DN Debatt

”Fler myndigheter bör flyttas ut från Stockholm”

I dag har allt fler myndigheters löne- och ekonomiadministration centraliserats till Statens servicecenter (SSC). Verksamheten finns i huvudsak i Gävle och Östersund (bilden), skriver artikelförfattarna.
I dag har allt fler myndigheters löne- och ekonomiadministration centraliserats till Statens servicecenter (SSC). Verksamheten finns i huvudsak i Gävle och Östersund (bilden), skriver artikelförfattarna. Foto: Robert Henriksson

Kursändring behövs. Regeringen ska analysera om det finns myndigheter som har förutsättningar för att bedriva sin verksamhet på andra håll i landet. Vi vill att staten tar sitt ansvar för ett Sverige som håller ihop. Människor, orter och hela bygder ska inte känna sig övergivna, skriver Stefan Löfven och Ardalan Shekarabi.

Vårt samhälle befinner sig i ständig förändring. Från jordbruks- till industrisamhälle, från en renodlad industrination till att dessutom ha en allt mer utvecklad tjänste- och servicesektor. Jobb som tidigare sågs som trygga har bortrationaliserats eller flyttat utomlands i takt med att förutsättningarna för produktionen har ändrats. I förändringen finns nya jobb och nya möjligheter. Sverige har utvecklats som industrination och i dag exporterar svenska företag produkter av världsledande kvalitet över hela världen. Svensk konkurrenskraft bygger på att vi ständigt utvecklas. Men förändringen utmanar också vår bild av vad Sverige är och den trygghet vi känner i det bekanta och välkända.

Vårt lands styrka ligger i att hantera strukturförändringar på ett klokt sätt; att bejaka förändring och utveckling men också måna om att alla har möjligheten att följa med på förändringsresan. Det handlar om omställningstrygghet i arbetslöshetsförsäkringen, om allas möjligheter till utbildning och vidareutbildning, om att digitaliseringens möjligheter finns för alla. Om att hålla ihop Sverige.

För närvarande upplever många människor runt om i vårt land urbaniseringens starka kraft, då många verksamheter som varit självklara försvinner från orten. För inte allt för många år sedan jagade folk fogden från bygden, nu slåss man i stället för att få behålla sitt skattekontor. Det här tär på tilliten. Tillit och sammanhållning är det som har byggt det här landet starkt. Låt oss därför bygga vidare med historiskt prövade byggstenar – inte riva ner dem.

I en del förorter runt våra städer finns liknande upplevelser av bristande service, både kommersiell och samhällelig.

Vi har nått en punkt då vi behöver stanna upp och fundera över hur vi håller ihop Sverige. Vi behöver se farorna i att människor och landsändar känner sig övergivna av centralmakten. Vi behöver hitta en balanspunkt mellan närvaro i landet och effektivitet i våra myndigheter.

I frågan om statlig service och statlig närvaro i landet har det rått stiltje i åtta långa år, mellan 2006 och 2014. I mars 2014, i den förvaltningspolitiska skrivelsen till riksdagen förklarade den dåvarande regeringen att ”utvecklingen av myndigheternas lokala service i huvudsak är positiv”. Vi delar inte den bilden.

 

Risken är att kompetenta medarbetare väljer att sluta och att handläggningstiderna blir längre när verksamheten ska byggas upp på en ny ort. Därför ska arbetet bedrivas med största omsorg och seriositet.

 

Statskontoret har fått i uppdrag av regeringen att undersöka hur myndigheter resonerat vid beslut om lokal och regional lokalisering. De ska också föreslå vägledande utgångspunkter för myndigheternas fortsatta arbete med lokalisering. Vi ser fram emot den presentationen senare i vår. Det är inte ändamålsenligt om enskilda myndigheter förändrar sin organisation utan hänsyn till om andra myndigheter på samma ort också drar ner sin lokala närvaro. Myndigheterna är fristående, men staten som helhet måste ta ett större ansvar för att koordinera sin verksamhet. Om Statskontorets rapport visar på brister, kommer regeringens styrning på den här punkten att förtydligas.

Vi ska också våga tänka annorlunda. Centralisering behöver inte alltid betyda centralisering till huvudstaden. I dag har Statens servicecenter (SSC) hand om allt fler myndigheters löne- och ekonomiadministration. Verksamheten finns i huvudsak i Gävle och Östersund. SSC har fått i uppdrag av regeringen att se om det finns fler myndighetsfunktioner som lämpar sig för den typen av effektivisering och samarbete.

Vi vill att alla medborgare ska ha tillit till statens olika verksamheter, då kan inte våra myndigheter vara anonyma eller osynliga. Relationen mellan myndigheter och medborgare kan inte enbart vila på digitala lösningar och enstaka brev. Många myndigheters legitimitet undermineras om de inte har kunskap om den lokala arbetsmarknaden, eller när det behövs, möter människor öga mot öga. Närvaron är också betydelsefull för den lokala utvecklingskraften. Inte minst vittnar lokala små och medelstora företag om vikten av statlig närvaro. Med kännedom om detta kan vi, återigen, konstatera att vi inte delar den tidigare regeringens passiva hållning i förvaltningspolitiken.

Foto: TT Stefan Löfven och Ardalan Shekarabi. Foto: TT

Det finns de som i debatten gärna vill peka på att den statliga närvaron skulle lösa alla problem, särskilt på arbetsmarknaden. Så är tyvärr inte fallet. Staten står i dag för cirka 5 procent av alla arbetstillfällen i landet.

När man tittar på fördelningen av statligt anställda i ett län som andel av den totala arbetskraften i länet är fördelningen hyggligt jämn. Med Uppsala i topp på 11,4 procent och Halland, Kronberg och Kalmar län i botten, med 3,1 till 3,5 procent.

Däremot finns stora skillnader i fördelningen när man tittar på var myndigheterna har sitt säte. Drygt hälften av landets myndigheter finns i Stockholms län medan länets andel av de statsanställda ligger på cirka 30 procent. Det kan jämföras med Västra Götaland som är säte för 4 procent av myndigheterna och har 14,2 procent av de statsanställda och Skåne som har 2 procent av myndigheterna och 10,7 procent av de statsanställda. Sammantaget så arbetar över hälften av de statsanställda i dessa tre regioner.

Det är inte märkligt att den här obalansen upplevs som orimlig. Sverige behöver en kursändring på det här området. Vi kommer därför noga att analysera om det finns myndigheter som har förutsättningar för att bedriva sin verksamhet på andra håll i landet än i Stockholms län. Det är flera faktorer som behöver vara med i en sådan bedömning: verksamhetens art och omfattning, kompetensbehov, lokalkostnader med mera. Opartiskhet, objektivitet och rättssäkerhet i myndighetsutövningen ska säkerställas.

Att omlokalisera en myndighet är ett ingripande beslut som naturligtvis för med sig oro och osäkerhet för dem som arbetar i myndigheten. Risken är att kompetenta medarbetare väljer att sluta och att handläggningstiderna blir längre när verksamheten ska byggas upp på en ny ort. Därför ska arbetet bedrivas med största omsorg och seriositet.

Lärdomar finns att hämta från tidigare omlokaliseringar, exempelvis Konsumentverket som i dag har en väl fungerande verksamhet i Karlstad.

I den andra vågskålen finns billigare lokalkostnader och det faktum att utbildningsnivån höjts hos personalen vid tidigare omlokaliseringar.

Det avgörande skälet till varför regeringen engagerar sig i frågor om myndigheternas lokalisering, omlokalisering av myndighetsfunktioner och av hela myndigheter är att staten ska ta sitt ansvar för ett Sverige som håller ihop. Människor, orter och hela bygder ska inte känna sig övergivna.

Myndigheter kan ge ett tillskott till lokala arbetsmarknader i hela landet, inte minst genom att erbjuda intressanta karriärvägar. Det bidrar till regionens dynamik och attraktivitet.

Sverige bygger på den svenska modellen och en gemensam idé om det kloka i att hålla ihop. Med den här kursändringen i svensk förvaltningspolitik bygger vi vidare på vår gemensamma idé. Att investera i tillit är att investera klokt för framtiden.

DN Debatt. 3 mars 2016

Debattartikel

Stefan Löfven (S), statsminister & Ardalan Shekarabi (S), civilminister:
”Fler myndigheter bör flyttas ut från Stockholm”

Repliker

Per Åsling (C), ordförande i skatteutskottet:
”Myndigheter centraliserar i strid med fattade beslut”

Lotta Edholm (L), oppositionsborgarråd och gruppledare, Stockholms stad:
”Regeringen glömmer de utsatta områdena”

Malin Ackermann, projektkoordinator Lycksele kommun:
”Ingen trygghet i glesbygden”

Håkan Svenneling (V), riksdagsledamot och landsbygdspolitisk talesperson:
”Staten har drivit på urbaniseringen”

Britta Lejon, ordförande fackförbundet ST:
”Tidsödande och oekonomiskt att utlokalisera”

Småkom – 68 små kommuner i samverkan:
”Stoppa pågående avveckling av statliga jobb”

 

 Läs fler artiklar på DN Debatt