Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Fördrag med Finland kan ge fler problem än det löser”

I allt väsentligt instämmer vi i den analys vad gäller hotbild, svensk försvarsstruktur och försvarsbudget som de tre försvarsbloggarna Carl Bergqvist, Johan Wiktorin och Niklas Wiklund begick på DN Debatt nyligen. På ett område ser vi dock ett allvarligt problem med deras förslag. Ett försvarsfördrag med Finland som inte siktar till att bägge länderna blir fullgoda euroatlantiska alliansmedlemmar kan faktiskt skapa fler problem än det löser. 

Det svenska försvaret är mycket litet, både i dag och framtiden, men som försvarsbloggarna mycket riktigt noterar står även den finländska försvarsmakten inför betydande utmaningar, som på många sätt påminner om dem som den svenska stod inför för femton år sedan. Detta i kombination med Finlands ekonomiska problem gör att landets försvarsstruktur nästan helt säkert kommer att behöva minskas de närmaste åren.

Även tillsammans är således Sverige och Finland inte särskilt militärt starka och därmed är deras gemensamma avskräckningsförmåga också liten. Och det är just den avskräckande och därmed krigsavhållande förmågan som är central. Under kalla kriget hade Sverige en stor försvarsmakt, som baserades på tankegången att en angripare skulle avskräckas från ett angrepp på Sverige genom att det skulle kosta för mycket. Detta har Sverige sedan länge gått ifrån. Vi har i dag ett relativt funktionellt flygvapen – om än med klara brister vad gäller beväpning – men en minimal flotta och en ännu mindre armé.

I händelse av en allvarlig konflikt i vårt närområde kan vi bara vi försvara oss ”tillsammans med andra”, som det numera heter. Men det faktum att vi ännu inte är medlemmar av en militär allians hindrar detta, och ett försvarsfördrag med Finland skulle endast göra läget marginellt bättre.

Därtill har vi den svenska solidaritetsförklaringen från 2009. Den anger att Sverige kommer att stödja alla EU- och nordiska länder som angrips militärt, till exempal Norge eller Estland. Finland har inte avgett någon motsvarande deklaration. Hur skulle ett svensk-finskt försvarsförbund stå i relation till solidaritetsförklaringen? Om Norge eller Estland angreps och Sverige – på solidaritetsförklaringens grund – blir part i konflikten, skulle Finland då också se sig som detta? Det är, vågar vi påstå, långt ifrån självklart. Därmed skulle den svenska solidaritetsförklaringen få besvärliga konsekvenser för ett försvarsfördrag med Finland.

Däremot skulle ett finsk-svenskt försvarsfördrag som bygger på tanken om ett framtida finsk-svenskt Natomedlemskap kunna fungera mycket väl. Endast ett Natomedlemskap kan ge den avskräckningsförmåga som bägge länderna behöver. Vi menar att tiden har kommit för att diskutera detta på allvar, och då känns försvarsbloggarnas tydliga uppgivenhet inför det för dagen rådande opinionsläget märklig. Skillnaden mellan antalet Natoförespråkare och antalet motståndare har sällan varit så liten som den är i dag, och med klok argumentation kan denna debatt med all säkerhet vinnas av förespråkarna.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Välkommen att kommentera på DN Debatt
Nu kan du kommentera artiklar på DN Debatt via tjänsten Ifrågasätt. Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. DN och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.