DN Debatt

”Finansbranschen tar inte ansvar för etik och miljö”

Tabellen visar hur svenska fondförvaltare agerar som ägare till 50 av de mest kontroversiella företagen i världen.
Tabellen visar hur svenska fondförvaltare agerar som ägare till 50 av de mest kontroversiella företagen i världen.
Finansbranschens ointresse för etik- och miljöfrågor leder inte bara till miljöförstöring och mänskligt lidande – det skadar också trovärdigheten för hur våra pengar förvaltas. Det är hög tid för större öppenhet och större konsumentmakt i finansbranschen, skriver företrädare för Sveriges konsumenter.

Regelbundet avslöjas hur våra pensions- och sparpengar investeras i ansvarslösa företag. Det handlar om allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter, omfattande miljöförstöring, utbredd korruption eller tillverkning av klustervapen och anti-personella landminor. Just nu stormar det kring storföretag som TeliaSonera och Lundin Petroleum på grund av anklagelser om allvarliga missförhållanden.

Ytterst ligger ansvaret på ägarna, det vill säga i stor utsträckning de banker och pensionsfonder som förvaltar allmänhetens pengar. Man kan med fog fråga sig om finansbranschens jakt på kortsiktiga vinster överskuggar intresset för att ställa krav på hållbarhet och ansvarsfulla metoder.

I dag presenteras en unik granskningsrapport där landets 15 största banker och pensionsfonder rankats utifrån sitt ansvarsarbete. Det har skett i projektet Fundwatch, där målet är att göra det enklare för konsumenter att välja och ställa krav på sina fondförvaltare. Genom oberoende och enkel information skapas förutsättningar för ett ökat konsumenttryck. Därmed skapas också incitament för branschen att satsa mer seriöst på ansvarsfrågor.

I Sveriges Konsumenters granskning undersöktes hur svenska fondförvaltare agerar som ägare till 50 av de mest kontroversiella företagen i världen. De 50 företagen har valts ut från så kallade ”svarta listor” hos åtta europeiska banker och pensionsfonder som publikt redovisar vilka företag som man slutat investera i på grund av deras grovt ansvarslösa agerande. Det handlar om företag som kopplats till grova eller systematiska kränkningar av internationella konventioner och normer. Företagen har dessutom inte lyssnat tillräckligt på ägarnas krav om ett ansvarsfullt agerande. Ett av företagen är Lundin Petroleum. Det handlar alltså om några av de tydligaste missförhållandena eller allvarliga anklagelser mot företag där ägarna åtminstone bör redovisa ett tydligt ansvarsarbete.

I toppen av rankningen finns pensionsbolagen Alecta, AMF och KPA medan bankerna Swedbank Robur, Länsförsäkringar och Handelsbanken hamnar i botten. Förvaltarna i toppen av rankningen investerar bara i en handfull av de 50 granskade företagen medan bankerna i botten i över 30.

Bara två av förvaltarna, Första till Fjärde AP-fonderna och Nordea, redovisar strukturerat och regelbundet om sitt aktiva påtryckningsarbete med företagen. Det gör också att dessa två klättrar i rankningen.

Ingen av förvaltarna uppnår en positiv totalpoäng, vilket visar att transparensen är låg och att ingen av förvaltarna kan redovisa ett heltäckande påtryckningsarbete som ägare till dessa företag.

Flera fondförvaltare i Sverige arbetar med aktiv ägarstyrning och det finns flera exempel på hur förvaltare genom aktivt engagemang lyckats påverka företag till ett ansvarsfullt agerande. Ändå satsar branschen minimala resurser på detta område.

De svenska AP-fonderna, som anses ligga relativt långt framme, avsätter bara ett par tusendelar av sina förvaltningskostnader till etik- och miljöhänsyn. I den kommersiella sektorn förefaller mer pengar satsas på marknadsföringen än på det faktiska arbetet. Den låga nivån ger en tydlig signal till företagen att dessa frågor inte är prioriterade.

Här finns en stor potential för konsumentmakt. Den största delen av bankers och pensionsfonders förvaltade kapital tillhör allmänheten och de flesta svenskar är därmed indirekt ägare i företagen. Det innebär att bankkunder och fondsparare kan påverka via sitt sparande. Problemet är att insynen i branschen är minimal och det är svårt som konsument att uppfatta skillnader i ansvarstagande mellan förvaltarna. Det hämmar branschen.

Sveriges Konsumenter samarbetar nu med ett antal svenska intresseorganisationer för att etablera Fundwatch på webben. Här ska konsumenter söka upp sina fonder och fondförvaltare och genom enkla indikatorer få vägledning till medvetna fondval och verktyg för att kunna påverka.

Successivt ska fler perspektiv på finansbranschens ansvarsarbete inkluderas. På så sätt skapas en oberoende och publik tävlingsplattform för branschen där fondförvaltare kan tävla om att visa upp det mest ambitiösa ansvarsarbetet.

Ett likartat initiativ har startat i Nederländerna och visat att upplägget är effektivt och stimulerar branschen till ett större ansvarstagande. Ett av de senaste exemplen är nederländska bankers stopp för finansiering av företag som levererar krigsmaterial till regimen i Syrien. På så sätt höjs även förtroendet för branschen.

Sveriges Konsumenter uppmanar nu svenska banker och fondförvaltare att drastiskt höja ribban för sitt ansvarsarbete samt att öppet och strukturerat redovisa hur man arbetar. De flesta andra branscher redovisar strukturerat och öppet hur de tar ansvar för etik- och hållbarhetsfrågor. Det är dags för finansbranschen att göra detsamma.

Jan Bertoft, generalsekreterare Sveriges konsumenter

Jakob König, projektledare för Fundwatch, Sveriges konsumenter