Klimatförändringen är vår tids största utmaning. Lyckas vi inte minska utsläppen av växthusgaser kommer omistliga naturvärden att gå förlorade, konflikter uppstå i kamp om naturresurser och människor tvingas på flykt undan naturkatastrofer och på grund av vattenbrist. Det allra största hotet mot fortsatt existens på vår jord är koldioxidutsläppen som leder till förhöjd medeltemperatur. En utmaning är därför att minska vårt beroende av fossila bränslen.
Folkpartiet har under det senaste året bedrivit ett intensivt arbete för att ta fram en ny klimatpolitik. I dag presenterar vi som ett led i det arbetet en delrapport om bioenergins roll i klimatpusslet.
På senare tid har det förts en intensiv debatt om biodrivmedel som gjort att bioenergi i sin helhet har kommit att ifrågasättas. Det är därför viktigt att påminna om att bioenergin står för en väsentlig del av den svenska energiproduktionen och bra producerad bioenergi kan vara en del av lösningen på klimatpusslet. Bioenergi genererar i dag drygt 108-110 TWh per år, vilket motsvarar ca 17 procent av primärenergin (enligt Energimyndigheten). Biobränslet används framför allt för värme och el men också en liten andel till biodrivmedel. Vetenskapsakademin (KVA) bedömer att produktionen av bioenergi fram till 2020 kan öka till 150 TWh.
Men att bioenergi kan vara klimatsmart är inte detsamma som att biodrivmedel är lösningen på transportsektorns miljöproblem som i första hand orsakas av fossila bränslen. Den stämning som nu råder i klimatdebatten gör att det finns en risk för förhastade och ogenomtänkta beslut. Denna risk är värd att begrunda eftersom de politiska beslut och styrmedel som vi i dag väljer bestämmer politikens effektivitet under det fåtal decennier som står oss till buds för att hejda temperaturökningen.
Vad gäller etanoldebatten kan vi konstatera att etanol gjord på rörsocker är klimatsmart medan etanol producerad på andra biobaser måste ifrågasättas ur klimatsynpunkt. Bland annat har OECD påpekat att användningen av majs från USA eller vete, raps och sockerbetor från EU inte är ett effektivt sätt att begränsa utsläppen av växthusgaser.
I-ländernas etanolsubventioner är dessutom en av flera orsaker till den globala prisstegringen på mat.
Produktion av biodrivmedel som sker med miljöhänsyn, ofta i liten skala, kan vara ett värdefullt alternativ till fossila bränslen. Men om produktionen blir storskalig och efterfrågan globalt växer väsentligt kan det hota den biologiska mångfalden och medföra ökad skogsskövling. Dessutom bidrar det till att öka konkurrensen om mark som annars kan användas för livsmedelsproduktion. En väg att gå skulle kunna vara världsomspännande certifiering, stränga miljökrav och tuff kontroll.
Regnskogen absorberar enorma mängder koldioxid varje år och bidrar på så sätt till att hejda klimathotet. Därför är avverkning av regnskog så ödesdiger. Regnskogen låter sig inte återplanteras, utan en skövling är oåterkallelig, till skillnad mot normal avverkning av till exempel svensk skog. Biodrivmedlet palmoljediesel har medfört skövling av indonesisk och malaysisk regnskog för att ge plats för palmoljeplantager. FN:s miljöprogram UNEP rapporterade förra året att plantageodling av oljepalmer är det största hotet mot regnskogarna i Indonesien och Malaysia.
Många sätter nu i stället sitt hopp till det som kallas andra generationens biodrivmedel, som sannolikt inom några år kan framställas från bland annat skogens cellulosa. Även utvinning av biogas och metanol ur avfall samt restprodukter måste ses som intressanta alternativ. Genom forskning och utvecklingsarbete hoppas vi att det kommer fram en typ av andra generationens biodrivmedel som är både klimatsmart och kostnadseffektivt. Den risk som finns är dock att oavsett om biodrivmedel kommer från åkermark eller skogsmark kan en globalt storskalig efterfrågan resultera i att både regnskogar och biologisk mångfald hotas.
Några slutsatser som vi dragit vad gäller biodrivmedel blir därför följande:
Produktion av biodrivmedel får inte ske på ett sätt som minskar den biologiska mångfalden som är en av de bästa försäkringarna för att begränsa de negativa effekterna av klimatförändringarna. Nya metoder inom skogs- och jordbruket som kan kombinera biobränsleproduktion och förstärkt biologisk mångfald måste tas fram. Produktion av biodrivmedel ska även vägas mot negativa miljöeffekter, som risk för ökat näringsläckage och ökad övergödsling.
Genom att det ska kosta att släppa ut växthusgaser finns det goda ekonomiska skäl att utnyttja möjligheterna till bränslen från biomassa och annan klimatsmart energiproduktion.
EU:s tullar på etanol bör avskaffas. Under överskådlig tid kommer framför allt brasiliansk sockerrörsetanol, men även så småningom etanol producerad av rörsocker i länder som Kenya, Tanzania, Moçambique, Mellanamerika och så vidare att kunna bli viktigt för att minska växthusgasutsläppen i transportsektorn. Dessutom bidrar produktion av etanol till ökade inkomstmöjligheter för landsbygdens folk i dessa länder.
Den mest resurs- och kostnadseffektiva användningen för biobränslen i Sverige och många andra länder är i el- och värmeproduktion i form av bland annat fjärrvärme. Transporter kommer på längre sikt förhoppningsvis att ske genom klimatneutral eldrift och el- och hybridlösningar.
Det innebär att reguljär biobränsleproduktion, som all annan energiproduktion, på sikt ska klara sig utan subventioner.
Vi tror alltså att bra producerad bioenergi kan vara en pusselbit för att möta klimathotet, men vi tror inte att det är en hållbar politik att subventionera fram biodrivmedel - de ambitioner som hittills presenterats för biodrivmedel riskerar att leda fel. En princip om försiktighet leder oss till att föreslå ett moratorium för beslut att subventionera eller prioritera just biodrivmedel. Den av rege-ringen tillsatta Hållbarhetskommissionen bör genomföra en analys av effekterna av en övergång till biodrivmedel, framdriven inte bara av klimathotet utan även EU:s och USA:s
stödpolitik och de höga oljepriserna. Kommissionen bör också beakta andra effekter som den senaste tidens missväxt och Asiens ökade efterfrågan på mat och foder.
År 2006 spenderade EU, enligt beräkningar från OECD, ungefär 26 miljarder kronor på subventioner till biodrivmedel.
I Sverige har vi valt att ge biodrivmedel befrielse från energiskatten (som alla andra bränsleslag belastas med) och att införa en miljöbilspremie på 10.000 kr till alla som köper en ny bil som går på biodrivmedel. Det innebär att den svenska statens subventioner till biodrivmedel uppgår till över 1,7 miljarder kronor och de kommer nästa år sannolikt att uppgå till närmare 2 miljarder.
Beslut i EU och USA om att sätta upp långsiktiga mål för andel eller kvantitet för användningen av biodrivmedel medför att de rika länderna inom kort riskerar att försätta sig i en situation där kraven på subventioner och andra former av stöd ökar ytterligare.
Klimatfrågan är en ödesfråga och bra producerad bioenergi kan vara en del av lösningen, men då får vi inte nu fatta förhastade beslut som innebär att vi bygger in oss i globalt storskaliga åtgärder som inte bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser. Tyvärr kan det komma att visa sig att fattade beslut om subventioner till produktion av biodrivmedel kan vara just förhastade.
CARL B HAMILTON
Klimat- och energitalesman (fp)
ANITA BRODÉN
Riksdagsledamot (fp) i miljö- och jordbruksutskottet
SVERKER THORÉN
Partistyrelseledamot (fp) samt ordförande för
Gröna liberaler