Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Flera allvarliga kränkningar i skolan de senaste veckorna”

Larmsignal. En rad allvarliga incidenter den senaste tiden har fått Skolinspektionen att reagera. Barn som utsätter andra för både fysiska och psykiska kränkningar, men också vuxna i skolan som går för långt. Skolan måste bli en fredad plats i livet, skriver Ann-Marie Begler och Caroline Dyrefors Grufman vid Skolinspektionen.

De senaste veckorna har vi till Skolinspektionen/Barn- och elevombudet fått ett antal mycket allvarliga anmälningar. Många gäller små barn i de lägre årskurserna som utsätter varandra. Men det finns också anmälningar av situationer där vuxna kränker elever, till om med inom förskolan.

Det går att se denna artikel som en larmsignal. Men kanske främst som en uppmaning till vuxna i och runt skolan att agera.

Det finns alltför många barn och elever som blir kränkta och förnedrade varje dag. Vare sig skolan eller andra vuxna har förmått skydda dem. I den skolenkät som Skolinspektionen gjort i 29 kommuner under våren 2013 visar det sig att var sjunde elev (15 procent) i årskurs 5 och 9 anser att de vuxna inte alltid reagerar om de får reda på att en elev har blivit kränkt eller någon varit elak mot en elev.

Därför riktar vi en stark uppmaning till alla vuxna att uppmärksamma och förhindra kränkningar. Ett barn borde vara okränkbart. Det krävs ett samfällt agerande från alla vuxna som kommer i kontakt med barn och elever för att åstadkomma förändring. Det handlar om den personal som möter barnen i skolan men också om alla de föräldrar som har sina barn i skolan.

De här är några av de ärenden som har kommit in till Skolinspektionen de senaste veckorna:
• En elev går i särskild undervisningsgrupp på grund av ett funktionshinder. Andra elever kränker honom, skriker fula och nedsättande ord, slår och hotar honom. När han gråtande kryper ihop i fosterställning på marken lyfter en annan pojke en stor sten för att släppa i huvudet på honom Som tur är avvärjs det i sista stund.
• En ung elev binds fast i stolen av sin lärare eftersom han hela tiden vänder sig om. Andra elever i klassrummet skrattar åt honom. Läraren säger att det var ett skämt.
• Sjuåring som binds fast med hopprep i skogen: Andra elever slår honom med knytnävsslag mot ansikte och huvud. Han blir även hotad på annat sätt av de andra eleverna.
• Sexårig flicka blir fasthållen på marken av en pojke samtidigt som en annan pojke drar av henne byxorna och förnedrar henne.
• En person i personalen som sliter i och skäller på barnen, hotar med stryk och skrämmer dem med det hen vet att de är rädda för.

När man ser listan över ärenden kan man fråga sig vad det är som händer i förskolan och i skolan eftersom sådana grymheter kan ske.

Självklart finns det ingen enskild förklaring. Även om vi kan uppleva att det är en ökning av allvarliga kränkningar som blir anmälda, liksom också en ökning av antalet skadestånd, så tror vi ändå inte att det handlar om en förvärrad situation i skolorna. Mer troligt är att Skolinspektionens/BEO:s blotta existens – och att vi syns i medierna - gör att fler föräldrar anmäler allvarliga händelser. Vi vill alltså inte påstå att det blivit värre utan snarare peka på den mycket svåra situation som ändå allt för många barn lever i.

Kanske finns det också andra förhållanden som påverkar. Det kan i vissa skolor handla om bristande resurser eller felaktig användning av de resurser som i sig är tillräckliga. Detta kan i sin tur leda till att vuxna inte kan garantera trygghet och skydda eleverna.

Eller tänk om den exponering för våld, kränkningar och sexualisering som även små barn i dag utsätts för genom en mängd olika medier, allt ifrån spel till olika programinslag i tv ändå spelar roll. Kanske inte genom direkt påverkan, men genom långsam avtrubbning och tillvänjning.

Det finns program som i sig går ut på att kränka deltagarna och där öppna sexuella anspelningar hör till vanligheterna. Programmen har en ung publik som inte kan värja sig eller distansera sig från det som sköljer över dem.

Det finns säkert fler möjliga förklaringar. Vi vill varken förenkla eller banalisera debatten om resurser, dataspel, video och tv-tittande. Men det finns skäl att tro att det handlar om en sammansatt situation där det inte bara finns en enda orsak.

För oss som har att arbeta med anmälningar om grymhet och förnedring – och inte minst för alla de barn och elever som blir utsatta – är det viktigt att få svar på vad som ligger bakom. Men än viktigare är att skapa en debatt där alla som kan utkrävas ansvar, också tar detta ansvar.

Lagen föreskriver nolltolerans mot kränkningar i skolan och förskolan. Ingen i åldern 7–16 år kan välja bort skolan. Och även om det inte råder förskoleplikt är det många barn som är beroende av en väl fungerande förskola. Därmed ska också skolan och förskolan vara fredade platser i livet. Platser där ingen ung människa ska behöva utsättas vare sig för andra elevers grymhet eller för förnedrade bemötande från vuxna. Många skolor och dess medarbetare tar sitt ansvar. Men vi möter också regelbundet skolor där vuxna tittar bort. Skolor där man menar att en del elever har sig själva att skylla när de blir förnedrade och kränkta. Skolor som anser att man får tåla en del. Skolor som menar att pojkslagsmål är en naturlig del av uppväxten. Skolor som negligerar, förminskar eller helt enkelt förnekar allvarliga kränkningar.

Dagens situation är på intet sätt acceptabel. Det är dock inte lagstiftning som saknas, den är tillräcklig. Snarare handlar det om hur den tillämpas. Ta detta som en uppmaning till alla: Politiker, forskare, myndighetspersoner, fackliga organisationer, föräldrar och andra vuxna i och utanför skolan.

Låt oss skapa en skola utan kränkningar och förnedring. En trygg skola och förskola för alla barn.