DN Debatt

”Förbjud oseriös behandling av psykiskt sjuka patienter”

Ängslan, oro, ångest och sömnsvårigheter har ökat stadigt i Sverige de senaste två decennierna, skriver debattörerna.
Ängslan, oro, ångest och sömnsvårigheter har ökat stadigt i Sverige de senaste två decennierna, skriver debattörerna. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Hot mot patientsäkerheten. I Sverige får i princip vem som helst försöka bota svåra psykiatriska sjukdomar som schizofreni och bipolaritet – med vilka metoder som helst. Det är dags att även psykiskt sjuka får skydd i lagen. Enbart legitimerad personal ska få behandla psykiatriska diagnoser, skriver läkare, psykologer och debattörer.

Allvarliga sjukdomar som cancer och aids får inte behandlas av personer utanför sjukvården. Däremot finns det fortfarande inget som hindrar outbildade lekmän att försöka bota såväl schizofreni som bipolaritet. Det är ett hot mot patientsäkerheten och leder till svårt lidande för de som felbehandlas. Nu måste även personer med psykiska sjukdomar få ett skydd i lagen. Vi kräver därför att regeringen tar ansvar i en försummad fråga och styr upp en oreglerad sektor, skriver företrädare för en rad professions- och intresseförbund.

Psykisk ohälsa utgör i dag ett av de största folkhälsoproblemen, såväl nationellt som internationellt. Ängslan, oro, ångest och sömnsvårigheter har ökat stadigt i Sverige de senaste två decennierna enligt siffror från Socialstyrelsen publicerade 2013.

Psykiska sjukdomar går att behandla med vetenskapligt utprovade farmakologiska och psykologiska behandlingsmetoder, ofta med mycket goda och varaktiga resultat. Men på grund av brister i lagstiftningen hamnar många människor i stället i verkningslösa behandlingar utförda av personer med bristfälliga kunskaper, och vars verksamhet inte går att granska. I Sverige får i princip vem som helst behandla individer med psykisk sjukdom – med vilka metoder som helst.

En amerikansk genomgång på området från 2007 visar att oreglerade behandlingar ofta saknar vetenskapligt stöd, något som i bästa fall enbart kostar tid och pengar, men i värsta fall är förknippat med försämring och nytillkomna symptom, sämre tilltro till sin egen förmåga, hopplöshet och under vissa omständigheter även dödsfall. Och risken är minst sagt överhängande. En granskning av Sveriges Radios Ekoredaktion 2011 visade att många av de självutnämnda terapeuterna i Sverige inte tvekar att ta emot patienter med självmordstankar. Trots att det i detta skede kan vara livsavgörande att få tillgång till korrekt farmakologisk och psykologisk behandling. Det pågår alltså ett fullständigt livsfarligt hasardspel med allmänhetens hälsa som insats.

Svensk legitimerad personal lyder under ett strängt regelverk. Det innebär att man måste arbeta i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, beakta sträng sekretess och dokumentera vad man gör genom att föra journal. Bryter man mot dessa regler kan man anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), och riskera att bli av med legitimationen eller till och med straffas. En felbehandlad patient kan yrka på skadestånd. Syftet med dessa regler är naturligtvis att skydda patienten.

Den som blivit felaktigt behandlad eller till och med lurad av någon som inte är legitimerad av Socialstyrelsen, är å andra sidan helt rättslös. Medan de utbildade behandlarna omfattas av stränga regler, så har vi den absurda situationen att de minst kompetenta behandlarna får göra i princip vad som helst. De får berätta för vänner och media vad klienten sagt i förtroende. Och när någon vill granska vad behandlaren har gjort, så går det inte att ta reda på eftersom dessa ”terapeuter” inte behöver föra någon journal.

Titlarna Legitimerad psykolog, Legitimerad psykoterapeut och Legitimerad läkare är skyddade i lagen. I övrigt är kreativiteten för att lura till sig kunder stor och det är omöjligt för den enskilde individen att orientera sig i djungeln av titlar och terapeuter. När man dessutom har en sjukdom som överskuggar det vanliga livet är risken att man varken har ork eller motivation för att leta sig fram till rätt ställe. Därför måste samhället ta sitt ansvar för att skydda patienterna.

Det som förvånar oss som arbetar med den här frågan är varför ingenting förändras, trots att alla är överens om problemet. Senare i år presenterar Vetenskap och Folkbildning en Demoskopundersökning om bland annat hur man ser på behandlingar för psykiska besvär. Den visar att fyra av fem av de tillfrågade tycker att det är viktigt att man kan vara säker på att behandlingen man får om man söker hjälp är baserad på noggrann forskning. Bland de politiska partierna råder det en bred enighet om att den oreglerade terapeutbranschen är ett problem. Den tidigare socialministern Göran Hägglund beklagade den bristande kontrollen av olegitimerade behandlare. Professionsförbund har länge kämpat för en förändring. Ändå har ingenting hänt. Därför tycker vi att det är dags nu.

Vi uppmanar regeringen att se över rådande lagstiftning för att bättre reglera vilka professioner som får behandla psykiatriska diagnoser, bland annat genom:

1. Utökad lagstiftning för att begränsa möjligheten att genomföra behandlingar av psykiatriska diagnoser, exempelvis psykossjukdom, depression, ångestsyndrom och ätstörningar, så att enbart legitimerad personal har rätt att behandla psykisk ohälsa.

2. Ändrad lagstiftning rörande titelskyddet så att närbesläktade begrepp inte kan förväxlas med legitimerad personal, exempelvis när en utövare utger sig för att ha en utbildning och kompetens som den saknar, även utanför sjukvårdens område.

3. Förbättrad reglering när det kommer till de aktörer som i privat regi utbildar människor i olika former av psykologisk och medicinsk behandling, och där det ofta saknas insyn eller kontroll över innehåll eller kvalitet.

Dagens artikelförfattare

Lise Bergman Nordgren, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr.

Gunilla Burell, fil. dr. psykologi

Linda Jüris, ordförande Beteendeterapeutiska föreningen

Dan Katz, leg. psykolog, leg. psykoterapeut

Alexander Rozental, leg. psykolog, doktorand

Heidi Stensmyren, ordförande Läkarförbundet

Linda Strand Lundberg, ordförande Vetenskap och Folkbildning

Poul Perris, ordförande Svenska föreningen för kognitiva och beteendeinriktade terapier

Anders Wahlberg, ordförande Psykolog­förbundet Li Wolf, leg. psykoterapeut

Läs mer. Fler debattartiklar på DN Debatt

• ”Att hitta mångbesökarna är nyckeln till effektivare vård”. Genom bättre samordning och tidigare identifiering av dessa patienter kan resurserna i sjukvården fördelas effektivare och leda till en bättre vård för alla, skrev styrelsemedlemmar i Forum för välfärd den 29 juni.

• ”Svenska livsmedel ska gynnas i upphandlingar”. I den nya nationella livsmedelsstrategin ska högre krav ställas på djurskydd och miljöhänsyn, skrev civilminister Ardalan Shekarabi (S) och LRF:s ordförande Helena Jonsson den 28 juni.

• ”Valkampanjerna missar mål trots mer pengar än tidigare”.  En förklaring är avståndet mellan den ”offentliga” ­valdebatten och ­väljarnas verklighetsuppfattning, skrev två forskare den 27 juni.

• Läs fler debattinlägg på DN:s debattsida