Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Fördubblad risk dö i förtid för ekonomiskt utsatta barn”

Hur barnen mår säger mycket om ett lands välstånd, menar de tre artikelförfattarna.
Hur barnen mår säger mycket om ett lands välstånd, menar de tre artikelförfattarna. Foto: Erik Svensson

Stora skillnader i barns hälsa. Riskerna är betydligt högre när föräldrarna har låg socioekonomisk status. Stora samhällsvinster finns att göra om vi tidigt kan förebygga ohälsa hos barn. Det räcker inte att utjämna inkomstskillnader, för ojämlikheten i hälsa har inte ökat de senaste 20 åren, skriver tre hälsoforskare.

Hur barnen mår säger mycket om ett lands välstånd. Dessutom vet vi att god hälsa i barndomen inte bara påverkar hur det går i skolan, utan också får följder för individens hälsa och ställning på arbetsmarknaden senare i livet.

I forskningsrapporten ”Hellre rik och frisk – om familjebakgrund och barns hälsa”, som tagits fram inom ramen för SNS forskningsprogram ”Investeringar i likvärdiga livschanser”, har vi undersökt i vilken utsträckning barns hälsa påverkas av familjens ekonomiska och sociala situation.

För att mäta hälsa har vi använt oss av registerdata över dödsfall, sjukhusinskrivningar och läkemedelsförskrivningar. Vi studerar inskrivningar på grund av några av de vanligaste diagnoserna (sjukdomar i andningsorganen, skada/förgiftning och psykisk ohälsa) samt förskrivningar av adhd-medicin och antidepressiv medicin. Som en bakgrund till analysen använder vi oss även av intervju- och enkätdata där man frågat barn hur de mår.

Vår studie, som omfattar åren 1990−2009, visar att det finns stora skillnader i barns hälsa och att dessa skillnader i hög grad följer föräldrarnas socioekonomiska status som vi mäter med föräldrarnas inkomst och utbildning:

Barn till föräldrar med högst socioekonomisk status har 40−45 procent lägre sannolikhet att bli inskrivna på sjukhus jämfört med de barn vars föräldrar har lägst socioekonomisk status. För psykisk ohälsa och sjukdomar i andningsorganen är skillnaderna mellan barn med olika familjebakgrund ännu större. Barn i familjer med högst socioekonomisk status har 60−80 procent lägre sannolikhet att drabbas än barn i familjer med lägst socioekonomisk status.

Vi finner dock inte att ojämlikheten i barns hälsa har ökat de senaste 20 åren. Trots ökade inkomstskillnader mellan barnfamiljer har de sociala skillnaderna i sjukhusinskrivningar inte blivit större sedan början av 1990-talet.

Vi har särskilt studerat barn som lever i ekonomisk utsatthet i meningen att de har föräldrar som tar emot ekonomiskt bistånd från kommunen.

Vi finner bland annat att:

Barn som lever i ekonomisk utsatthet löper mer än dubbelt så hög risk att dö under barndomen som andra barn. Detta motsvarar nästan 24 fler barn per 100.000. Den förhöjda risken att bli inskriven på sjukhus är cirka 40 procent. Detta motsvarar 20 fler barn per 1.000.

Skillnaden mellan barn i och utanför ekonomisk utsatthet är allra störst när det gäller risken att bli inskriven med en diagnos relaterad till psykisk ohälsa. Här är risken nästan tre gånger så stor för dessa barn.

Samtidigt som vi finner att barn i utsatta familjer har sämre psykisk hälsa ser vi att inskrivningar och medicinering för psykisk ohälsa inte har ökat lika mycket bland dem längst ner i inkomst- och utbildningsfördelningen. Det tyder på att det finns en risk att föräldrar med låga inkomster och låg utbildning inte söker och därmed får barnen inte den vård de behöver.

Vi ser också att hälsan under barndomen har stor betydelse för skolresultat och om man hamnar i bidragsberoende som vuxen. Bara 60 procent av barn med psykisk ohälsa uppnår gymnasiekompetens, jämfört med 87 procent bland barn som aldrig varit inskrivna på sjukhus. Av dem som varit inskrivna på grund av psykisk ohälsa har 17 procent ekonomiskt bistånd vid 23 års ålder, medan andelen bland barn som inte varit inskrivna med denna typ av diagnos är 4,7 procent.

I vår rapport pekar vi ut fem frågeställningar som är av stor vikt för den framtida politiken och som därför förtjänar ytterligare analys och diskussion:

Minskade inkomstskillnader leder inte med automatik till mindre skillnader i hälsa. Det går alltså inte att förlita sig på en politik som syftar till att utjämna inkomstskillnader för att minska hälsogapet mellan barn från olika social bakgrund.

Mycket talar för att det finns stora samhällsekonomiska vinster förenade med satsningar på att förebygga och lindra konsekvenserna av barns psykiska ohälsa. Det är också viktigt att utforma samhällets insatser så att barnen får det stöd de behöver för att klara sin skolgång.

Vi behöver bli ännu bättre på att tidigt fånga upp och rikta stöd till barn som är ekonomiskt och socialt utsatta, har dålig hälsa eller löper särskild stor risk för ohälsa. En ökad andel av de samhällets insatser för barns hälsa, i mödravården, barnhälsovården, förskolan, skolan och elevhälsan, bör användas för riktade insatser mot särskilt utsatta barn.

Den höga förekomsten av psykisk ohälsa i familjer med låg social status måste uppmärksammas och studeras, särskilt som det finns tecken på att dessa barn i dag inte får den vård de behöver.

Barnperspektivet måste bli tydligare vid bedömningen och utformningen av det ekonomiska biståndet. Sedan 1990-talskrisen har dessa bidrag till stor del kommit att utgöra ersättning vid arbetslöshet för personer som saknar a-kassa. Ett villkor för bistånd är ofta att mottagaren deltar i aktiveringsprogram med syfte att få jobb. Det är viktigt att detta fokus inte konkurrerar med barnets bästa. Dessa utsatta barnfamiljer måste ges en mer långsiktig trygghet.

Att förbättra barns hälsa och utjämna hälsoskillnader är en investering både i barnens välbefinnande och i deras framtid. Det kan finnas stora samhällsekonomiska vinster att göra om vi tidigt kan förebygga och bekämpa ohälsa hos barn och därmed minska behovet av insatser från samhället senare i livet.

Vi hoppas att vår rapport om sociala skillnader i barns hälsa stimulerar till fortsatt forskning och politisk diskussion om hur samhället kan bidra till en mer likvärdig start i livet för alla barn.

Bakgrund. Forskningsprogrammet

”Investeringar i likvärdiga livschanser” är ett treårigt forskningsprogram på SNS, vars syfte är att bidra med forskningsbaserade underlag om hur investeringar i tidiga insatser för barn och unga kan bidra till bättre hälsa och möjligheter på arbetsmarknaden längre fram i livet.

Denna rapport är den första från forskningsprogrammet och handlar om barns ohälsa – nivåer, trender och skillnader mellan barn med olika socioekonomisk bakgrund.

Rapporternas författare svarar för analys, slutsatser och förslag. SNS som organisation tar inte ställning till dessa.