Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Försämrat säkerhetsläge kräver att försvarsbeslutet görs om”

”Regeringen måste inse allvaret. Det svenska försvaret måste rustas upp för att kunna möta allvarliga kriser, eller i värsta fall en konflikt, i Östersjöområdet”, skriver Ebba Busch Thor (KD) och Mikael Oscarsson (KD).
”Regeringen måste inse allvaret. Det svenska försvaret måste rustas upp för att kunna möta allvarliga kriser, eller i värsta fall en konflikt, i Östersjöområdet”, skriver Ebba Busch Thor (KD) och Mikael Oscarsson (KD). Foto: Roger Turesson

Säkerhetsläget har försämrats kraftigt och Sveriges beredskap för att möta ett ryskt angrepp är oroväckande låg. Detta innebär att 2015 års försvarsbeslut måste uppdateras och vi uppmanar regeringen att samla partierna för diskussioner redan nu i januari, skriver partiledaren Ebba Busch Thor (KD) och Mikael Oscarsson (KD).

Det svenska försvarets viktigaste uppgift är att säkra freden. Försvaret ska göra ett militärt angrepp på vårt land mindre attraktivt. På så vis ska det bidra till att skydda vårt land, människor som bor här, våra barn och äldre från militärt våld och angrepp. I grunden handlar försvarsfrågan om att säkra grundläggande värden som mänskliga och demokratiska fri- och rättigheter.

Sverige antog 2009 en solidaritetsförklaring som innebär att vi lovar att bistå ett annat EU-land eller nordiskt land vid angrepp. Det är en moraliskt riktig hållning, men innebär att risken att Sverige dras in i en konflikt ökar.

Det största orosmomentet i vårt närområde är om Ryssland skulle angripa eller utöva militära påtryckningar på våra baltiska grannar. Dessa länder är Natomedlemmar och förmodligen skulle Nato bistå. Men de Natostridskrafter som nu finns där är helt otillräckliga för att möta ett ryskt angrepp. Resurser måste tillföras utifrån. Möjligheterna att utnyttja svenskt territorium är där avgörande.

Ryssland är fullt medvetet om Sveriges betydelse för Nato. De skulle snabbt försöka besätta delar av Sverige för att hindra Nato att använda svenskt luftrum och sjöterritorium. Att tro att vi skulle kunna hålla oss utanför en konflikt i Östersjöområdet är önsketänkande.

Vår främsta möjlighet att visa solidaritet med våra grannländer skulle vara att försvara vårt eget territorium. Men det skulle också bidra till ökad stabilitet och fungera konfliktavvärjande i vår del av världen.

En oroväckande faktor som tillkommit är att USA:s nyvalde president Donald Trump uttryckt sig tvetydigt kring huruvida USA kommer att fullgöra sina åtaganden inom ramen för Nato. Även Barack Obama har kallat Natoländer i Västeuropa som har låga försvarsanslag för ”free riders”.

Sverige är en gratisåkare i dubbel bemärkelse. Vi anslår mindre pengar till försvaret, ungefär 1 procent av BNP, än de Natoländer som USA kritiserar och vi är inte med i den försvarsallians som vår säkerhetspolitik förutsätter ska komma till vår undsättning.

Sverige är värt att försvaras. Vi tror att det bäst sker genom ökade anslag till försvarsmakten, tydliga instruktioner att öka förmågan till ett nationellt försvar och genom att gå med i försvarsalliansen Nato.

Natoländerna har inget åtagande att stödja Sverige. Däremot kan man ha ett strategiskt intresse att göra det för att bättre kunna försvara Natoländer. Det är dock tveksamt om Nato kan stödja Sverige på ett effektivt sätt. Nödvändiga förberedelser är inte gjorda och kan heller inte göras så länge vi själva inte är med i alliansen. Planer måste samordnas och genomförandet övas. Stridslednings- och logistikfunktioner måste integreras. Lydnadsförhållanden måste regleras.

Sveriges militära förmåga har nära nog konstant försämrats sedan 1990. Vår beredskap för att möta ett ryskt angrepp är oroväckande låg. Kristdemokraterna som politiskt parti bär sin del av ansvaret för det genom att ha deltagit i försvarsbeslut som reducerat försvaret. Dessa beslut fattades dock i en annan säkerhetspolitisk kontext, även om det inte gör det mindre problematiskt nu. I det senaste försvarsbeslutet 2015 deltog vi dock enbart för att vi bedömde att utan vår medverkan hade försvarsanslagen blivit ännu lägre.

I försvaret av Gotland saknas bland annat luftvärn och artilleri. I de krigsförband vi tror oss ha, saknas såväl soldater som befäl. Vi är ytterst sårbara mot olika typer av angrepp genom luften, till exempel med kryssningsrobotar. De fåtalet förband vi har kan endast försvara mycket begränsade delar av landet, under en kortare tid. Förutom att bristerna begränsar våra möjligheter att själva försvara oss så innebär det små utsikter för att få hjälp i tid.

Vi kristdemokrater anser att vi nu har nått gränsen för vad som är försvarbart. Regeringen måste inse allvaret. Det svenska försvaret måste rustas upp för att kunna möta allvarliga kriser, eller i värsta fall en konflikt, i Östersjöområdet.

Säkerhetsläget har försämrats kraftigt, vilket innebär att försvarsbeslutet från 2015 måste uppdateras. Vi uppmanar därför regeringen och försvarsminister Peter Hultqvist att sammankalla partierna i försvarsuppgörelsen för fortsatt diskussion redan i januari 2017. Den diskussionen måste leda till konkret handling från regeringens sida vad gäller försvarets anslag.

Kristdemokraterna anser att medel bör avsättas för akuta behov redan i tilläggsbudgeten för 2017 och att regeringen signalerar utökade anslag 2018 och därefter i samband med vårpropositionen.

Kristdemokraterna identifierar följande åtgärder för att snarast höja försvarsförmågan:

○ Fylla personalbristerna i krigsförbanden.

○ Vidta personella och infrastrukturella åtgärder för att komma i gång med värnpliktsutbildningen som föreslås i Personalförsörjningsutredningen.

○ Möjliggöra längre övningar med fulltaliga krigsförband.

○ Åtgärda bristerna av sådan materiel som kan anskaffas snabbt som till exempel lastbilar.

○ Säkerställa tillgången på ammunitionstyper som försvaret i dag lider brist på.

○ Minska sårbarheten för robotinsatser och sabotage riktade mot flygbaser, förråd och andra anläggningar.

○ Avbryta avvecklingen av existerande system och iståndsätta system som kan renoveras/modifieras.

○ Utöver dagens organisation snarast börja organisera kaderförband med tillgänglig materiel, till exempel ”övertaliga” artilleripjäser och stridsfordon, som sedan kan bemannas efterhand som värnpliktiga blir tillgängliga från cirka 2020.

○ Stärka försvaret av utsatta områden, främst Gotland.

Ovanstående åtgärder, kompletterade med sådana som Försvarsmaktens inventering leder till, kan göras på kort sikt om resurser tillförs och skulle leda till klart ökad militär förmåga.

På längre sikt, från 2020, bör bland annat nedanstående åtgärder vara högt prioriterade. I flera fall kan det krävas att medel avdelas för projektering redan i närtid om åtgärderna ska få utfall före 2025.

○ Ersätta dagens radarspaningsflygplan och transportflygplan.

○ Behålla cirka 100 Jas genom att ett antal av de plan som finns i dag utnyttjas under längre tid.

○ Påbörja införandet av en ny generation ytstridsfartyg och modernisera nuvarande korvetter av Visbyklassen.

○ Utöka antalet minjaktfartyg för att tillgodose behovet av att kunna agera på både väst- och ostkusten samtidigt, bland annat för att säkerställa sjöfart till och från Sverige i en kris- eller krigssituation.

○ Vidta åtgärder för att vidmakthålla en större krigsorganisation genom att säkerställa tillgången på officerare.

Sverige är värt att försvaras. Vi tror att det bäst sker genom ökade anslag till försvarsmakten, tydliga instruktioner att öka förmågan till ett nationellt försvar och genom att gå med i försvarsalliansen Nato.

DN Debatt. 3 januari 2017

Debattartikeln
Ebba Busch Thor (KD) och Mikael Oscarsson (KD):
”Försämrat säkerhetsläge kräver att försvarsbeslutet görs om” 

Repliker
Petter Martinsson:
”Att kalla vår beredskap för oroväckande låg är inte verklighetsförankrat”

Slutreplik från Mikael Oscarsson (KD):
”Häpnadsväckande påståenden om försvaret”

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.