Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Fler försäkringslösningar kan säkra svensk välfärd”

Ny rapport. Sverige står inför stora välfärdsutmaningar. Välfärdens tjänster blir dyrare samtidigt som efterfrågan på dem ökar. En lösning vore att frikoppla
socialförsäkringarna från statsbudgeten, en annan att ha försäkringslösningar på fler områden, som äldreomsorgen, skriver forskarna i SNS konjunkturråd.

Välfärdstjänster som skola, vård och omsorg utgör tillsammans med socialförsäkringssystemet kärnan i den svenska välfärdstaten. En väl fungerande välfärdsstat spelar en viktig roll för sammanhållningen i ett samhälle, men är också en drivkraft för ekonomisk tillväxt. Den svenska välfärdsmodellen har starkt stöd och framhålls ofta internationellt som en förebild.

Men modellen är inte problemfri. I SNS konjunkturrådsrapport 2014 utgår vi ifrån de utmaningar Sverige står inför för att finansiera den omfattning och kvalitet på välfärdstjänster som medborgarna förväntar sig och diskuterar möjliga lösningar.

Det finns ett antal orsaker till de utmaningar som Sverige står inför. En av dem är att välfärdstjänster tenderar att bli relativt sett dyrare att producera över tiden eftersom det är svårare att öka produktiviteten i dessa sektorer jämfört med varuproduktion. Ett annat skäl är att efterfrågan på välfärdstjänster ökar i takt med högre materiell standard och nya tekniska landvinningar inom exempelvis sjukvården.

Sammantaget skapar detta ett tryck uppåt på de offentliga utgifterna samtidigt som skatteintäkterna inte ökar i motsvarande grad. Om inte utgifterna tillåts öka uppstår ett gap mellan välfärdsstatens omfattning och kvalitet och befolkningens behov och förväntningar. De återkommande diskussionerna om brister inom äldreomsorgen, skolan och delar av sjukvården är sannolikt ett uttryck för att Sverige redan i dag har ett sådant begynnande gap.

Om allt fler inte nöjer sig mig med den offentliga sektorns erbjudande och väljer att köpa ökad trygghet och tjänster med bättre standard kommer deras vilja att betala skatt att minska och välfärdstaten hamna i en ond spiral av nedskärningar och försämrad välfärd. Vi får ett tudelat samhälle med växande klyftor mellan dem som har råd med privat finansiering av välfärdstjänster och inkomstförsäkringar och dem som inte har det samtidigt som anknytningen till det offentliga systemet minskar hos de som väljer privata alternativ.

Skälen är alltså starka att söka lösningar på problemen. Finansdepartementet har presenterat beräkningar som pekat mot att de offentliga finanserna uppfyller det så kallade hållbarhetskriteriet. Det vill säga skattesystemets nuvarande utformning kan finansiera utgifterna som följer av den åldrande befolkningen med nuvarande nivå på välfärdstjänsterna. Beräkningarna bygger således på ett kritiskt antagande: att människor inte kommer att efterfråga mer och bättre välfärdstjänster i takt med ökade inkomster. En viktig konsekvens av välfärdsstatens universella mål är att nivån på den service och det försäkringsskydd alla ska ha rätt till måste definieras i relativa snarare än i absoluta tal. Att ha som mål att tillhandahålla välfärdstjänster på en nivå som tillfredsställer folkflertalets behov betyder i en växande ekonomi att denna nivå hela tiden måste höjas i takt med vad som blir möjligt.

Den svenska välfärdsstaten står därför inför en finansieringsutmaning som är betydande. Men problemen är inte oöverstigliga. I vår rapport pekar vi på ett antal lösningar som gör det möjligt att behålla grunderna i välfärdsstatens utformning och ändå klara finansieringen.

1 Ett mer inkluderande arbetsliv. Den svenska välfärdsmodellen kräver ett högt arbetsutbud och att antalet år i arbetskraften ökar i takt med medellivslängdens utveckling. Sverige har genomfört en rad reformer för att förlänga arbetslivet, framför allt pensionsreformen. Det är väsentligt att arbetslivet utformas så att det verkligen blir möjligt för äldre att öka sitt arbetskraftsdeltagande.

2 Mät produktiviteten i välfärdssektorn för att kunna värdera effektiviteten i produktionen. Välfärdstjänsterna behöver bli effektivare men för stora delar av välfärdstjänsterna saknas information om verksamhetens produktivitet. I den mån mått existerar brister de ofta i transparens och systematik. Vi behöver ta fram ett tydligt ramverk för hur produktivitet ska mätas.

3 Utmana utförarna av välfärdstjänsterna. Oavsett om tjänsterna produceras i privat eller offentlig regi måste utföraren utmanas vad gäller kostnadseffektivitet, kvalitet och innovationer. För att detta ska komma till stånd krävs att det finns en systematisk utvärdering enligt tydliga kriterier.

4 Stärk försäkringsmässigheten i socialförsäkringarna. Socialförsäkringarna, i första hand sjukförsäkringen, bör göras självständiga från statsbudgeten och utformas enligt försäkringsmässiga principer med en stark koppling mellan inbetalningar och förmåner. Det gör det möjligt att upprätthålla ersättningsnivåerna i takt med den allmänna inkomstutvecklingen och samtidigt minska de samhällsekonomiskt skadliga effekterna som skattehöjningar har. Utan en sådan förändring kommer socialförsäkringarna att utvecklas mot ett grundtrygghetssystem vilket riskerar att undergräva människors betalningsvilja för de allmänna försäkringarna. Genom att göra sjukförsäkringen självständig kan finansieringen av välfärdstjänsterna lämnas opåverkade av utvecklingen i sjukförsäkringen.

5 Identifiera möjligheter att införa försäkringslösningar på andra områden. Äldreomsorgen är ett område där vi redan ser tecken på att samhället inte lyckas möta medborgarnas förväntningar. En möjlighet är att införa en obligatorisk äldreomsorgsförsäkring, vilket redan prövats i Tyskland. I ett försäkringsbaserat system får vi en tydlighet där efterfrågade förbättringar kan kopplas till höjda avgifter.

Vår slutsats är att det är möjligt att behålla grunderna i den svenska välfärdsstatens utformning. Men att detta kräver att vi prövar nya verktyg för välfärdens finansiering och uppföljning av kvalitet och produktivitet i produktionen av välfärdstjänster. Arbetet med dessa lösningar måste påbörjas omedelbart eftersom många av förändringarna vi föreslår tar tid att genomföra.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.