”Flyktingar ska tvingas flytta till erbjudet arbete”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Hårdare krav. Många flyktingar har kort utbildningsbakgrund. Vår inställning är att de ändå kan och vill jobba och nu stärker vi arbetslinjen också för nyanlända invandrare. Den som uppbär etableringsersättning ska också vara beredd att flytta till ett erbjudet arbete, skriver integrationsminister Erik Ullenhag.

Hårdare krav. Många flyktingar har kort utbildningsbakgrund. Vår inställning är att de ändå kan och vill jobba och nu stärker vi arbetslinjen också för nyanlända invandrare. Den som uppbär etableringsersättning ska också vara beredd att flytta till ett erbjudet arbete, skriver integrationsminister Erik Ullenhag.

Regeringen vidtar nu en rad åtgärder för att fler nyanlända invandrare ska få arbete. Ett praktiskt basår införs för dem som har kort utbildningsbakgrund, 6.000 praktikplatser skapas och regeringen går vidare med att krav ska ställas på att nyanlända invandrare måste vara beredda att flytta till erbjudet arbete. Samtidigt fördjupas arbetet mot rasism och diskriminering. En förutsättning för att lyckas med integrationen är att samhället är öppet och tolerant.

De senaste 40 åren har människor som tvingats fly från länder som Chile, Iran, Irak och krigets Balkan funnit en fristad i vårt land. Sverige för och har fört en solidarisk flyktingpolitik som vi har anledning att vara stolta över. Vi har en medmänsklig skyldighet att hjälpa människor som flyr undan krig och förföljelse. Fram till början av 70-talet var Sverige dessutom ett öppet land för arbetskraftsinvandring. De finländare, turkar, italienare och spanjorer som kom hit för att arbeta var avgörande för att skapa tillväxt och välfärd. Alliansregeringen har åter liberaliserat reglerna för arbetskraftsinvandring och i dag kombinerar vi en solidarisk flyktingpolitik med en öppenhet för människor som vill flytta hit för att jobba.

Annons:

Sverige är ett invandringsland. Invandringen gör vårt land rikare och mer spännande. Det faktum att den svenska befolkningen sammantaget talar i princip alla världens språk är en konkurrensfördel i en globaliserad värld. Fler än 600.000 utrikes födda går till jobbet varje dag och fler än var fjärde läkare eller tandläkare är utrikes födda. Många som invandrat hit har lyckats. Men många har fastnat i utanförskap. Vi har integrationsutmaningar och vi behöver göra mer för att fler individer ska komma i jobb och lära sig svenska.

Under långa perioder var en majoritet av dem som flydde till Sverige välutbildade, men i dag är verkligheten en annan. De flesta som nu får asyl kommer från länder som Somalia och Afghanistan som under lång tid har drabbats av krig och konflikter och där utbildningssystemet är bristfälligt. Arbetsförmedlingens statistik visar att över 60 procent av de nyanlända flyktingarna och deras anhöriga högst har förgymnasial utbildning. När fler har kort utbildningsbakgrund ställer det nya krav på integrationspolitiken. Vi måste hela tiden anpassa den förda politiken utifrån de människor som kommer.

Det finns många somalier och afghaner som är välutbildade och många svenskar som fötts i dessa länder som det går bra för. Men det är ett faktum att flyktingar från länder som Somalia och Afghanistan i snitt har en kort utbildningsbakgrund.

Ska vi lyckas måste vi ha inställningen att de som kommer till Sverige vill och kan arbeta. Därför är jag bekymrad över den debatt som förs när det gäller den somaliska gruppen. Kommunföreträdare runt om i landet håller på att falla in i en attityd som handlar om att se dem som kommer som svaga individer. Debatten präglas av att det förutsätts att somalierna inte kan komma i jobb. Det är en farlig utveckling. Historien visar att om vi möter nyanlända med omhändertagandementalitet så är risken för bidragsberoende större.

Vi behöver möta dem som nu kommer med frågan vad de kan bidra med snarare än att fokusera på vad de inte kan. I budgetpropositionen 2013 aviserar regeringen fyra åtgärder för att skapa möjligheter för dem som nu flykting­invandrar att komma in i det svenska samhället.

1. Praktiskt basår för nyanlända med lägre utbildning. Regeringen satsar 380 miljoner kronor över fyra år för att skapa ett praktiskt basår för personer som är över 30 år och har högst nio års utbildning. Basåret ska bestå av arbetsträning som kan kombineras med svenskundervisning och utbildning inriktad mot behoven på den arbetsplats där arbetsträningen bedrivs.

2. Praktikplatser för 6.000 nyanlända. Under den första tiden i Sverige kan praktik på en arbetsplats ge den arbetslivserfarenhet och de kontakter som behövs för att få det första jobbet i landet. För att få fram praktikplatser för nyanlända invandrare satsar regeringen 500 miljoner kronor över fyra år. Medlen gör det möjligt att ge ersättning till offentliga och privata arbetsgivare som anordnar arbetsträning åt personer som behöver mer handledning än vad en vanlig praktikplats kan ge. Praktiken är tänkt att vara sex månader och de avsatta pengarna skapar möjlighet för 6 000 nyanlända per år att få praktik under den första tiden i Sverige.

3. Stärkt arbetslinje – krav på att acceptera jobberbjudande. Regeringen har i och med etableringsreformen tydligt stärkt arbetslinjen och skapat ökade incitament för människor att arbeta. Men fokus på arbete stärks nu ytterligare. Regeringen går vidare med att införa ett krav på nyanlända att acceptera ett erbjudande om lämpligt arbete. Den som uppbär etableringsersättning ska, på samma sätt som den som har a-kassa, vara beredd att flytta till ett erbjudet arbete.

4. Fortsatt kamp mot rasism och diskriminering. Sverige ska hålla samman. Rasistiska trakasserier som de i Forserum får aldrig bagatelliseras utan måste tas på största allvar. Arbetet för tolerans, humanitet och öppenhet måste ständigt pågå. Regeringen vidtar därför flera åtgärder för att motverka olika former av intolerans särskilt riktat till barn och ungdomar. Skolan har en särställning när det gäller att främja tolerans. Ett fortsatt arbete mot diskriminering är också centralt.

Målet med integrationspolitiken är ett samhälle där alla känner tillhörighet och delaktighet, oavsett om man är född i landet eller kommit hit senare. En förutsättning för att nå målet är att invandrare kommer i jobb och lär sig svenska. För regeringen handlar det om att skapa möjligheter för hela den svenska befolkningen att bidra utifrån sina förutsättningar. Så kommer människor i arbete. Så skapar vi välfärd. Så står vi starka i en globaliserad värld.

Erik Ullenhag
integrationsminister (FP)

Andra har läst

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

EskBorg2
Foto:TT/DN

 Johan Esk: Nio av de tio som bildade juryn på DN hade samma namn. 11  4 tweets  7 rekommendationer  0 rekommendationer

 Hela listan. De 150 främsta svenska idrottarna. 1783  83 tweets  1697 rekommendationer  3 rekommendationer

 Tommy Engstrand om DN:s val: Oh ja, klart han är Sveriges bästa!

 Allvarligt nätfel. Obama har varnat för svar på cyberattacker. 14  2 tweets  12 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
lofven-romson144
Foto: Henrik Montgomery/TT

 Ny Sifo-undersökning. 54 procent anser inte att samarbetet ska fortsätta. 9  7 tweets  2 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: