DN Debatt

”Fler unga begåvningar måste välja läraryrket”

Bryta trender. Två frågor dominerar i diskussionen kring hur den svenska skolan ska förändras; de försämrade studieresultaten måste brytas och likvärdigheten måste stärkas för eleverna. För att uppnå detta måste lärarrollen stärkas och kvalitet sättas i centrum, skriver Stefan Löfven (S) och Eva-Lis Sirén i en gemensam artikel.

Det finns inget viktigare för elevernas kunskapsutveckling än att de möter skickliga lärare. När resultaten i den svenska skolan nu faller, är det därför tydligare än på länge att lärarna måste stå i centrum för skolpolitiken. Att vända utvecklingen i skolan är den viktigaste framtidsutmaning Sverige står inför. I detta är lärarna helt avgörande. Lärarförbundet och Socialdemokraterna delar en gemensam syn på att läraryrket måste bli ett framtidsyrke.

Svensk skola har två stora utmaningar. Utvecklingen mot ständigt försämrade skolresultat måste vändas. Därtill måste likvärdigheten i skolan stärkas, så att familjebakgrunden spelar mindre roll för elevernas resultat. För att dessa mål ska kunna nås måste fler vilja vara och bli lärare. Vi vill se fler unga begåvningar söka sig till läraryrket. Ska Sverige stå starkt i den globala konkurrensen måste läraryrket bli mer attraktivt och erbjuda goda utvecklings- och karriärmöjligheter. Det ska löna sig att vara en skicklig lärare.

Under de senaste åren har lärarrollen förändrats. Lärare ska göra mer av allt och uppdraget detaljregleras alltmer. Skoldebatten har inte tagit sin utgångspunkt i lärarnas kunskaper och erfarenheter och det som forskningen säger fungerar i skolans vardag. Att lärare nu tar plats i diskussionen om skolutveckling är utmärkt. Oavsett hur vi ser på enskilda politiska förslag, är vi överens om att svensk skola och svensk skolpolitik måste börja ta till vara kraften hos lärarna. Vi måste i betydligt större utsträckning känna tillit till lärarnas kompetens.

Den svenska skolan har genomgått stora förändringar. En del reformer har vi – var för sig som lärarorganisation och politiskt parti – välkomnat, en del har vi kritiserat. Nu behöver skolan arbetsro. De grundläggande villkoren för skolan kan inte förändras varje mandatperiod. Skolan behöver långsiktigt hållbara spelregler och en samsyn över partigränserna. Betygssy­stemet är ett exempel där det behövs, och också har funnits, överenskommelser. Det vill vi se mer av.

Skolpolitiken bör fokusera på det som verkligen gör skillnad: att utveckla lärarrollen. Förutsättningar för skickliga lärare kräver insatser på flera nivåer.

1. Mindre klasser – mer tid för eleverna. Lärares arbetssituation behöver förändras så att de ges reell möjlighet att utveckla undervisningen. Mindre klasser i de lägre åldrarna är nödvändigt för att lärare ska ha chans att se och stötta varje elev.

2. Undervisningens kvalitet i centrum. Alltför mycket av lärarens tid går i dag till administration och andra sysslor. Att det finns skickliga administratörer, skolhälsovårdspersonal och vaktmästare i skolan är viktigt i sig – och det ger dessutom lärarna mer tid att koncentrera sig på undervisningen. Det behöver rensas på lärarnas bord. De skriftliga omdömena bör tas bort i hela grundskolan. Att undervisningens kvalitet prioriteras – snarare än administration och byråkrati – är en viktig fråga för alla skolor. En del i detta är en bättre IT-användning i skolan. Smarta tekniska lösningar krävs för att förenkla administrationen. Digitala verktyg ska förstås också vara vardag i undervisningen och finnas till hands för lärarna. Vi vill därför se en nationell IT-strategi för skolan.

3. Resurser efter behov. Föräldrars utbildningsnivå har blivit allt mer avgörande för elevernas resultat. Detta samtidigt som resultaten sjunker. Denna utveckling måste brytas snabbt. OECD:s jämförelser visar tydligt att länder med likvärdiga skolsystem också har högst resultat. Bara i lite drygt var fjärde kommun ges en tilläggsresurs baserad på skolans socioekonomiska struktur. Därför behöver skollagen vara tydlig med att skolhuvudmännen ska fördela resurser till skolan efter elevernas behov. Det skapar förutsättningar för mindre elevgrupper och större möjligheter för lärare att sätta in rätt åtgärder i rätt tid.

4. Fokus på skolledarna. Skolan formas av lärare, elever och skolledare. Undersökning efter undersökning visar att skolledarna lägger mest tid på administration och ekonomi. Tiden för att leda en skola med ett tydligt fokus på det pedagogiska uppdraget är för liten. Skolledarna behöver ett starkt stöd för att kunna sätta det pedagogiska uppdraget främst.

5. Låt forskningen spela större roll. Skolan är alltför viktig för att vara ett slagfält för löst tyckande. För att lyckas förbättra resultaten i svensk skola måste utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Resurserna till forskning om och i skolan behöver öka och resultaten användas av lärare och skolledare i alla skolor.

Karriärvägar och kollegialt lärande är två viktiga pusselbitar. Ska skolan vara en kunskapsorganisation på riktigt, krävs att lärare och skolledare både utvecklar och använder ny kompetens.

Vi behöver en modern skola som svar på framtidens utmaningar. Välutbildade lärare som har verklig möjlighet att se varje elev och som har samhällets förtroende att utbilda framtida generationer är grunden. Så når alla elever målen i en likvärdig och bra skola. Inget är viktigare.

Stefan Löfven, partiordförande Socialdemokraterna.

Eva-Lis Sirén, ordförande Lärarförbundet.