Rikspolischefen Bengt Svenson skriver på DN Debatt 6/2 att vi nu har fler poliser än någonsin i Sverige men att polisen också behöver utveckla sitt sätt att arbeta och bli en mer lärande och modern organisation. Därför inrättar Rikspolisstyrelsen en ny funktion för att utvärdera arbetsmetoder. Det handlar enligt rikspolischefen om ”att bli bättre både på att utvärdera och på att sprida goda exempel så att de används i hela landet”.

Rikspolischefens ambitioner att i större utsträckning utvärdera, beforska och modernisera den svenska polisen är bra. Svensk forskning om polisens metoder och dess effektivitet är en bristvara. Rikspolischefen är medveten om situationen och tar sitt ansvar. Rikspolisstyrelsens initiativ behöver dock stärkas och kompletteras med oberoende akademisk forskning på universiteten.

En ny polisutbildning har sedan länge varit en fråga på den politiska dagordningen. Under de senaste fem åren har utbildningen utretts två gånger. Båda utredningarna föreslog att polisutbildningen bör förlängas och få högskolestatus. Polisförbundet har lyft polisutbildningsfrågan i en rad olika sammanhang och under Almedalsveckan i juli 2010 så kunde man konstatera att det fanns en bred politisk enighet i frågan.  På Polisförbundets representantskap senare under hösten samma år bekräftade justitieministern Beatrice Ask att frågan nu bereds på departementet.

Ett sätt att markant öka den svenska polisforskningen och därmed effektivisera polisens arbete och samtidigt modernisera polisutbildningen och göra den än mer forskningsbaserad än vad som är fallet i dag, är att göra utbildningen till en treårig universitetsutbildning i linje med vad som föreslås i utredningen ”Framtidens polisutbildning” (SOU 2008:39). Detta skulle ge nya forskar- och läraranställningar på universiteten som i sin tur skulle bygga en stabil grund för svensk polisforskning. En treårig polisutbildning med kompletterande fort- och specialistutbildningar på universiteten skulle också vara grunden för det som rikspolischefen eftersträvar, dvs att polisen blir ”en mer lärande och modern organisation” och att förtroendet för polisens förmåga behöver öka.

Rikspolischefen gör också tydligt att ungdomskriminaliteten ska prioriteras eftersom det är ”en av de bästa brottsförebyggande åtgärder som kan göras”. Vi instämmer i den åsikten. Svenson säger vidare: ”För unga människor är det viktigt att samhällets reaktion kommer snabbt”. Det är nog i många fall helt riktigt. Än viktigare är dock sannolikt att insatserna kommer tidigt i den unges kriminalitetsutveckling snarare än snabbt efter den enskilda handlingen.

Att gå in så tidigt som möjligt i en ung människas problemutveckling är därför centralt – innan problemen har hunnit växa sig många och starka. Denna typ av kunskap kan polisen bli bättre på att ta till sig. I framtiden måste polisen samverka än mer effektivt med skola, socialtjänst och psykiatrin. Detta blir en viktig del av den framtida treåriga polisutbildningen på universiteten.

Henrik Andershed, docent i kriminologi och psykologi Örebro universitet
Lena Nitz, ordförande i Polisförbundet