Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Förbjud förbränning av osorterade sopor”

I stället för att fokusera på att återvinna material ur avfallet har vi i Sverige satsat på en massiv utbyggnad av avfallsförbränningen.
I stället för att fokusera på att återvinna material ur avfallet har vi i Sverige satsat på en massiv utbyggnad av avfallsförbränningen. Foto: Roald, Berit

Återvinning för klimatet och jobben. Mycket värdefullt material i avfallet går till spillo när avfall förbränns. Materialet bör istället återvinnas för att spara på råvaror, för klimatet och för att skapa nya jobb. Vi uppmanar regeringen att införa styrmedel för att öka återvinningen, skriver representanter för återvinningsbranschen.

En regering som säger sig värna jobben, klimatet och näringslivet måste satsa på att återvinna så mycket som möjligt av avfallet för att skapa nya industriella råvaror. Vi uppmanar nu näringsminister Mikael Damberg och klimat- och miljöminister Åsa Romson att införa styrmedel som ökar drivkraften för företag och verksamheter att sortera ut återvinningsbart material ur avfall.

Flera europeiska länder har redan infört tydliga regelverk för att återvinningsbart avfall ska kunna användas som råvaror. Belgiska Flandern var tidigt ute och beslutade redan 2006 om en materialstrategi istället för att fokusera på avfallshierarkin. Sverige har efter det framgångsrika införandet av producentansvar i början av 90-talet inte fortsatt att utveckla lagstiftningen för att stödja en ökad materialåtervinning. Istället har en massiv utbyggnad av avfallsförbränningen skett.

För att nå en långsiktigt hållbar råvaruhantering och en konkurrenskraftig tillverkningsindustri behövs ett nytt politiskt fokus på återvinning av material. Sverige borde också ha en materialstrategi. Ett första steg i denna riktning är att öka återvinningen av avfall till råvaror. Förutsättningarna för att förbättra och utöka sorteringen av avfall från företag och offentliga verksamheter är goda, men incitamenten för materialåtervinning är i dag för små och därför behövs nya politiska styrmedel.

Våra återvinningsföretag kan bidra med innovativa och kundanpassade lösningar för att öka återvinningen, men i dag saknas de marknadsmässiga förutsättningarna för detta. Återvinningsbranschen är på så vis mycket intressant för regeringens pågående innovations- och entreprenörsutredning som syftar till att underlätta innovationer och entreprenörskap.

Alldeles för mycket värdefullt material i avfallet går i dag till spillo, till exempel i förbränningen av avfall. Materialet bör istället återvinnas så många gånger som möjligt innan det slutligen förbränns. På detta sätt skulle mer återvunnen råvara kunna produceras och därmed signifikant minska klimatpåverkan samtidigt som den återvunna råvaran kan bli del i nya produkter.

Vi föreslår därför att regeringen snarast möjligt inför följande styrmedel:

  • Kräv att det avfall som kan materialåtervinnas sorteras ut
  • Förbjud förbränning av osorterat avfall
  • Beskatta avfall som går till förbränning.

Nya styrmedel för en ökad återvinning är nödvändiga, inte bara av råvaruskäl. Materialåtervinning har också stor betydelse för att minska utsläppen av växthusgaser. Det är en av de mest energibesparande åtgärder som Sverige kan ägna sig åt. Dilemmat är att materialåtervinning inte syns i den nationella utsläppsstatistiken av växthusgaser och därför glöms den alltför ofta bort när utsläppen diskuteras.

En annan effekt av förslagen är att en ökad materialåtervinning bidrar till fler arbetstillfällen. En ny studie från den europeiska tankesmedjan Romklubben visar att en effektivare materialanvändning, där återvinning är en viktig del, skulle kunna skapa cirka 50 000 nya jobb i Sverige.

Sammanfattningsvis skulle förslagen på styrmedel ovan effektivt bidra till en kraftigt ökad materialåtervinning i Sverige. Åtgärderna skulle minska utsläppen av växthusgaser och öka antalet jobb. Samtidigt skulle industrins råvarubas breddas och konkurrenssituationen stärkas i takt med en ökande råvarubrist och efterfrågan på produkter med återvunna råvaror.

Det finns ett stort stöd hos både svenska folket och riksdagsledamöterna att återvinna mer. Hela 80 procent av de tillfrågade svenskarna svarade ja när Sifo förra året ställde frågan: Anser du att det bör ställas krav på att avfall som kan materialåtervinnas ska sorteras ut och inte förbrännas? Endast nio procent svarade nej. När Återvinningsindustrierna förra året ställde samma fråga till riksdagsledamöterna svarade en stor majoritet ja, nästan nio av tio ledamöter.

Enhälligheten bakom en ökad återvinning är således massiv både bland riksdagsledamöterna och svenska folket. Det som behövs är politiska beslut och ett kraftfullt agerande. Nu är det hög tid att regeringen tar chansen och ökar återvinningen med fler jobb och minskad klimatpåverkan som följd.

Bakgrund. Avfall och återvinning

Av den totala mängden icke farlig avfall i Sverige förbränns 31 procent enligt Naturvårdsverket. Av hushållsavfallet förbränns närmare 50 procent. Enligt IVL Svenska Miljöinstitutet är 2,8 miljoner ton avfall per år från svenska hushåll och verksamheter osorterat.

Sverige har en överkapacitet på avfallsförbränningsanläggningar i dag och kapaciteten fortsätter att byggas ut. År 2016 förväntas kapaciteten vara utbyggd till en förbränning av 6,6 miljoner ton. Överkapaciteten kan till 2020 öka till omkring 2,3 miljoner ton per år om alla utbyggnadsplaner realiseras enligt Avfall Sverige.

På grund av överkapaciteten i avfallsförbränningsanläggningarna måste Sverige importera avfall. Mellan 2004 och 2013 ökade Sveriges import av avfall med en faktor tre och uppgick till 2,14 miljoner ton.

Återvinningsbranschen är en växande näringsgren som skapar arbetstillfällen. Antalet jobb i återvinningsbranschen har ökat med 60 procent sedan år 2000 och antalet företag har ökat med 20 procent sedan 2006 enligt SCB.

Materialåtervinningen i Sverige minskar koldioxidutsläppen med mer än 6 miljoner ton. Det motsvarar cirka 10 procent av Sveriges totala utsläpp.

Läs mer. DN Debatt
Läs mer. Repliker på DN.se/debatt

”Stärk ungas ställning på arbetsmarknaden”. Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister svarar på artikeln om ungdomsarbetslösheten (10/6).


”Det är de redan rika som curlas”. Per Sundgren, Jämlikhetsfonden replikerar på Sebastian Siemiatkowskis artikel (13/6).