Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Förbifarten värdelös för att binda samman busslinjer”

Lokalpolitiker och Tredje AP-fonden målar upp en bild där superbussar på Förbifarten knyter samman regioncentrum och spårtrafik. Men Förbifartens dragning är inte gjord för att nå de regioncentrum som utpekas i den regionala utvecklingsplanen. Förbifarten är helt och hållet planerad för bil- och lastbilstrafik, vilket innebär att av- och påfarterna ligger utanför stadsnoderna. Förbifarten är helt enkelt värdelös för att binda samman nya busslinjer med befintliga spår, skriver Mikael Sundström, grundare av resenärsföreningen Kollektivtrafikant Sthlm.

Lokalpolitiker i Botkyrka och Haningen lyfter tillsammans med Tredje AP-fonden ett förslag att utveckla kollektivtrafiken på Förbifart Stockholm (DN Debatt 9 oktober). Det är spännande att lokalpolitiker nu vaknar när det gäller den kollektivtrafik som planeras på Förbifarten. Redan 2010 uppmärksammade resenärsföreningen Kollektivtrafikant Sthlm frågan. Vi lät trafikkonsultbolaget Trivector titta på de lösningar som fanns för kollektivtrafiken på Förbifarten.

I korthet visade resultatet att Trafikverket grovt ignorerat kollektivtrafiken när det planerade Förbifarten. Andelen SL-resenärer på Förbifarten beräknades till 6–7 procent, jämfört med 38 procent i hela länet. Att resa på Förbifarten med buss beräknades ta upp till en halvtimme längre tid än att resa med bil. Endast en bussramp planerades och överhuvudtaget inga speciella körfält för SL-trafiken. Samtidigt visade trafikberäkningarna både då och i dag att Förbifarten kommer att ha nått sitt kapacitetstak redan åtta år efter invigningen, vilket enligt Trafikverkets dåvarande projektledare kunde innebära genomsnittshastigheter i tunnlarna på under 20 km/h i rusningstid, samtidigt som man tvingas signalreglera påfarterna. Risken finns alltså att SL-bussarna inte ens kommer ner i Förbifartens tunnlar.

Eftersom Trafikverket fortfarande inte har tagit tag i dessa problem är det positivt att det nu ställs politiska krav på åtminstone egna busskörfält i Förbifartens tunnlar. Men om man tror att det är så enkelt som föreslås i Skanskas och Scanias underlag till debattartikeln, att anslå busskörfält där superbussar kan gå i skytteltrafik, missar man ett grundläggande problem.

Artikelförfattarna målar upp en bild där bussarna på Förbifarten knyter samman regioncentrum och spårtrafik. Men Förbifartens dragning är inte gjord för att nå de regioncentrum som utpekas i den regionala utvecklingsplanen. Förbifarten är helt och hållet planerad för bil- och lastbilstrafik, vilket innebär att av- och påfarterna ligger utanför stadsnoderna. Förbifarten är helt enkelt värdelös för att binda samman nya busslinjer med befintliga spår. Om det ska vara möjligt att utnyttja Förbifarten för att skapa effektiva bytespunkter mellan buss och spårtrafik krävs att bussfilerna viker av och får egna tunnlar som dras fram till aktuella tunnelbane- och pendeltågsstationer.

Det är naturligtvis radikala förslag, men vill vi få ut något av mer av Förbifarten än att vara en backup vid olyckor på Essingeleden måste den kunna utnyttjas av kollektivtrafiken så att superbussar, spårvagnar, automatbanor eller vad det än är som ska binda samman befintliga spår når dessa direkt. Den tidsödande processen då bussarna ska snirkla sig fram och tillbaka till av- och påfarter tar helt enkelt död på resandeunderlaget.

Socialdemokraternas och Miljöpartiets timeout i Förbifartsfrågan ger oss ett unikt tillfälle att se över Förbifartens svagheter när det gäller kollektivtrafiken. Det är frågor som är helt centrala för att kunna skapa de starka regioncentrum och noder som gör det möjligt för Stockholm att växa på ett hållbart sätt. Om det inte finns intresse att på allvar titta på dessa frågor är det lika bra att helt avstå från att bygga Förbifarten. Det finns ju trots allt en hel del andra trafikprojekt i Stockholm som skulle må bra av ett tillskott på drygt 30 miljarder kronor.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.