Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Företagen måste få en ny roll i samhället”

Foto: Alamy
En annan kapitalism. Det är dags att revidera företagens roll i samhället. ­Företag kan inte lösa alla sociala problem men är den enda institutionen vi har som både har resurser, kompetens och innovationskraft som är i paritet med de utmaningar samhället står inför, skriver Allan Malm, professor i företagsekonomi.

För snart 50 år sedan hade vi i Sverige en diskussion om företagsdemokrati. Svenskt Näringsliv (då Svenska arbetsgivareföreningen, SAF) tog initiativ till en utredning om hur företagen skulle kunna arbeta tillsammans med anställda och samhälle.

Ett resultat blev att näringslivet under flera decennier propagerade för ”intressent­modellen”, det vill säga tanken att ett företag har många intressenter – anställda, kunder, leverantörer, samhälle och ägare – och att företagsledningen måste söka lösningar som gynnar alla.

Intressentmodellen finns fortfarande i många läroböcker, men i dag är praktiken väsentligt annorlunda. Nu har ägarna blivit den dominerande intressenten och många anställda känner nog att de inte längre är en del av företaget utan en flexibel resurs som kan ökas eller minskas efter behov.

Det som hänt de senaste decennierna är att på något sätt har företagens och samhällets mål glidit isär och skapat vad många betecknar som en kapitalismens kris.

Vi har i dag en situation som kännetecknas av massuppsägningar och en oroväckande hög ungdomsarbetslöshet. Samtidigt gör bankerna rekordvinster, och löner och bonusar till företagsledningar fortsätter att växa.

Inkomstskillnaderna ökar i hela världen. I USA är utvecklingen extrem, men även i Sverige har den rikaste procenten av befolkningen fördubblat sin del av de samlade inkomsterna sedan 1970. Ökad ojämlikhet frestar på sammanhållningen i samhället och det är inte så konstigt om de som nu blir arbetslösa känner att företagens vinster på något sätt skapas på samhällets bekostnad

Utvecklingen har beskrivits som en övergång till nya former av kapitalism – från 1,0 till 2,0 och så vidare. Jämförelsen med datorprogram är dock missvisande. När det gäller program är det oftast fråga om förbättrade versioner – för kapitalismen är det snarare en utveckling mot former som allt sämre svarar mot samhällets behov.

Allt detta indikerar att något har gått fel och att vi nu måste tänka om kapitalismen och komma tillbaka till ett samarbete mellan företag och samhälle. I dag är det nästa tvärtom – det finns företagsledare som drar en skarp gräns mellan företagets uppgift att skapa vinst till aktieägarna och det som är samhällets ansvar för till exempel sysselsättning, forskning och utbildning.

Det som skett i företagen de senaste decennierna är att man inrättat särskilda avdelningar som arbetar med samhällsfrågor. Även svenska företag använder den engelska beteckningen CSR (Corporate Social Responsibility).

I CSR ingår att se till så att företaget uppfyller lagar och bestämmelser och att på olika sätt stödja ändamål som man tror kan stärka företagets varumärke. Många företag som exempelvis Eon stöder ungdomsidrott. McDonald’s bidrar till specialistsjukhus för barn.

Det är många goda ändamål som får finansiering från företagens CSR-budgetar, men sett i förhållande till samhällets behov är det som en droppe i havet. Orsaken är att budgeten för välgörenhet alltid är begränsad – man tar av vinsten i den ordinarie verksamheten och använder för filantropi.

Den stora möjligheten ligger i att engagera hela företagets innovationskraft i samhälls­frågorna, det vill säga att stimulera företagen att söka nya affärsmöjligheter på områden där man kan bidra till att lösa problem i samhället samtidigt som man tjänar pengar.

Det är ingen ny idé. Den kända managementgurun Peter Drucker skrev redan för 40 år sedan att varje socialt problem innebär en dold affärsmöjlighet.

Som en reaktion på Wall Street-kapitalismen har en grupp företagsledare i USA samlats kring vad som kallas conscious capitalism, på svenska närmast ”Kapitalism med samvete”. I gruppen ingår detaljhandelskedjor som Whole Foods och flygbolag som South West. Konceptet bygger på att företag måste bidra till samhället genom att ha ett högre syfte än att bara tjäna pengar till aktieägarna.

Harvardprofessorn Michael Porter har tagit resonemanget ett steg vidare genom att tala om att företag kan skapa ”gemensamt värde” – genom att fokusera på affärsmöjligheter som också bidrar till att lösa samhällsproblem.

Ett framgångsrikt exempel är Novo Nordisk i Köpenhamn. Företaget är en ledande tillverkare av insulinpreparat. Företagets strategi i Kina illustrerar hur helhetssyn och långsiktighet skapar förutsättningar för en lönsam affär som samtidigt bidrar till att utveckla kinesisk sjukvård.

Den traditionella strategin för läkemedels­företag har varit att betjäna den rika tredjedelen av jordens befolkning och att sedan i varierande utsträckning donera läkemedel till utvecklingsländer för att visa att man är en god medborgare.

Novo Nordisk har i stället satsat på att bygga upp egen produktion i Kina, man tränar läkare och utbildar patienter. Resultatet är att tio­tusentals kineser får hjälp med sin diabetes samtidigt som Novo Nordisk nått över 60 ­procents marknadsandel.

Hur gemensamt värde kan skapas beror på var i verksamheten det enskilda företaget kommer i kontakt med samhällsfrågor. För livsmedels­industrin handlar det om hälsa och välmående, för byggindustrin är utmaningen kanske att våga satsa på att innovera bostäder som ung­domar har råd att bo i och så vidare.

Att utveckla strategier med en samhällsdimension är ingen enkel uppgift för en företagsledning. Det är en utmaning som kräver både mod och kreativitet.

Ungdomsarbetslösheten är exempel på ett problem som myndigheter knappast kan lösa på egen hand. Den är inte bara en tragedi för dem som drabbats och tappat tron på samhället, utan också en stor kostnad som alla får vara med att betala på ett eller annat sätt.

Frågan är hur företag och myndigheter, utbildning och praktik kan kombineras i affärsmodeller som skapar en ny väg in på arbetsmarknaden för ungdomar.

Det är dags att revidera företagens roll i samhället. Företag kan inte lösa alla sociala problem men är den enda institutionen vi har som både har resurser, kompetens och innovationskraft som är i paritet med de utmaningar samhället står inför.

Allan Malm, professor i företagsekonomi, Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.