”Företag med kvinnor som vd har lägre vinstmarginal”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Så gjordes analysen

• I Företagarnas undersökning ingår samtliga 125.529 företag där det finns uppgift om vd:s kön.
• Bland dessa gjordes två analyser med olika restriktioner på högsta/lägsta vinstmarginal för att rensa för extremfall. Då vinstmarginalerna kan skilja sig mellan bransch, företagsstorlek, region och företagets ålder gjordes en regressionsanalys. I båda fallen är skillnaden signifikant.
• Skillnaden i vinstmarginal räknades ut genom de beta-koefficienter som kommer ur regressionsanalysen.
• En utförligare beskrivning av metoden finns på www.foretagarna.se/opinion

Elisabeth Thand Ringqvist.

Foto: Fredrik Hjerling Elisabeth Thand Ringqvist.

Förenklad debatt. Diskussionen om jämställdhet i näringslivet får inte bara handla om styrelseposter. Vår analys visar att företag med kvinnliga vd:ar har lägre vinstmarginal än de med manliga vd:ar. Det kan ha flera orsaker. Oavsett vilken måste problemet tas på allvar, skriver Företagarnas vd Elisabeth Thand Ringqvist.

Förenklad debatt. Diskussionen om jämställdhet i näringslivet får inte bara handla om styrelseposter. Vår analys visar att företag med kvinnliga vd:ar har lägre vinstmarginal än de med manliga vd:ar. Det kan ha flera orsaker. Oavsett vilken måste problemet tas på allvar, skriver Företagarnas vd Elisabeth Thand Ringqvist.

Debatten om jämställdhet i näringslivet urartar lätt till en debatt för eller mot kvotering i börsstyrelser. Det är en enkel fråga med tydliga motpoler och det är lätt att ta ställning för eller mot. Men vill man uppnå verklig jämställdhet när det kommer till den ekonomiska makten i samhället måste man fördjupa debatten och angripa mycket svårare frågeställningar än så.

Inför internationella kvinnodagen den 8 mars har Företagarna gjort en analys över andelen kvinnliga vd:ar i företag och hur lönsamheten ser ut i företag som leds av kvinnor respektive män. Vår avsikt har varit att ge styrka åt argumentet att fler kvinnliga ledare leder till ökad lönsamhet och att företagen själva alltså borde ha starka ekonomiska incitament att ta tag i frågan.

Annons:

Men resultatet blev det motsatta. Vår analys av lönsamheten i mer än 125.000 företag uppdelade på kvinnliga och manliga vd:ar gav ett entydigt resultat. Företag med kvinnlig vd har 12–17 procent lägre vinstmarginal än företag med manlig vd. Konkret innebär det att företag som leds av kvinnor i genomsnitt har 7,0 procent vinstmarginal medan företag som leds av män i genomsnitt har 8,4 procent. Vinstmarginalen är ett bra jämförelsemått, då det mäter resultatet som ett företag gör innan räntekostnader i förhållande till omsättningen. Därmed påverkar inte belåning och företagsstorlek analysen, som baseras på senast tillgängliga bokslut (i de flesta fall 2012 eller 2013). Vi har också prövat de uppenbara förklaringarna att det skulle kunna bero på företagets ålder, soliditet, vilken bransch man är verksam i, antalet anställda eller var i Sverige man verkar. Resultatet står sig och är starkare än om man inte tar hänsyn till dessa variabler.

För oss som önskar ett jämställt näringsliv är det en allvarlig upptäckt. Skillnader i lönsamhet påverkar inte bara ägarens privatekonomi genom avkastning (de flesta företag ägs och leds av samma person). Vid ekonomisk nedgång är företag med lägre marginaler mer sårbara, vilket innebär att fler företag ledda av kvinnor skulle hotas av nedläggning eller konkurs.

Vinstmarginalen påverkar också expansionsmöjligheterna. När man söker nytt kapital från externa investerare eller från banken är intjänandeförmågan en av flera viktiga faktorer som investeraren tittar på. Generellt lägre marginaler i kvinnors företag innebär att mer kapital kommer att slussas till företag som leds av män.

Att lägga fram ett så tydligt resultat är naturligtvis inte okontroversiellt. Det finns säkert dem som tar det som en ursäkt för att inte ta tag i frågan om jämställdhet. Men det håller inte; vi har bara undersökt vd:ar, inte ledningsgrupper eller styrelser. Det finns solid forskning som visar att företag med en äkta mångfald, inte bara med män och kvinnor, utan också ifråga om olika erfarenhet, ålder, ursprung, geografi med mera är mer lönsamma än homogena företag.

Å andra sidan så kommer säkert upptäckten att kritiseras av dem som menar att publiceringen försvårar jämställdhetsarbetet. Till dem vill jag säga att jag, som feminist och ledamot i regeringens delegation för jämställdhet i arbetslivet, är övertygad om att arbetet för jämställdhet måste, för att vara trovärdigt och vinna i längden, bygga på solida fakta och inte filtreras genom politiska glasögon.

Upptäckten sätter fingret på en fundamental fråga: Varför är det så att kvinnliga vd:ar i genomsnitt har lägre vinstmarginaler? I svaret på den frågan finns förmodligen många viktiga upptäckter att göra om hur vi arbetar med jämställdhet, inte bara i näringslivet, utan i samhället i stort.

Jag sitter inte på svaren men vill lyfta några tänkbara förklaringar, som alla kräver fortsatt analys och debatt.

En uppenbar möjlighet är att kvinnor är sämre än män på att ta betalt för samma produkt eller tjänst. Min erfarenhet är exempelvis att många kvinnor som startar och leder välfärdsföretag kommer från den operativa verksamheten där omhändertagandet är viktigare än finansiella aspekter. Många män inom branschen kommer däremot utifrån med ett tydligt finansiellt perspektiv från första dagen.

En lika uppenbar möjlighet är att det faktiskt har att göra med hur män och kvinnor bemöts i näringslivet. Det är något jag själv upplevt, där jag ibland betraktas som ”ung kvinna” eller mamma, trots lång karriär i politik och näringsliv och med två barn som närmar sig tonåren. Detsamma inträffar sannolikt i affärsuppgörelser. Med män på båda sidor av förhandlingsbordet, så bondar man och landar i en ”bra affärsuppgörelse”. Med en kvinna som motpart blir förväntningarna annorlunda och sökandet efter samförstånd mindre.

En tredje möjlighet är att vinstmarginalen är lägre därför att kvinnliga vd:ar till exempel investerar mer i sin personal. Det vet vi inget om från vår undersökning, och om det är så kan det naturligtvis vara ett riktigt affärsmässigt beslut. Men om resultatet blir en långsiktigt lägre intjänandeförmåga kan också en sådan eventuell välvilja vara problematisk.

Oavsett förklaring måste problemet tas på allvar. Det är ingen djärv gissning att en lägre vinstmarginal på sikt får stora återverkningar på viljan att starta och driva företag. Det är olyckligt för jämställdheten i sig. Men den verkliga tragedin är de många goda affärsidéer, innovationer och nya jobb som går förlorade.

Jag har länge känt en olust inför de förenklingar som görs i debatten om jämställdhet i näringslivet, som ofta reduceras till att handla om att byta totalt 270 styrelseposter i svenska börsbolag. Genom att lyfta frågan om vinstmarginaler vill jag bidra till att fördjupa diskussionen. Inte minst vill jag att jämställdhetsfrågan ska handla också om de mer än 70.000 kvinnor som är vd:ar, och i många fall ägare, i bolag som inte är börsnoterade. Vill vi åstadkomma verklig jämställdhet i näringslivet, så måste vi ta steget från börsbolagens styrelser till att diskutera hur kvinnors företag ska kunna bli lika lönsamma som mäns. Då börjar vi verkligen nå kärnfrågan om hur vi utjämnar den ekonomiska makten.

Läs mer:

”Företagarna blandar ihop korten”

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

 Artisterna presenteras klockan 10. Se presentationen live på DN.se.

Malou-von-Sivers-500
Foto:TT, DN

 Åsa Beckman: Diverse modiga män ryckte genast ut i sociala medier. 333  62 tweets  270 rekommendationer  1 rekommendationer

Vladimir-Putin-144
Foto:AP

 Putin förklarar hemlighetsmakeriet. Ogillar folk som lägger näsan i blöt och har erotiska fantasier.

Annons:

 Seg måndagsmorgon? Vi är tröttare och sover längre under höst och vinter. 330  25 tweets  305 rekommendationer  0 rekommendationer

Somn-144
Foto:All over press
Strand-palm-144
Foto:AP

 Mörkt i Sverige. ”Man kan få en ospecificerad resa för 2.000 kronor.”

arbetslos500
Foto:Jenny Peterson/TT

 Kravet tas bort. Arbetsgivarna ska inte dränkas i irrelevanta ansökningar. 67  11 tweets  55 rekommendationer  1 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: