Se bara på situationen i Teheran, där närmare 60 procent av studenterna på universitetsnivå är kvinnor. I Indonesien och Malaysia närmar den sig hälften, och med den arabiska våren ökar ungas och kvinnors utbildningsnivå nu i snabb takt. Även i världens folkrikaste regioner ökar andelen kvinnor vid universiteten och utgör i dag 48 procent av studentkåren i Kina och 42 procent i Indien.

Totalt sett tar fler kvinnor än män högskoleexamen. Däremot är det en bit kvar i den akademiska toppen med endast 20 procent kvinnliga professorer på EU-nivå. De senaste decennierna har kvinnor gjort stora inbrytningar på traditionellt mansdominerade högskoleområden som medicin, juridik och ekonomi. Färska siffror från Högskoleverket och SCB visar att i Sverige tar kvinnor examen i högre utsträckning också på mansdominerade utbildningar. På civilingenjörsprogrammen var examensfrekvensen 59 procent för kvinnor och 49 procent för männen. Bland utexaminerade arkitekter på KTH har pendeln redan slagit över med 54 procent kvinnor.

Utvecklingen i politiken är inte lika tydlig, men tendensen synes vara tydlig. Kvinnors frammarsch på den politiska arenan märks med fler kvinnor på president- och premiärministerposter. Över 20 länder har i dag en kvinnlig ledare. Ökningen har varit särskilt tydlig i Latinamerika, men den märks också i Europa och Syd- och Sydostasien. Samtidigt representerar dessa nationer knappt åtta procent av världens länder. I den yttersta ekonomiska, politiska och akademiska toppen är maktbalansen fortsatt ojämn.

Lönegapet mellan könen är tvåsiffrigt globalt, och i delar av världen är det otvetydigt så att kvinnor fortfarande hindras av fördomar, traditioner och osynliga barriärer. I utsatta konfliktområden går utvecklingen till och med bakåt, där våld mot kvinnor blivit en del av krigföringen. Därför är det viktigt att inte vara naiv och tro att utvecklingen är given. Den stora frågan är när kvinnor också väsentligt vinner politisk makt och ökat inflytande över de ekonomiska resurserna.

I städerna är kvinnors ställning starkare än på landsbygden, och med urbaniseringen växer städerna dramatiskt i betydelse. World Economic Forum konstaterar att städerna i dag utgör livsnerven i den globala ekonomin. The Urban Age Project vid London School of Economics pekar på en värld där vi redan år 2050 har mer än 75 procent av jordens befolkning koncentrerad till ett antal urbana områden.

Runtom i världen är kvinnors framsteg relaterade till denna urbaniseringsvåg. När den svenska professorn och författaren Arne Jernelöf kom med sin profetia ”Amazonia – den framtida värld där kvinnor styr” blev boken starkt ifrågasatt. I dag är feminiseringen av städerna en realitet. Ta bara situationen i amerikanska storstäder. Redan 2005 tjänade unga kvinnor mellan 21 och 30 år i New York mer än 40.000 kronor mer per år än sina manliga kollegor. I dag tjänar unga singelkvinnor mer än sina manliga dito i 147 av USA:s 150 största urbana områden. I Storbritannien har unga kvinnor i allmänhet, inte bara singlarna, gått om männen. Timinkomsten för 22-29-åriga brittiskor som jobbar heltid är 3 procent högre än för männen.

Att unga kvinnor i anglosaxiska länder leder utvecklingen är ingen slump, visar forskaren Nima Sanandajis studier publicerade i boken ”Att spräcka glastaken”. Enligt dessa beräkningar ligger heltidsarbetande unga kvinnor i Stockholm inte långt efter. Att kvinnor väntar med familj och barn är en viktig förklaring och en orsak till att antalet enpersonshushåll ökat närmast explosionsartat. I Stockholm ligger de på 60 procent. De mest aggressiva ökningarna hittar vi i de asiatiska storstäderna. I Singapore och Hongkong är familj inte ett alternativ för annat än en mycket liten minoritet.

Urbanisering, tillgång till högre utbildning och framväxten av tjänstesamhället gynnar särskilt kvinnors karriärmöjligheter och företagande. Medan kvinnor flyttar fram sina positioner inom snart sagt alla områden verkar männen hålla fast vid traditionella yrkesval, värderingar och livslösningar. Även om en del slutsatser i Hanna Rosins omdebatterade bok ”Mannens undergång i kvinnans tidsålder” är tillspetsade talar förändringarna i den amerikanska demografin sitt tydliga språk: Kvinnor utgör majoriteten av den amerikanska arbetskraften. Av de 15 yrkeskategorier som väntas växa mest de kommande tio åren i USA domineras alla utom två av kvinnor.

Ett nytt slags världsordning växer fram där städer och kvinnor i städer går främst. En viktig politisk frågeställning framöver borde vara hur Sverige och svenska städer kan leda denna utveckling. Att skapa attraktiva livsförutsättningar för människor är ju trots allt ett beprövat koncept i den nordiska framgångsmodellen.